sca shape 1 / 2010 svenska

8/9/2019 SCA SHAPE 1 / 2010 Svenska

1/36

Ntfngat

Utb

lic

k:

Ett

afrik

anskttabuU

tblick:Ett

afrik

anskttabu


2/36

6

Innehll N 1 2010


3/36

21

30

22

Nu ska fretagen lra sig hushlla med vatten ochkunna mrka produkterna med vattenfotavtryck.

Ls ocks Shapes finansskola om direktavkastning.

E-handelns korta historia kantas av svl fiaskonsom framgngssagor. Klart r dock att vr nyakvartersbutik har kommit fr att stanna.

Alla papper signalerar ngot. Det vet tidnings-makarna som vljer papper med omsorg. Ls ocksom hur Kinas unga frldrar vljer engngsbljor.

Med ett bttre trygghetssystem i de asiatiska ln-derna skulle konsumtionen kunna f en rejl skjutsoch stta fart p vrldsekonomin, tror OECD:schefekonom Jrgen Elmeskov.

Varfr tillstts kaktusextraktet Aloe vera i tros-skyddet? Shape reder ut frgetecknen.

Libra gr till vders, tjuvkika p Gula nkans nyafrpackning och mt Ulf Larsson som stakat utstrategierna fr SCA Forest Products.

Bristen p mensskydd fr kvinnorna i vissaafrikanska lnder pverkar utbildningsnivn ochdrigenom lndernas ekonomiska utveckling.

SCAs positiva trend fortsatte ven under det fjrdekvartalet 2009.

16


4/36

i fretagen pkoldioxidavtrycket eller carbon foot-print. Idag r de flesta fretag och or-ganisationer medvetna om hur mycketkoldioxid de belastar miljn med. Nuvinner ocks begreppet vattenfotav-tryck eller water footprint terrng.

Vattenfotavtryck r den totalamngden vatten som det gr t fratt ta fram en produkt eller som ettfretag, land eller person anvnder.Konceptet vattenfotavtryck har vuxitfram fr att bttre frst hur handeloch vra konsumtionsmnster pver-kar vattensituationen i vrlden. Fratt odla bomullen till exempelvis ent-shirt gr det t 4 100 liter vatten, s-ger Lasse Gustavsson Generalsekrete-rare p WWF.

Enligt vrldsbankens berkningarsaknar en miljard mnniskor tillgng

till rent vatten. Med tanke p att vrl-dens befolkning vxer, rknar manocks med att efterfrgan p rent vat-ten kar samtidigt som klimatfrnd-ringarna bedms minska tillgngen tillrent vatten. Dessutom behver indu-strin, srskilt processindustrin, allt merrent vatten. En omjlig ekvation om detinternationella samfundet inte vidtarngra tgrder.

standar-diseringsorganisationens tekniskakommitt fr miljledning har drfrinlett ett arbete med en gemensam glo-bal standard med principer, krav ochvgledning fr berkning av vatten-fotavtryck. Standarden ska ing i ISO14000-serien och mlet r att den skabli enkel att anvnda.

Det kommer bara bli viktigare och

viktigare fr fretag att frst sitt vat-tenfotavtryck och aktivt jobba fr attminska det, sger Lasse Gustavsson

Rkna drfr med att vattenfotav-trycket inom en inte alltfr avlgsenframtid blir lika viktigt fr miljarbetetsom koldioxidavtrycket.

E fseg


5/36

LTST!

FINANSSKOLAN

ver 13 miljo-ner kvinnor iUSA lider av

urininkontinensvilket rligenmotsvarar

nrmare 20miljarder

dollar i sjuk-vrdskostnader.

aprok


6/36

P drygt tio r har digital teknik i grunden

revolutionerat en av mnsklighetens mest urgamlaaktiviteter handel. Shape guidar genom fiaskon,

framgngssagor och framtidsfrvntningar i e-handelnskorta men dramatiska historia.

uppkoppladebefolkning r sannolikheten stor att dukpt grnsaker, bcker, bestllt en resaeller ett par nya skor p ntet.

Ntshopping har p ett rtionde bli-vit en del av vardagen fr mnniskor ide mer vlbestllda delarna av vrlden.Snart har varenda uppkopplad sydko-rean, tysk eller amerikan handlat verntet. ven uppkopplade konsumenteri Afrika, Mellanstern och Latiname-rika bidrar till att andelen internetan-

vndare som gjort inkp p ntet idagligger p 85 procent globalt. I takt med att vra liv blivit allt mer

fragmenterade och fullspckade, rdet inte konstigt att allt fler drar nyttaav internets bekvmlighet nr det gl-ler att vlja och kpa produkter, sgerJonathan Carson, international chef frNielsen Online, ett underskningsfre-tag fr den globala digitala gallerian.

Det r ltt att glmma att mjlig-

heten att handla allt frn flamlndsk1600-tals konst till mortter p ntethar en mycket kort historia. Fr baratio r sedan var skaran shoppare litenoch sjlva handlandet ett plgsamtkryssande mellan tungladdade sidor,tunna sortiment och bestllningar somaldrig dk upp.

e-handeln rkort och brjar i blygsam skala under1990-talets frsta hlft.

Efter en lgmld brjan kom it-bubblans visionra vermod. Att sttawww eller e framfr den vardagligas-te vara som hundmat skulle ppnadammluckorna till miljardvinster.

Och miljarder investerades ocks ifretag som pet.com, koszmo.com (somskulle leverera allt frn tuggummi tillpizza utan avgift) och boo.com (dr idnvar slja dyra sportklder online) somalla slutade i spektakulra krascher.

Bakom haverierna lg bristanderespekt fr vanlig hederlig handlar-kunskap om kundbeteenden, volymer,marginaler, kostnadskontroll och log-istiska utmaningar. Samt en akut bristp de gammaldags dygderna tlamodoch finansiell uthllighet.

En av siffrorna jag sg 1994 somuppmuntrade mig att starta Amazonvar en rlig kning av ntanvndandetp 2 300 procent om ret. Men andel-en anvndare var totalt vldigt liten,

minns entreprenren Jeff Bezos: Trots att det gr att se mjligheters krvs det att du kan se vldigt lngtin i framtiden. Under lng tid kommerden nya verksamheten att vara en vl-digt liten del av fretaget. Nyckeln tillframgng r att vara villig att vnta ifem, sju eller tio r. Och de flesta fre-tag har inte tlamod att vnta i tio r.

Det tog tta rs tlamod innan Ama-zon r 2003 frsta gngen visade vinst,


7/36


8/36

ngot som idag rknas till e-handels-historiens milstolpar. Idag r Amazon

vrldens strsta e-handelsfretag. Ochtillsammans med en handfull verle-vare frn dotcom-slakten har de hylladeoch sedan hnade fretagen ftt rejlrevansch. Man har inte bara verlevt,utan ocks i grunden skrivit om reglernafr den moderna handeln. Idag anser viatt det r sjlvklart att ha tillgng till englobal basar fr allt frn antikviteter tilldesignade vibratorer, ppen dygnet runtoch med mjlighet att jmfra priser ibutiker frn Grnland till Australien.

De strsta vinnarna r konsumen-terna sjlva.

Ett avgrande skl r att utbudet avtillgngliga varor och information kat

ofantligt. Ngot som kat valfrihetenoch pressat priser.

ocksskapat trevligare kpmn genom att radi-kalt frndra maktbalansen mellan kon-sument och handlare. En missnjd kundhar idag om kundtjnsten inte lyssnar en miljonpublik att vnda sig till.

Rekommendationer frn andrakonsumenter bekanta eller andraonline-shoppare spelar en enorm

betydelse fr kpbeslut, konstaterarJonathan Carson.

Ngot som gjort de stora online-handlarna oerhrt mna om sin kund-

vrd och sina kundrelationer.Elektronikhandlarna p ntet slr

sina butikskollegor med hstlngder ikonsumentnjdhet, konstaterar infly-telserika amerikanska konsumentma-gasinet Consumer Report efter att haunderskt 90 000 kp av konsument-elektronik i slutet av frra ret.

Men de fretag som troligen tjnatmest p utvecklingen r de stora rvar-na inom den traditionella handeln, somnu ftt nya kanaler och affrsmodeller.

Listan vervrldens strsta online-handlare domineras idag av traditio-nella jttar som amerikanska Staples,Sears och engelska Tesco.

I takt med att internet integrerasalltmer i alla delar av det moderna livetsuddas ocks grnserna ut mellan renae-handelsfretag och de gamla jttarnamed nrvaro p internet.

Fr en rad stora terfrsljare ochvarumrken har ntet ppnat nya ochdirekta kanaler till kunderna.

Amerikanska datortillverkaren Dellhar offline-rtter i 1980-talet. Mendet var nr fretagets grundare och vdMichael Dell sg mjligheterna i att ltakunderna skrddarsy sina produkter pntet som Dell blev en framgngssaga.

mixen kreativdesign, innovativa produkter och ensmart internetstrategi i framgngskon-ceptet. Vissa modeller och tillbehrfinns bara att kpa p internet.

Och kanske viktigast; fretagetbakom iPhone och iPod har blivit en avden digitala musikens tungviktare medfrsljning av nedladdningsbar musikvia iTunes Store.

Andra har vndats mer, som vrldensstrsta mbelhandlare: svenska Ikea.

Fretagets frmga att skapa mer-frsljning under kundernas noggrantutstakade vandring genom varuhusenhar lagt sordin p entusiasmen infrvirtuell shopping.


9/36


10/36


11/36

vi

pre

senterar

Inom livsmedel r siffran lngtmycket mindre, under 1 procent iUSA.

S internet r knappast ngot hotmot Lidl-butiken eller grnsakshand-laren i kvarteret. Dremot ppnar dendigitala vgar fr den skicklige violin-makaren, producenten av handgjordekologisk ost i Toscana och den svens-ka smyckesdesignern till hundratalsmiljoner potentiella kunder.

Detta gr den moderna vrlden litemer gammaldags genom att skapa fr-utsttningar fr miljontals smskaligaverksamheter som nu blivit kvartersbu-tiker i den globala byn.


12/36

pplats och planerar att ppna ytterli-gare tio under ret, berttar LennartHjlt, global chef fr e-handel av hygi-enprodukter inom SCA.

Med varumrket TENA inom inkon-tinensprodukter r SCA sedan flera raktiva inom e-handel mot konsument.

Ntet r p mnga stt en idealiskkanal fr frsljning och in-formation kringen produkt drmnga kunderuppskattar dendiskretion ntetger, sger Len-nart Hjlt.

SCA fljer no-ga trenden inomvrig e-handel.

ven om ntet idag str fr bara ngraprocentenheter av den samlade frslj-ningen fyller ntet en viktig funktionsom informations- och marknadsf-ringskanal ven mot de kunder somhandlar p annat stt. En av SCAs se-naste webbshoppar r fr bljvarumr-ket Treasures, i Nya Zeeland.

Webbshoppen r en kontaktytaoch generar indirektfrsljning via andrakanaler som telefon-och postorderfrslj-ning, konstaterar Len-nart Hjlt.

SCAs historia inome-handel r lngre nvad mnga tror ochstartade med b2b-handel redan fre

cham

millennieskiftet. Idag r omsttningenkring 60 miljoner euro p marknader iEuropa, USA, Korea och Japan.

Vi hoppade p internet-tget tidigtoch r vl positionerade att flja medi utvecklingen inom ett omrde medmycket stark tillvxt, sger LennartHjlt.


13/36

Tork Elevation dispensers simpliy and complement any

environment, providing a clean, hygienic appearance.

Our new design ensures easy and intuitive maintenance,

reflling and low cost-in-use. The dispensers are a unique

combination o design and unctionality that canlift

washrooms to a new level.

For more information visit www.torkusa.com/elevation

TM


14/36


15/36


16/36

recept med mer traditionellt blankaomslag.

Viktigast r att papperet r certifie-rat och kommer frn en frnybar klla,anser Matthew Jolly.

Allt fler fretag krver att det pappersom anvnds r miljmrkt, oavsettom det rr sig om rsredovisningar,broschyrer eller tidskrifter. FSC- mrktpapper r ett sdant exempel. En mrk-

ning frn Forest Stewardship Council(FSC) ska garantera ett miljanpas-sat, samhllsnyttigt och ekonomisktbrkraftigt anvndande av vrldensskogsresurser.

sett frut.D, under frsta halvan av 1990-talet,var det oblekt som gllde.

D skulle det helst vara grtt, fratt det verkligen skulle synas att detvar miljvnligt. D pgick ocks enbefogad debatt om klorblekning. Detproblemet har vi inte idag, dessutomfinns nu en annan kunskap om att vittkan vara lika bra fr miljn, sgerCharlotta Folkelind, papperskonsultp den europeiska grossisten Map iGteborg.

Den hr gngen tror hon att milj-tnkandet inom tidningsproduktionhar kommit fr att stanna, och att kra-vet p miljmrkning kommer bli alltviktigare vid val av papper. Efterfrgan

p finare papper gjort p returpapperr strst i Europa.

I Sverige och Norden har vi sgott om rvara att vi fr skogens skullinte behver anvnda returmassa tilltrycksaker. Trenden kommer frnEngland och Frankrike dr man intehar s mycket skog och man hela tidenutvecklar ny teknik fr att frbttra re-turpapper, sger Charlotta Folkelind.

Visst r det s, bekrftar MatthewJolly. Men ven hr r mycket retur-papper gjort p en mix av nya och gam-

la fibrer fr att f den blanka finish somfortfarande bst passar det flesta pu-blikationer. Dessutom kan fibrer baratervinnas fem eller sex gnger, s omalla bara anvnde returpapper skullepappret snart ta slut, konstaterar han.

ven i framtiden kommer allt-s blanka omslag att locka oss tilllsning. Matthew Jolly har oerhrtsvrt att frestlla sig Aston Martin

presentera sin nya katalog p annatstt n i blank frpackning som signa-lerar livets goda.


17/36

v tradition har en-gngsbljan inte spelatngon framtrdanderoll i den kinesiskabljkulturen. Frr bru-kade sm barn bra

tygbljor, eller i mnga fall inga bljoralls. Pottrningen brjade ofta redan

vid sex eller tta mnaders lder, ochmnga smbarn, framfr allt pojkar,tultade omkring i s kallade kaidang-ku, frgglada byxor som r helt ppna igrenen och som tillter dem att utrttasina behov p ppna platser.

I takt med den snabbt vxande eko-nomin och en frbttrad levnadsstan-dard fr Kinas 1,3 miljarder invnarefrndras trenderna. I dag r varuhu-

sens hyllor, framfr allt i stderna,fyllda till brdden med engngs-bljor, av bde inhemska som im-porterade internationella mrken.

ettbarnspo-litiken har lett till att familjerna

numera lgger ner en avsevrd delav sin inkomst p sitt enda barn. I tt-

orterna visar den officiella statistikenatt pengarna man spenderar p barnetutgr 30 procent av de totala utgifternafr familjen (och i den ingr ofta bdemor- och farfrldrar).

Tygbljor har en lng ochgedigen tradition i Kina,men i dag vljer framfr alltden unga generationen

engngsbljor till sina barn.


18/36

Elina Li Lihua bor i Shanghai ochhar dottern Joanne Yang, som r 2 r.Elina berttar att anvndandet av bl-

jor delar dagens frldrageneration: Mnga ldre frldrar fredrar

tygbljor eftersom de menar att de rbekvmare fr barnen. De yngre dre-mot vljer helst engngsbljor eftersomde r mycket mer ltthanterliga. Iblandleder bljfrgan till grl mellan genera-tionerna, sger Elina Li Lihua som sjlvkper engngsbljor.

hadedottern bljor bde dag och natt. Efter

ett brjade hon pottrnas, och i dagsger Joanne till nr hon behver g ppottan och drfr rcker det med bl-jor p natten.

Hemma i min provins anvnderman mest inhemska mrken eftersomde r billigare, men i Shanghai kperde flesta jag knner internationellamrken om de har rd. De r oftast avbttre kvalitet och irriterar huden min-dre, sger Elina Li Lihua.

Anvndningen av bljor i Kina skil-

jer sig frn Europas. I allmnhet kon-

trollerar de kinesiska mdrarna bljanmer regelbundet och byter den oftastvarje gng barnet kissat. Drfr spelar

absorptionsfrmgan mindre roll nrman vljer bljor, medan hudvnlig-het och att den knns bekvm r destoviktigare. Bljfrbrukningen vintertidr ganska hg upp till tio om dagen men under sommartid anvnds deoftast bara under natten eller nr mangr ut.


19/36

k ti

vrldens


20/36

mnga viktiga marknader. Dremotligger bilfrsljningen i vstvrldennumera lgt i frhllande till den lng-siktiga trenden s dr finns hopp omen tergng till mer normala frhl-landen under de kommande ren.

till denkande konsumtionen r de snabb-vxande ekonomierna i framfrallt Asien. Den trenden tror JrgenElmeskov lr fortstta och str-kas framver. Han menar ocksatt de hr lndernas betydelse somkonsumtionsmotor vxer i snabbtakt men ppekar samtidigt att manmste vara frsiktig nr effekten pvrldsekonomin i stort ska berknas.

De gamla industrilnderna rfortfarande verlgset strst nr detgller den privata konsumtionensbidrag till vrldstillvxten. I de hrnya, snabbvxande och befolknings-

brsen varit svag. Hushllen har kntsig mindre rika och i stllet kat sittsparande. Samtidigt har bankernadragit i bromsen fr nya ln och fr-lngning av gamla krediter.

faktorer som iden hr konjunkturnedgngen slagitextra hrt p grund av finanskrisenshrjningar men ocks fr att sparan-det legat p exceptionellt lga niverunder mnga r.

Sen har ju konsumtionen nor-maliserats nu nr mnga mnniskorsaknar jobb och inkomsterna rsmre, fortstter Jrgen Elemskov.

OECD rknar i sin senaste prognos

med att mycket av anpassningen avsparandet r avklarad och att konsum-tionen bland OECD-lnderna drfrkan ta frsiktig fart under det hr ret.Men Jrgen Elmeskov erknner attven den prognosen r osker.

Det beror ju i hg grad p omfolk knner sig bekvma med ter-uppbyggnaden av sin ekonomi ochatt det inte kommer ngra bakslag.Vi hade exempelvis rknat med ettstrre prisfall p bostder, s frgan

r om den prisuppgng eller den pris-stabilisering p bostadsmarknadensom skett p viktiga marknader somUSA och Storbritannien r uthllig.Dessutom r hushllen numera vl-digt prisknsliga framfr allt nr detgller strre inkp, ngot som freta-gen mste vara uppmrksamma p.

Ytterligare skl till frsiktighetr fortsatt hg arbetslshet, svag in-komstutveckling samt att de ekono-misk-politiska stimulanser som hllituppe konsumtionen under de senasteren kommer att frsvinna. Ett mertroligt scenario r att den ekono-miska politiken kommer att stramast nr rntor hjs och stater tvingasbrja spara fr att f ner budgetun-derskotten.

Bostadsbyggandet lr inte heller n00-talets niver p decennier eftersomdet fortfarande finns ett verutbudav frhllandevis billiga bostder p

konsumtionenunder det hr millenniets frsta de-

cennium kom att handla mycket omamerikansk bostadskonsumtion medi huvudsak lnade pengar, s harfinanskrisen skapat helt andra frut-sttningar fr konsumentvaruinrik-tade fretag.

De nrmaste tio ren kommer san-nolikt att bli de mest omvlvande p50 r. De ekonomiska och finansiellafrutsttningarna har inte bara nd-rats radikalt utan det handlar ocksom en snabb framvxt av nya mark-

nader, strre miljmedvetenhet ochett nytt politiskt klimat.P kort sikt r det givetvis spren

av finanskrisen som kommer att prg-la vra konsumtionsmnster. Vi harredan sett nya frhllningsstt i USAmed mnniskor som r betydligt merfrsiktiga n tidigare exempelvisminskade julhandeln i fjol fr andraret i rad. Mnga hvdar att andralnders konsumenter ska kunna taver stafettpinnen, men den ameri-kanska konsumenten frblir, i allafall p kort sikt, den verlgset vikti-gaste motorn fr vrldsekonomin.

OECD:s(Organisation for Econo-mic Co-operation and Development)chefekonom Jrgen Elmeskov lyfterfram flera frklaringar till att USA:soch vstvrldens konsumtion harbackat under de senaste ren.

Hushllen har lgre frmgenheteftersom bostadspriserna sjunkit och


21/36

flesta bedmare ansgs som ett stortmisslyckande s fortstter kraven pmindre utslpp. Ngot som i frlng-ningen betyder att energifrbruk-ningen mste ner. Mnniskors mil-jmedvetenhet vxer ocks och retskalla vinter i Europa har varit ennyttig pminnelse om att billig energinumera r ett minne blott.

Hgre energipriser och kravenp utslppsminskningar kommer de-

finitivt att pverka konsumtionen plite sikt. Men troligen kommer det atti hgre grad pverka konsumtions-mnster snarare n nivn p konsum-tionen. Efterfrgan p energisnlaprodukter kommer att ka i takt medatt priserna p energikrvande pro-dukter fortstter att stiga. Det ser viredan idag.

Det som fretagen inte gr pfrivillig basis kommer dessutom ssmningom att tvingas p dem av po-litikerna. Nr det gller det kandemiljmedvetandets effekt p kon-sumtionen r OECD:s chefekonommer osker.

Det r mycket svrt att se vilkaeffekter miljtnkandet har haft pden totala konsumtionen. Vi kan n-nu inte se ngot nytt mnster i formav exempelvis mer nrproduceradevaror eller helt nya varugrupper, av-slutar Jrgen Elmeskov.

mycket hgt skerhetssparande. Medbttre trygghetssystem skulle kon-sumtionen kunna f en rejl skjuts.Utvecklingen r p vg dit, ven omdet sker i sm och frsiktiga steg.

I dagslget r dessa ekonomier frsm och fr exportinriktade fr attkompensera vstvrldens bortfallfullt ut. Men p lngre sikt r detdock tveklst hr som vi fr se denstora konsumtionstillvxten.

som vn-tas pverka den privata konsumtio-nen, framfr allt p lite lngre sikt,r energi- och miljfrgan. Fr venom Kpenhamnsmtet av de allra

rika lnderna r dessutom konsum-tionen en betydligt mindre andel avBNP n i OECD-blocket s det r all-deles fr tidigt att rkna med att dep egen hand ska kunna lyfta vrlds-ekonomin.

P lite lngre sikt r han dock merhoppfull.

Den kanske viktigaste tgrdensom kan genomfras r att brja byg-ga ut trygghetssystemen, som sjuk-vrd och pensioner, i de hr lnder-na. Idag tvingas mnniskorna ha ett


22/36

Kaktusen Aloe veras gel r knd fr sinahudvrdande egenskaper. Men vilken nyttakan Aloe vera egentligen gra i en binda, ett

trosskydd eller i en lttinkontinesprodukt?

loe vera finns i mngder avprodukter, som hudkr-mer, lppbalsam, juicer,som shots fr magen och

i tandkrm s varfr skulle det inteocks finnas i en binda, ett trosskyddeller en lttinkontinensprodukt?

Aloe vera r vanligt i hudkrmer pgrund av sina hudvrdande egen-skaper, det r bland annat knt fr att

anvndas fr brnnskador, d det rotroligt effektivt. Fr vr del r det na-turligt att anvnda Aloe vera eftersomvra produkter sitter ttt intill huden,sger Annika Hermenius, TechnicalProduct Manager p SCA i Gteborg.

lkande effekter harnstan mytiska proportioner, de eng-elska namnen burn plant, first aidplant, medicine plant eller miracleplant vittnar om det. Det r de bl-grgrna lnga spetsiga bladen somr eftertraktade, eller snarare den gelsom finns inne i bladen. De snittas satt gelen kan rinna, eller pressas utoch den r faktiskt frdig att anvndassom den r. Hr finns ver 150 olikaverksamma mnen, som vitaminer,mineraler, aminosyror, enzymer, mo-no- och polysackarider, steoroler samtantrakinoner som lignin, saponiner,salicylsyra. Det r samverkan mellanmnena som gr Aloe verans gel s ef-

tertraktad. Bland annat gr lignin attmnet tas upp av huden, saponiner harrengrande egenskaper och salicylsyrar smrtstillande och minskar inflam-mationer.

Annika Hermenius och EuropeanAssortment Manager Nils Ostlin bert-tar att syftet med Aloe vera i intimpro-dukter r att skapa bttre komfort.

Det r meningen att den ska mins-

ka pverkan som exempelvis bindanhar p kroppen. Det r en knslig delav kroppen som under de dagar bindananvnds utstts fr en mekanisk nt-ning, vilket vi vill undvika i mjligastemn, frklarar Nils Ostlin.

Han sger att Aloe vera i en bindainte tas upp av kroppen hos anvndaren,det erstter inte en salva eller liknande,utan det pverkar bindans ytskikt ochskapar en sknare knsla. Just komfortoch passform r A och O nr man ut-vecklar en binda. Bindorna finns i olikastorlekar, r kroppsformade eller ickekroppsformade, med vingar eller utan.Allt fr att varje anvndare ska hitta denvariant som passar dem bst.

Det r den stora utmaningen efter-som varje kvinna r unik. Passformenr ocks kopplad till vad du har frklder och till olika situationer. De skafungera lika bra p mtet som p spin-ningpasset, sger Annika Hermenius.

Annika Hermenius berttar att Aloe

vera r s populrt som ingrediens iprodukter att det finns home partyn,likt Tupperware-partyn, dr olikaprodukter med Aloe vera sljs. Honfrklarar ocks att det finns kulturellaskillnader i anvndandet, dr exem-pelvis Ryssland r stora anhngare avAloe vera.

Personer som vljer produkter medAloe vera, som lotion och juice, vljer

ofta andra produkter som ocks inne-hller Aloe vera, sger hon.

av ett skal-material som bestr av en polyethy-lenefilm. verst finns ett tygliknandeplastmaterial som r gjort av tunnafibrer och dremellan finns olika typerav absorberande material SCA harcellulosabaserad fluffmassa och super-absorbenter. Aloe vera tillstts p yt-materialet i det som kallas fr vtmedeloch som sprutas p efter att fibrernaspunnits. Metoden att tillstta ett ad-ditiv i tillverkningsprocessen r enkel,den strsta utmaningen med en tillsatsr sjlva produktskerheten.

Det innebr att det material vi slp-per p marknaden fr absolut under ingaomstndigheter skapa irritation, aller-gier eller besvr fr konsumenten. Barafr att det r naturliga material kan maninte applicera dem hur som helst p enprodukt, sger Annika Hermenius.

a


23/36


24/36


25/36

ekonomiskakrisen under 2009 lyckades SCA Fo-rest Products uppn ett starkt resul-tat och f ett starkare cash flow. UlfLarsson, vd fr SCA Forest Produc-ts, berttar om frvntningar, utma-ningar och strategier fr de nrmas-te ren och framtiden p lngre sikt.

Utsikterna fr 2010 ser relativt

positiva ut fr pappersmassa ochtrvaruprodukter eftersom lever-antrerna lyckats minska produk-tionen i takt med den minskadeefterfrgan. Tryckpapper har en storverkapacitet, och hur de lngsik-tiga trenderna kommer att se ut roskert efter den kraftiga nedgng-en p grund av recessionen. Tillvx-ten r strst i Asien och Sydamerika,medan produktionskapaciteten finnsi Europa och Nordamerika.

Tryckpapper blir den strsta utma-ningen. Vi har varit framgngsrikamed att utveckla efterfrgade pro-dukter ven p en svag marknad, ochdet arbetet kommer att fortstta. Vikommer ocks att fortstta vergng-en mot fler mervrdesprodukter.

P kort sikt kommer vi att fortsttaatt arbeta med kostnader, produk-

tivitet och cash flow inom allaaffrsverksamheter. Vi kommeratt skrpa vrt strategiska fokuskring energi. Efterfrgan p frny-bar energi kommer med all sker-het att ka, och viljan att verg tillmiljvnlig teknik frvntasfrbli stark. Vi kommer attfortstta utveckla hante-ringen av SCAs skogar fratt ka produktionen avbiomassa, samtidigt som

vi fortstter satsningenp trproduktion ochbiologisk mngfald.

3fg til


26/36

500 miljoner kronor i en nymesaugn p strands massafabrik i Timr. Produk-

tionen kar med 10 000 ton massa per r och minskarutslppen av koldioxid frn fossila brnslen med 80procent.

Den nya mesaugnen, som berknas tas i drift i slutetav 2011, erstter tv gamla oljeeldade mesaugnar ochkommer att eldas med brnslepellets frn SCAs fabrikBioNorr i Hrnsand. De nuvarande mesaugnarna fr-brukar ca 17 000 kubikmeter olja per r och betydandekostnadsbesparingar kommer att kunna gras d oljanerstts av biobrnsle.

HygieneMattersTHESCAHYG IENEREPORT2010


27/36

volume . .youmight bemissing outof every issues of corporateknights.c heck page to fix this.

CpKnights

TheCanadianMagazine forResponsibleBusinesscorporate knights .c a

I S THIS THEGREENESTOLYMPIC S EVER?

4annualSustainable Cities Ranking8annual Responsible Investing Guide

YannMartel & EdBurtynskyonthe artof sustainability

C _c v r_ .3_ .in 1


28/36

tab


29/36


30/36

flickor och kvin-nor i Afrika r det fr dyrt att kpamensskydd. Ett paket bindor kan kostamer n en dagsinkomst fr en familjoch med flera flickor i familjen blir deti princip en omjlig utgift. Tabun ochrdslan fr att prata om menstruationgr dessutom att mnga flickor intevgar be sina frldrar om hjlp.

I stllet anvnder de trasor, tid-ningar och andra material de fr tag p.Flera historier berttar om flickor somanvnder gammal sckvv dr blodettorkar till, skaver p underlivet och kange ppna sr. Infektioner i underlivetp grund av bristande hygien i sam-band med menstruationen r ett stortproblem, sger Lena Ekroth, som arbe-tar med sexuell och reproduktiv hlsaoch rttigheter vid svenska bistnds-organet Sida.

Infektioner orsakade av bristan-de hygien kan ocks medfra starkakroppsodrer som bde r generandefr flickorna och som gr att de blirbortsttta. Det hnder ven att infek-tionerna misstolkas fr sexuellt ver-frbara sjukdomar och resulterar i attflickorna utstts fr diskriminering.

Mnga flickor stannar hemma frnskolan de dagar d de har sin menstru-ation. Ngra vanliga anledningar rbristen p mensskydd och p toalet-

ter. Om toaletter ens finns saknar deofta drr eller delas mellan flickor ochpojkar.

Det gr att man kanske inte kanbyta mensskydd under dagen och upp-rtthlla sin hygien, sger Lena Ekroth.

Sammantaget leder det till att en storandel av flickorna stannar hemma frnskolan i snitt fyra dagar per mnad ba-

ra p grund av menstruation. Det gratt flickor halkar efter i undervisningenoch att mnga hoppar av innan de ensgtt frdigt grundskolan.

Enligt Irmin Durand, kommunika-


31/36

tr i den afrikanska organisationenFAWE (Forum for Africa Women Edu-cationalists), r avsaknaden av mens-skydd, bristen p toaletter och rentvatten samt sexuella trakasserier frnandra studenter, lrare och skolper-sonal huvudorsakerna till att flickorslutar skolan i frtid.

Dessa faktorer varierar bde

mellan lnder, inom lnder och mellanolika regioner och socioekonomiskaomgivningar, sger Irmin Durand.

ocks attflickor inte r vlkomna i skolan nr dehar menstruation eftersom de anses orena,ens om de sjlva skulle vilja nrvara.Ytterligare en annan situation hittar vii Zimbabwe. Fr bara ngra r sedanvar landet relativt vlmende och deflesta kvinnor hade rd att kpa mens-skydd. Men de senaste rens oroligheterhar frsatt landet i en usel ekonomisksituation med upp till 90 procents ar-betslshet och utbredd fattigdom. Nrhjlporganisationen ACTSA, Action forSouthern Africa, frgade kvinnorna iZimbabwe vilket deras strsta problemvar s svarade de bristen p mensskydd.

Det hr var ett mne som ingenhade talat om tidigare, sger TonyDykes, direktr fr ACTSA.

Det visade sig att problemet hand-

Ett paket bindorkan kosta mer

n en dagsinkomstfr en familj.


32/36

lade om tv olika saker. Den ena varatt kvinnorna fick infektioner av detidningar och trasor de anvnde sommensskydd, den andra att kvinnor-na tappade sin vrdighet nr det blevsynligt att de bldde. Sedan 2005 harACTSA nu delat ut mer n sex miljonerpaket bindor till kvinnor i Zimbabwe iprojektet Dignity! Period.

bristen p ordentligamensskydd tyckas som ett trivialt pro-blem p en kontinent dr mdradd-ligheten r hgst i vrlden och dr varfemte barn dr fre fem rs lder i vissalnder. Men om bristen p mensskyddr en orsak till att flickor slutar skolani frtid, r det ocks en viktig faktorsom pverkar utbildningsnivn och denekonomiska utvecklingen i lnder drdetta sker.


33/36


34/36

Dubblad vinst fjrde kvartalet

fortsatte venunder det fjrde kvartalet 2009 och re-sultatfrbttringen gick snabbare n vadmarknaden hade frvntat sig. Analy-tikerna hade rknat med att SCA skullegra en vinst p 2 114miljoner kronor

fre skatt, exklusive engngsposter. Nublev det 2 280 miljoner kronor och SCAhar i flera rapporter i rad nu vertrf-fat frvntningarna. Resultat var ocksi stort sett en frdubbling jmfrt medfjrde kvartalet 2008 d vinsten stan-nade p 1 150 miljoner kronor.

Fr helret 2009 kade resultatetfre skatt till 8 miljarder att jmframed 6,2 miljarder 2008. Omsttning-en var samtidigt i stort sett ofrndradp drygt 110 miljarder kronor.

Rrelseresultatet steg under detfjrde kvartalet till 2 568 miljoner kro-nor, en uppgng med 40 procent frn

samma period i fjol. Till det bidrog inteminst mjukpapper som kade resulta-tet med 56 procent till fljd av hgrevolymer och synergieffekter samt lgrervaru- och energikostnader. Person-liga hygienprodukter kade resultatet

med 27 procent, frmst tack vare hgrepriser och bttre produktmix.

, som hade etttungt 2009, lyckades nd hja re-sultatet med 37 procent under sistakvartalet, bland annat till fljd av be-sparingar frn det pgende omstruk-tureringsprogrammet.

Inom skogsindustriprodukter var bil-den blandad. Leveranserna av magasins-papper var stabila, medan tidningspap-

per minskade. Inom sgade trvaror stegpriserna som en fljd av frbttrad mark-nadsbalans.

Sammantaget steg rrelseresultatetinom skogsindustriprodukter med 28procent under det fjrde kvartalet.

Vd Jan Johansson kallar utsikternafr 2010 fr frsiktigt positiva:

Efterfrgebilden inom frpackning-

ar frvntas strkas och i Europa talasom en marknadstillvxt p 2-3 procentmen flera faktorer pekar p en relativtsvag inledning p 2010. Inom skogsin-dustrisidan syns en vikande marknadmed lgre priser fr tryckpapper men enfrsiktig terhmtning inom byggsek-torn, dr marknadsbalansen fr sgadetrvaror nu r bttre. Marknadsutsik-terna fr SCAs hygienkategorier serverlag stabila ut med fortsatt goda till-vxtmjligheter.

I samband med rapporten meddela-des ocks att utdelningen fresls hjastill 3,70 kronor per aktie. (3,50)

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2342

2006

2007

2008

2009

2,3

42

1,9

46

1,7

03

1,4

38

1,1

50

6585

9327

8237

8004

8090

8078

433

6833

6967

6237

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

3 235

Personliga

Mjukpapper

Skogsindustri-

Frpackningar

3 946

2 503

413hygienprodukter

produkter

98 procent hgre vinst n fjrde kvartalet 2008 och 28 procent bttren helret 2008. SCA lyckades ter igen verraska positivt nr bok-slutet fr 2009 slpptes.


35/36

Lift your washroom to a new levelTork is proud to introduce a new line of dispensers Tork Elevation.

lifting your washroom to a new level.

For more information visit www.torkusa.com/elevation

TM


36/36

Diversity is our Nature

Display l Packaging l Service

Up to 70 % of all buying decisions are made at the Point of Sale. Thats why we bring your products

into the customers focus with eye catching displays and a convincing brand message. Benefi t

from our expertise, as we know the different demands of both retail and consumer. Together, we

will create distinctive product presentations with real added value.

sca shape 1 / 2010 svenska

Documents