etxetresna enpresen elektrikoak - soziolinguistika k. · the subject dealt with in 2013 was...

39
>SOZIOLINGUISTIKA KLUSTERRA Euskararen Normalizazio Kasu Aurreratuak< MONDRAGON UNIBERTSITATEA HUMANITATE ETA HEZKUNTZA ZIENTZIEN FAKULTATEA FAGOR ETXETRESNA ELEKTRIKOAK Enpresen nazioartekotzea, hizkuntza politika eta euskara

Upload: others

Post on 03-Oct-2020

0 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

>SOZIOLINGUISTIKAKLUSTERRA

Euskararen Normalizazio Kasu Aurreratuak<

MONDRAGONUNIBERTSITATEA

HUMANITATE ETAHEZKUNTZA ZIENTZIEN

FAKULTATEA

FAGORETXETRESNAELEKTRIKOAKEnpresen

nazioartekotzea,hizkuntza politika

eta euskara

Page 2: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

© Soziolinguistika Klusterra.........................................Eskerrak: Fagor Etxetresnak eta Emun Koop. E.ri kasu hau egiteko izandako lankidetzagatik.

Testuak eta irudiak: Fagor Etxetresnak.

Zuzendaria: Joxpi Irastortza (HUHEZI Fakultatea, Mondragon Unibertsitatea).

Koordinatzailea: Soziolinguistika Klusterra.

Idazlea: Jon Eskisabel.

Aholkularia: Idoia Bidaurrazaga (Innobasque).

Itzulpenak: Hitzurun Hizkuntz Zerbitzuak.

Diseinua: Zirrimarra estudio grafikoa / Andoain.

Soziolinguistika Klusterrak, 2007. urtean hasita, Euskararen Normalizazio Kasu Aurreratuakargitaratzen ditu. 2013ko aztergaia “Nazioartekotzea, hizkuntza politika eta euskara” izango zelaerabaki zen. Gai horren lanketarako aukeratu ziren esperientziak Tecnalia eta Fagor Etxetresnakizan ziren. 2013ko ekainerako idatzita zeuden bai Tecnaliako kasua eta baita, Fagor Etxetresne-tako kasua ere.

Geroztik hartzekodunen konkurtso egoeran sartu den arren Fagor Etxetresnak, Soziolinguis-tika Klusterrak eta Fagorreko ordezkariek Fagor Etxetresnaren kasua argitaratzea adostu dute.

El Cluster de Sociolingüística viene publicando desde el año 2007 distintos estudios dentro delproyecto Casos Avanzados de Normalización del Euskera. El tema de análisis del 2013 fue“Internacionalización, política lingüística y euskera”. Dos fueron las experiencias analizadas: Tec-nalia y Electrodomésticos Fagor. Los documentos relativos a ambos casos ya estaban redac-tados para junio de 2013.

A pesar de haber entrado en concurso de acreedores, Fagor Electrodomésticos, el Clusterde Sociolingüística y representantes de Fagor han acordado publicar el caso de Fagor Electro-domésticos.

Since 2007 the Sociolinguistics Cluster has published various papers as part of the projectAdvanced Cases in the Normalisation of Basque. The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed: Tecnalia andElectrodomésticos Fagor. The documents in relation to both cases had been completed by2013.

Despite having gone into receivership, Fagor Electrodomésticos, the Sociolinguistics Clusterand Fagor representatives have agreed to publish the case of Fagor Electrodomésticos.

Page 3: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGORETXETRESNAELEKTRIKOAK

Enpresennazioartekotzea,hizkuntza politika

eta euskara

Euskararen Normalizazio Kasu Aurreratuak<

SOZIOLINGUISTIKAKLUSTERRA<

MONDRAGONUNIBERTSITATEA

HUMANITATE ETAHEZKUNTZA ZIENTZIEN

FAKULTATEA

Laguntzaileak:

Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a < ............................................................... 3

Page 4: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

...............................................................Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a <4

“Argi dago krisi ekonomikoaren erauntsiaknora eramango gaituen, deslokalizazioanmodu basatian murgiltzera. Nahita

nahiez sartu beharko dugu hor, eta joko-zelai horre-tan nortasun sendo bat edukitzeak lagunduko diguasko; identitate horren sendotasunaren ardatzetakobat euskara planak dira”, dio Txema AbarrategiFEEko euskara koordinatzaile orokorrak. Iritzi bere-koa da Jabier Retegi Kontseilu Errektoreko lehenda-karia: “euskara planak sustatzeak sustraiak ematendizkigu”.

Enpresaren nazioartekotze prozesuan euskararenpresentzia bermatzeko urrats handiak eman dituFEEk azken urteotan, eta aldi berean lortu du nazio-artekotzeak Euskal Herriko lantegietako egunerokoerabileran kalterik ez izatea. Bide horretan sakontze-aren alde egin du Abarrategik, alegia, hizkuntzareki-ko konpromiso pertsonal zein enpresakotik abiaturikeuskarak nazioarteko testuinguruan eskaintzendituen aukerak (nortasuna, egiazkotasuna, gertuta-suna...) baliatzearen alde. “Euskaldun izateak ema-ten digu munduaren aurrean aurkezteko sendotasunbat: txikitasunaren edertasuna edo txikitasunarenhanditasuna”.

FAGOR ETXETRESNA ELEKTRIKOAK Enpresen nazioartekotzea, hizkuntza politika eta euskara

Page 5: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ETXETRESNA ELEKTRIKOAK Enpresen nazioartekotzea, hizkuntza politika eta euskara

1995. urtean, nazioarteko hedapenari ekin zion Fagorrek,Mohamedia hirian (Maroko) Extra-Electromenagers S.A.enpresa sortu zuenean. Ondoren, 1999an, PoloniakoMastercook enpresa erosi zuen, eta gaur egun planta batdu Wroclaw hirian. 2005ean beste urrats bat eman zuen,urrats handia: Frantziako Brandt enpresako akziodunnagusi bilakatu zen, eta ondorioz, Europako etxetresnenalorreko enpresa garrantzitsuenetakoa baita ere.Frantzian bost planta ditu FEEk: Lyon, La Roche sur Yon,Aizenay, Orleans eta Vendôme hirietan. Horrez gain, egoi-tza bat du Rueil-Malmaison hirian. Guztira, 2.600 langileditu FEEk, horietatik 1.800 inguru Euskal Herriko lante-gietan.

AURKEZPENA /////////////////////////////

Fagor Etxetresna Elektrikoak (FEE) 1956an sortu zutenLuis Usatorrek, Jesus Larrañagak, Alfonso Gorroñogoitiak,Jose Maria Ormaetxeak eta Javier Ortubaik, Gasteizen,baina 1959an enpresa kooperatiba bihurtu etaArrasatera eraman zuten. Gaur egun ezagutzen dugunMondragon taldearen hazia izan zen, handik urte gutxibatzuetara sortuko baitziren Euskadiko Kutxa, EskolaPoliteknikoa eta MCC bera.

Etxerako tresna elektrikoak fabrikatzen ditu FEEk, etahainbat negozio ditu: Hotza, Egosketa, EstanpazioZentroa, Garbigailuak, Ontzi Garbigailuak, EtxetresnaTxikiak, Konforta... Fagor da bere markarik ezagunena,baina Aspes eta Edesa markak ere bereak dira. Gauregun sei planta ditu Euskal Herrian: Eskoriatzan (etxe-tresna txikiak egiten ditu bertan), Arrasateko San Andreseta Garagartza auzoetan (hozkailuak egiten dituzte lehe-nengoan, eta labeak eta garbigailuak, bigarrenean),Basaurin (konfortaren alorrekoa), Bergaran (gas berogai-luak) eta Gasteizen (biltegia).

Euskararen normalizazioarengaia 80ko hamarkadaren

amaieratik dago Fagorrenmahai gainean

• ...................

Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a < ............................................................... 5

Page 6: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

EUSKARA PLANAK ///////////////////////

Gaur egun Fagor Etxetresna Elektrikoetan indarrean dago-en euskara planaren hastapenek 1998. urtera garama-tzate. Horrela diote Fagorreko zortzi kooperatibetakoEstatutu Sozialetako 4.3 artikuluak eta FEEkoen 2.Xedapen Gehigarriak: “Euskara, gaztelaniarekin batera,hizkuntza ofiziala da kooperatiban. Erabiltzeko eta poliki-poliki ezartzeko, beharrezko neurriak hartuko dira”.Helburu horretara iristeko, eta lankideen gehiengo zaba-lak adierazitako babesean eta inplikazioan oinarrituta,euskara planak jarri ziren martxan 1998an.

Haatik, euskararen normalizazioaren gaia askoz lehena-gotik zegoen Fagorren mahai gainean, 80ko hamarkada-tik gutxienez. Artean plan egituraturik ez zegoen arren,euskarekiko “kezka eta gosea” zegoen, eta langileak eus-kalduntzeko oso ekimen indartsua jarri zuten martxangarai hartan: gau eskolak antolatzen zituzten, aldizkaribat egiten zuten... Baina ondoren etorri zen krisiak ezere-zean utzi zuen egindako ahalegin guztia. “Berriz zerotikabiatu behar izan ginen”, azaldu du Txema AbarrategiFEEko euskara koordinatzaile orokorrak. Abarrategi1996an sartu zen Fagorren, eta 2000. urtean hasi zen biurte lehenago, 1998an, Emunekin abian jarritako euska-ra planen koordinazio lanetan.

Nondik hasi, horra hor bere lehen buruhaustea. “Etxehandia gara, egituraz konplexua, hainbat lantegi eta hain-bat negozio dituena...”. FEE enpresa nagusiaren barrukoenpresa txikiak dira negozioak: bakoitzak bere gerenteazuen, bere negozio batzordea, bere ingeniaritza saila, berefabrikazio saila... Garai batean 10 negozio zituen FEEk:Zerbitzu Zentralak, Hotza, Egosketa, Estanpazio Zentroa,Garbigailuak, Ontzi-Garbigailuak, Etxetresna Txikiak,Konforta, Altzariak eta Logistika. Gaur egun horietakobatzuk desagertu dira (Altzariak eta Logistika), eta bestebatzuk batu egin dira (Egosketa eta Estanpazio Zentroa,Garbigailuak eta Ontzi-Garbigailuak).

Bidea urratsez urrats egitea erabaki zuten, eta euskaraplanak negozio guztietan batera aplikatu beharreanbanan-banan egitea lehenetsi zuten. “Hotza-ren negozio-an bakarrik 1.100 langile zeuden, gure herriko herritarrakbeste!”, dio aramaioarrak. “Haietatik, 400 inguruk ez

zekiten euskaraz, kalkulu optimista bat eginda”, gainera-tu du. Egosketa izan zen euskara plana indarrean jarri zenlehen negozioa, eta ondoren beste guztietara hedatu zen.“Nire lehen lanaren zati handi bat izan zen planak abia-tzea eta negozio bakoitzean euskara batzorde bana sor-tzea eta egituratzea. Batzorde bakoitzean 7-8 lagun zeu-dela kontuan hartuta, euskara planen bermerako egiturabat sortu genuen”.

Euskara batzorde bakoitzak urtero bere gestio plana egi-ten du, Kontseilu Errektoreak lau urtez behin onartzenduen Plan Estrategikoan zehaztutako ardatz eta helburunagusietatik abiatuta. Izan ere, Plan Estrategikoan atalpropioa du euskarak, arlo komertzialak, industrialak, mer-katu berrienak edota berrikuntzarenak berea dutenmoduan. Enpresaren kudeaketa orokorrean integratutadago euskararekiko politika, eta Kontseilu Errektoreak“goi mailako kudeaketaren eta euskara planen artekolotura” egiten du, Jabier Retegi FEEko KontseiluErrektoreko lehendakariak azaldu duenez. PlanEstrategikoak jarritako helburuetara iristeko, negoziobakoitzak bere ezaugarri eta irizpideetara egokitzen dueuskara plana. Esaterako, Zerbitzu Zentraletako kasuisti-ka eta lantegietakoa oso ezberdinak direla azaldu du LideAgirrezabal Zerbitzu Zentraletako euskara arduradunak.“Zerbitzu Zentraletan bulegoak daude, ez dago makine-riarik. Beraz, euskara plana praktikara eramateko moduaezberdina izango da batean eta bestean. Baina lehenen-go lerroa berdina da negozio guztietarako”.

FAGOR ETXETRESNA ELEKTRIKOAK Enpresen nazioartekotzea, hizkuntza politika eta euskara

...............................................................Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a <6

...............................................••Fagor Group mailako newsletterra.

Page 7: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a < ............................................................... 7

FAGOR ETXETRESNA ELEKTRIKOAK Enpresen nazioartekotzea, hizkuntza politika eta euskara

Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a <

EUSKARA, LANEKO TRESNA ///////////

Negozio bakoitzak urtero berritzen duen gestio planakzehazten ditu urte horretako asmoak, helburuak eta ardu-radunak. Bidea ibiliz ikasi dute helburuak non eta nolakokatzen. “Lehen txostenetan ematen zuen hiru urtetanlortuko genuela Fagorren inork erdararik ez egitea, bazu-ten halako xalotasun puntu bat txosten haiek”, aitortu duAbarrategik. “Ez gara inolaz ere iritsi horretara, baina atze-ra begiratzen badugu, lortu dugu euskara gure lan hiz-kuntzetako bat izatea”. Laneko tresna bihurtu da.

Gaur egun, langileen %48k ongi daki euskaraz, eta %19kerdizka. Erabilera datuek gora egin zuten 2012. urtean erenegozio guztietan, eta bataz bestekoa %30era heldu zen.Urte horretan euskararen erabilera neurtu zuten 291 bile-ratan: horietatik 26 bilera euskara hutsez egin ziren, eta58 bileratan erdia baino gehiago erabili zen euskara.Aurtengo (2013ko) Batzar Orokorrean, euskararen erabile-ra %29koa izan zen (2012koan berriz, %51 izan zen). Halaere, 2009-2012 epean gora egin zuten adierazle guztiek:kudeaketa, motibazioa, ezagutza, eskaintza eta erabilera.

Erabilerari dagokionez, Kale Erabileraren Neurketak ingu-ruko herrietan (Arrasaten, Eskoriatzan, Aretxabaletan,Bergaran, Aramaion eta Oñatin) ematen dituen datuakhobetzea lortu dutela nabarmendu du Abarrategik: “Lanbaten fruitua da”. Urteotan hainbat aitortza jaso dituzteFagor Etxetresnak-eko negozioek, egindako lan onaren sei-nale: Bikain Zilarrezko Ziurtagiria bi alditan (Egosketak2008an, eta Zerbitzu Zentralek 2012an) eta BikainUrrezko Ziurtagiria behin (Hotzak, 2012an).

Abarrategi ahoan bilorik gabe mintzo da: “2000. urteanzegoen korapiloa askatu gabe dago oraindik: zelan eginbilera batean, euskaraz ez dakien baten aurrean? Blokeohori ez dugu erabat gainditu, eta gehienetan erdararamakurtzen gara. Gure beldur, konplexu eta zera guziakegoera horretan agertzen dira”. Bere iritziz, “elebitasunakbide bat egin du, baliagarria izan da, baina aje batzukerakusten ditu: esaterako, sortu erdaraz sortzen dela, etaondoren itzultzen dela euskarara”.

Dinamika hori apurtze aldera, euskara hutsezko kanalakindartzeari eman diote lehentasuna 2013ko gestio pla-

•...................

Urteotan hainbat aitortza jasodituzte Fagor Etxetresnak-ekonegozioek, egindako lanonaren seinale

FEE – 2009-2012 adierazleak zenbakitanEuskararen egoera orokorra mantendu egin da; presentzia, neurri eta emaitzeidagokienez berriz, gora egin dugu adierazle guztietan (kudeaketa, motibazioa,ezagutza, eskaintza eta erabilera).

60

40

20

0

80

100

2009

2010

2011

2012

kudeaketa motibazioa ezagutza eskaintza erabilera guztira

Page 8: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

...............................................................Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a <8

nean. Euskara hutsezko hitzaldi informatiboak antolatzenhasi ziren duela bizpahiru urte, eta gaur egun langile guz-tiek dute ziurtatuta horietan parte hartzeko aukera.AurtenBasauriko plantara zabaldu dute esperientzia hori. Batekpentsa lezake gainerako hitzaldi guztiak gaztelania hutsezegiten dituztela, baina ez da horrela, elebitan dira, eus-karaz eta gaztelaniaz, azken horrek tarte handiagoa har-tzen badu ere (%30-70). “Nahi dugu gure kolektiboosoak euskararekin harremana izatea”, arrazoitu du era-bakia Abarrategik. Hori ez da beti ondo ulertua izaten,baina Abarrategik ez du zalantzarik: “hizkuntza ez dakie-nak ordainsari txiki bat ordaindu behar du noizbait”.

Iritzi berekoa da Jabier Retegi. “Euskaraz ez dakienak zer-bait galtzen ari dela sentitu behar du, bestela ez du hiz-kuntza ikasteko ahaleginik egingo”. Sei urte daramatzaRetegik Fagorren: lehenengo laurak zuzendari industrialkarguan egin zituen, zeregin horretan jarraitu zuen Kon-tseilu Errektoreko presidenteorde izendatu zutenean,2009an, eta 2011ko maiatzaz geroztik Kontseilu Errek-

toreko presidentea da. Fagorren hasi aurretik, MondragonUnibertsitateko Ingeniaritza Eskolako dekanoa izan zen,eta Fagorreko arduradunek euskararekiko zuten kezkarenlekuko zuzena izan zen. “Harreman handia genuen Fago-rrekin, eta beti galdetzen ziguten zer lan egiten ari ginenunibertsitatean euskararen arloan, zer aukera zuten ikas-leek klaseak euskaraz jasotzeko.... Eta maiz etortzenginen enpresara gure ahaleginaren berri ematera. Suma-tzen nuen hemen bazegoela kezka eta borondate bateuskara sustatzeko, ez bakarrik barruko jarduera euska-ratzeko, baita kanpora begirako harremanetan ere: hor-nitzaileekin, unibertsitatearekin eta beste eragileekin”.

Negozio bakoitzeko euskara batzordeetako koordinatzai-leak aldiro biltzen dira, “lan zehatzak egiteko”, EuskaraBatzorde Orokorrean, baina erabaki “funtsezkoak” hartzendituena Euskararen Batzorde Eragilea da. Hura osatzendutenak honako hauek dira: euskara batzordeetakoordezkaria, Kontseilu Errektoreko ordezkaria, Emunekoeuskara teknikarien ordezkaria, giza baliabideetakoordezkaria, Kontseilu Sozialeko ordezkaria eta euskaraplanen koordinatzaile orokorra. “Erabakiak hartzeko pro-zesua azkartze edo arintze aldera sortu genuenEuskararen Batzorde Eragilea. Lehen ez genekien euska-ra batzordeetan egiten ziren proposamenak nora bidera-tu. Batzorde Eragilearen baiezkoa jaso ondoren errazagoada erabakiak edo proposamenak aplikatzea. Egitura horisortzea, dinamizatzea eta bizia ematea izan da nire lana-

FAGOR ETXETRESNA ELEKTRIKOAK Enpresen nazioartekotzea, hizkuntza politika eta euskara

•........................

Euskara batzordeak, KontseiluErrektorea, Emun, Kontseilu Soziala,giza baliabideetako ordezkaria etaeuskara planen koordinatzailea daudeEuskararen Batzorde Eragilean

Ahozko erabilera informalaAhozko neurketen emaitzak

60

40

20

0

80

100

edesa

egoske

ta

estanpazio

a

garbike

ta

ontzig

arbiga

iluak (

OG)ga

steiz

hotza mini

zzentra

l

batezb

2011

2012

%11%7

%39%33

%23

%33 %33%36

%29%35

%5

%15

%38 %39%33 %32 %32

%36

%28%30

Page 9: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

ren parte handi bat”, adierazi du Abarrategik. Hiru hilerobiltzen da Euskararen Batzorde Eragilea.

Lide Agirrezabal da euskara batzordeetako ordezkariaEuskararen Batzorde Eragilean. Zerbitzu Zentraletako eus-kara planean parte hartu du hasiera-hasieratik, 2001.urtetik, Kalitate sail zentraleko ordezkari eta ZerbitzuZentraletako euskara koordinatzaile gisa. 300 langile ari-tzen dira Zerbitzu Zentraletako arlo ezberdinetan(Informatika, Prebentzioa, Marketina, Erosketa, ZerbitzuKomertzialak, Fakturazioa, Asistentzia Teknikoa...).“Hasiera-hasieran, irudiari eman genion garrantzia.Errotulazioa, inprimakiak, karpetak... gaztelania hutsezzeuden, eta elebitan jartzen hasi ginen. Gero erabileraraeta instituzionalizaziora pasa ginen. Prozedura batzukzehaztu genituen: euskara irizpideak inprimakietarako,emailetarako, zabalkunde handiko dokumentuetarako...”.Halaber, euskara batzordearen helburuak, funtzioak, ordukopuruak... zehaztu zituzten eta idatziz forma eman zieten.

Zerbitzu Zentraletako langileen %70 dira euskaraz hitzegiteko edo hizkuntza ulertzeko gai, baina Agirrezabalakezin du zehaztu kopuru horrek gora egin duen azken urte-otan. “Azken urteetan ez da kontratazio berririk izan, bainaaurretik sartutako jende asko euskalduna da. Kontua dajubilatu direnetako asko ere badirela euskaldunak”.Baieztatu ahal du ordea, langileen jarrera euskara plana-rekiko ona izan dela beti. “Gogobetetze inkestak egiten

ditugu, eta euskararekiko emaitzak onak izaten dira”.Hamarkada honetan negozio guztietako langileek izanduten jarrera goraipatu du Abarrategik. “Jendearen gri-nak, afektuak eta lanak eman dio bizitasuna planari, bes-tela plan instituzional edo hotz batek ez zukeen hegazka-darik izango”.

Langileen eta enpresako goi-agintarien artean euskarare-kiko afektua eta atxikimendua betidanik handia izanaga-tik, hizkuntzaren eguneroko presentzia oso txikia zen eus-

Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a < ............................................................... 9

FAGOR ETXETRESNA ELEKTRIKOAK Enpresen nazioartekotzea, hizkuntza politika eta euskara

Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a <

Euskaldunen arteko elkarrizketetatik euskaraz izandakoen portzentajea

60

40

20

0

80

100

edesa

egoske

ta

estanpazio

a

garbike

ta

ontzig

arbiga

iluak (

OG)ga

steiz

hotza mini

zzentra

l

batezb

2011

2012%40

%70

%86

%73

%86%92

%76 %77

%52

%62

%42%49

%79 %80 %84

%53%51

%63 %66%69

.....................................••FEEko intraneteko hiztegia.

Page 10: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

...............................................................Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a <10

kara planak abian jarri zirenean. Idatzizko komunikazioe-tan, esaterako, “hutsaren hurrengoa zen”, eta Abarrategikkalkulatzen du langileen erdiak baino ez zekitela euska-raz hitz egiten edo ulertzen zutela hizkuntza. Hortaz, baze-goen zeri heldu. Hasierako urteetan barne harremanetaneuskararen erabilera normaltzeari eman zitzaion lehenta-suna. Ezagutza eta ahozko erabilera bultzatzeko ekime-nak antolatzen hasi ziren (euskara eskolak, euskalduntzetaldeak...), eta idatzizko erabilera areagotzeko plana eginzuten. Tresna batzuk ere sortu zituzten eguneroko laneaneuskararen erabilera txertatzeko, Abarrategik berak etaAsier Iriondo Emuneko teknikariak elkarrekin landutakoAltzarien Negozioko Hiztegia (2004), kasu.

Halaber, 2004. urtean, kontsumitzaile eta hornitzaileeki-ko harremanetan euskararen erabilerarako irizpideakjasotzen dituen agiria sortu zuten, DZ-50.000. Alegia,barne harremanetatik kanpoko harremanetara zabalduzuten euskararen erabilera normalizatzeko ahalegina. Lauurte geroago, 2008an, agiri hori berrikusi eta eguneratuzuten. Urte berean, Euskara Planaren Eskuliburua osatuzuten FEEn. Dokumentu horrek euskararen erabilerareneta kudeaketaren inguruan aurreko hamar urteetanzehaztutako irizpide, baliabide eta egiturak jasotzen ditueta langile guztien eskura jartzen ditu.

TESTUINGURU ELEANITZERAEGOKITZEKO PROZESUA ///////////////

XX. mendea amaitzear zegoela, nazioarteko hedapenariekin zion FEEk. Poloniako Mastercook enpresa erosi zuen1999an, eta urte batzuk geroago, 2005ean, Brandt etxe-tresna enpresako (Frantziako garrantzitsuenetakoa)akziodun nagusi bilakatu zen. Orduan hasi ziren testuin-guru eleanitz batean aritzeak ekartzen dituen aldaketaknabaritzen. “Polonian hasi ginenean, hango zipriztinak ezziren gurera iristen, baina Frantzian bost planta edukita,joan-etorria askoz handiagoa izaten hasi zen, tartekafrantziarrak etortzen ziren Arrasatera, eta hasi ziren lan-talde mistoak osatzen”, gogoratu du Abarrategik.Hizkuntza-aniztasuna kudeatzeko erronkari heldu beharizan zioten, euskara eta gaztelaniaz gain beste hizkuntzabatzuk sartu zirelako jokoan: frantsesa, poloniera eta,batez ere, ingelesa.

Abarrategik ez du ezkutatzen hasieran “estutu” egin zire-la. Aurreko urteetan emandako aurrerapausoak arriskuanegon zitezkeen. “Lehen bi hizkuntzarentzat zegoen tokiabeste hizkuntza batekin edo batzuekin partekatu beharrazegoen. Beraz, euskararentzat leku gutxiago egongo zen.Esaterako, uko egin beharko genion departamenduetakoburuen bileran gai bat edo bi euskara hutsez jorratzekoohiturari, aurrerantzean gertatuko baitzen negozio batzor-deko kideetako bat, Marketinekoa esaterako, frantsesaizatea. Kasu horietan, bilera osorik ingelesez egitea era-baki zen. Ingelesa hartu genuen lingua franca gisa”.Kontu horrekin hasieran “korapilatu” egin zirela aitortu duAbarrategik, “baina gero ikusi genuen euskararen borrokaeguneroko beste jardun batzuetan dagoela”.

Euskararen erabilera nazioartekotze prozesuan bermatze-ko lantalde bat sortu zuten 2009ko ekainean. FEEko 6

FAGOR ETXETRESNA ELEKTRIKOAK Enpresen nazioartekotzea, hizkuntza politika eta euskara

.................................................••FEE zentraleko hileroko berripapera.

Page 11: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ETXETRESNA ELEKTRIKOAK Enpresen nazioartekotzea, hizkuntza politika eta euskara

Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a < ............................................................... 11

koordinatzailek eta EMUNeko bi teknikarik osatu zuten,baina harreman zuzena izan zuten lanpostu estrategikoe-tako langileekin, negozioetako gerenteekin, zuzendari oro-korrarekin eta lehendakariarekin, haien iritziak jasotzekoeta ideiak kontrastatzeko. Hizkuntza-aniztasuna kudea-tzeko gida bat osatu zuten guztien ekarpenekin:Euskararen erabilera Fagor Group-en / The Use of BasqueLanguage in Fagor Group. Euskara non erabili behar zenzehazteaz gain, nazioartekotze prozesuak Euskal Herrikolangitegietako euskararen erabilera planean kalterik ezizatea zuen helburu. “Hemen egindako ibilbideari trabarikez egitea”. Hainbat neurri jasotzen ditu gidak, baina hirunabarmendu litezke.

Baga: Euskal Herriko lantegietan zabalduko zirenhedapen handiko komunikazio guztietan (hamarlagunek baino gehiagok jasotzen dituztenak) eus-kararen lekua bermatzea, nahiz eta komunikaziohoriek Frantziako edo Poloniako lantegietan sortu-takoak izan. Lehen tokian eta letra lodiz joan ohida euskarazko mezua. Euskaraz gain, ingelesa dabeti agertzen den beste hizkuntza, eta gaztelania,frantsesa eta polonieraren erabilera denboraren,hartzailearen eta hizkuntzaren ezagutzaren arabe-rakoak dira. “Hizkuntzen kudeaketa, denborarenkudeaketa da sarri”, dio Abarrategik. Hala ere, ohi-koena da zabalkunde handiko komunikazioak hiruhizkuntzatan (euskara, ingelesa eta gaztelania)zabaltzea Euskal Herriko plantetan, ez da arraroalau hizkuntzatan egotea (aipatutakoak gehi fran-tsesa), eta kasu bakanetan joaten da polonierazere.

Biga: Fagor Group-eko zeharkako lanpostuetarako,euskara derrigorrezkoa izatea lanpostu horiekEuskal Herriko plantetan kokatuta daudenetan;lanpostu bakoitzak behar duen sormen-lanareneta jendearekiko harreman-mailaren araberakoaizaten da eskatutako euskara profila.

Higa: Euskal Herrian saltzeko diren produktuen esku-liburuak euskaraz ere egotea, aipatutako produk-tuak Fagor Group-en atzerriko lantegietan fabrika-tuak izan arren.

Erabaki horiei eta aipatu gabeko beste hainbati esker,hasierako beldurrak, neurri handi batean, uxatu dituzteladio Abarrategik. “Gure gogoetaren ondorioa da nazioarte-kotzeak ez duela euskararen lekua estutzen, ez duelahemen daramagun dinamika oztopatzen. Areago, badiraaukerak, eta sarritan ingelesaren ondoan egotea presti-gioa irabaztea ere bada”. Ildo beretik mintzo da JabierRetegi. “Nazioartekotzeak euskaran duen benetako eragi-na uste duguna baino txikiagoa da, eta aurrerantzean erehala izango da. Gure egunerokoan, kanpoko jendearekinditugun harremanak %5-10 inguru baitira. Aldiz, nazioar-tekotzeak euskararen presentzia gure mugetatik ateratze-ko aukera ematen du. Kanpoko jendeak ikusten duhemen beste hizkuntza bat dagoela”. Izan ere, Poloniatiketa Frantziatik tarteka datozen arduradunek euskararenberri zuzena jasotzen dute, eta hizkuntza “bizirik” dagoelaikusten dute. “Dinamikan sartzen dira eta hitz solteakesaten dituzte: kaixo, egun on...”, dio Agirrezabalek.Batzuetan ez dira horretara mugatzen; badira lan kon-tuengatik denboraldi baterako etorri eta euskara ikastea-ri ekin diotenak ere.

Atzerriko bazkideei euskara ere badela erakutsiz, “gurekulturaren halako irakaskuntza bat egitea lortu dugu”,esan du Abarrategik. Eta Frantziako lankide batekin ger-tatutakoa gogoratu du. “Ez zitzaion buruan sartzen Baionagure herriaren eta kulturaren zati izatea, eta EuskalHerriko zazpi herrialdeetako baten hiriburua. HarentzatFrantzia zen, eta bere zintzotasunetik adierazten zigunoso arraro egiten zitzaiola kultur ardatz bat egoteaArrasatetik Baionara”. Hortaz, nagusia izanagatik, enpre-sa eredu kooperatibista ez da kanpotarren begietara FEE

•................

“Gure gogoetaren ondorioa danazioartekotzeak ez duela euskararenlekua estutzen”, dio Txema Abarrategik

Nazioartekotze prozesuakEuskal Herriko lantegietako

euskararen erabilera planeankalterik ez eragitea jarri

zuten helburu

• ........................

Page 12: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ETXETRESNA ELEKTRIKOAK Enpresen nazioartekotzea, hizkuntza politika eta euskara

12...............................................................Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a <12

nazioartean berezi egiten duen ezaugarri bakarra, euska-rak eta euskal kulturarekiko atxikimenduak ere FagorEtxetresna Elektrikoen nortasuna zedarritzen dute, etahorrela jasotzen dute nazioartean enpresak dituen bazki-deek ere.

NORTASUNA ETA SUSTRAIAK //////////

Hurrengo urteetan FEEk nazioartekotze-prozesuansakontzeko asmoa du, eta dagoeneko aliantzak zabal-tzeko elkarrizketetan ari da. Testuinguru horretan ondosustraitua egoteak duen garrantzia nabarmendu duJabier Retegik. Eta errotze horretan, euskarak pisu han-dia duela baieztatu du. “Euskara planak sustatzeak sus-traiak ematen dizkigu. Fagor taldeko kooperatiba guztiek[FEEz gain, Copreci, Fagor Arrasate, Fagor Automation,

Fagor Ederlan, Fagor Electronica, Fagor Industrial etaFagor Assembly] dute euskara plana, eta denek dituztelangileak birkokatzeko hitzarmenak; hemengo langile batbihar beste kooperatiba batera joaten bada, han eretopatuko du euskara plana. Horrek ematen digu loturabeste kooperatibekin, badakigu ez gaudela bakarrik. Etanahiz eta deslokalizazioa iritsi eta fabrikak atzerrianzabaldu, jakin behar dugu bertakoak garela, bertakoakizaten jarraitu nahi dugula eta nortasuna eta harrotasu-na eman behar digula horrek. Bestela, desmotibazioarrisku argia dago. Euskara izan daiteke indartzen gai-tuen beste motibo bat”.

Hori dela eta, ez dute bazter utzi, ezta hurrik eman ere,egunerokoan euskararekiko motibazioari eusteko lana.Ezagutza eta erabilera elikatzeko hainbat ekimen dituztemartxan FEEn, horien artean argitalpenak eta buletinak:

............................................................••FEEko euskara planaren berripaper orokorra.

.................................................••FEEko Hotza negozioko berripapera.

Page 13: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ETXETRESNA ELEKTRIKOAK Enpresen nazioartekotzea, hizkuntza politika eta euskara

Geurean aldizkaria, Hotzaren hotsa (Hotz-aren negoziokobuletina), FEEuskara Planak berripapera... eta beste.

2013-2016 Plan Estrategikoa lantzeko topaketa bategin zuten euskara batzorde guztietako kideek iaz, etahainbat kezka plazaratu zituzten. “Kezketako bat zen eamerezi duen lau urteko planteamenduak egiteak gauregungo egoeran, langileek ez dakitela bi urte barru nonegongo diren”, azaldu du Abarrategik. “Erantzuna baiez-koa izan zen, eta arrazoietako bat honako hau izan zen:argi dago krisi ekonomikoaren erauntsiak nora eraman-go gaituen, deslokalizazioan modu basatian murgiltzera.Nahita nahiez sartu beharko dugu hor, eta joko-zelaihorretan nortasun sendo bat edukitzeak lagunduko diguasko, erro indartsuak izatea oso lagungarria izango da,eta identitate horren sendotasunaren ardatzetako bateuskara planak dira. Planteamendu hori landu eta zabal-du dugu enpresa barruan eta lankideen artean.Euskaldun izateak ematen digu munduaren aurrean aur-kezteko sendotasun bat: txikitasunaren edertasuna edotxikitasunaren handitasuna. Filosofia aldetik, jantzi egin-go gaitu, eta jantzi hori inportantea izango da bestebatzuen aurrera goazenean”.

ONDORIOAK, AUKERAK ETAERRONKAK ////////////////////////////////

Planteamendu hori enpresaren barruan landu izanarenadibidea da 2010. urteko maiatzean FEEko EuskaraBatzordeek egindako III. Topaketak. Nazioartekotzearengaia izan zen Topaketen ardatzetako bat. 60 lagun ingurubatu ziren, FEEko zuzendari orokorren gidaritzapean, etahainbat gogoeta eta ideia interesgarri plazaratu zituzten.Besteak beste, euskarak nazioarteko testuinguru bateaneskaintzen dituen aukerak nabarmendu zituzten. Aldebatetik, euskara erabiltzeak “erakarri egiten du, proiektubatekiko konpromisoa dakar”. Bestetik, ingelesa FagorGroup-eko lingua franca bada ere, “ez da inoren ama hiz-

kuntza. Denak benetakotasunaren bila gabiltza, norbera-rena den horren bila. Horrek besteena errespetatzen ikas-tera behartuko gaitu”. Halaber, “kanpoan saltzerakoaneuskara erabiltzen badugu, enbaxadore lanak egiten arigara. Lekuan errotutako enpresa baten irudia ematen arigara”.

Adarrak loratzeko ordea, enbor sendo eta osasuntsuabehar du zuhaitzak. Alegia, Euskal Herrian euskararenerabileran sakontzen segitzea funtsezkoa da. “Guk geroeta gehiago egiten badugu, kanpoan ere hori ikusi egin-go dute. Oraindik ere hemengo erabileran eragin behardugu, barruko lanak indartu behar ditugu, hemen bertaneuskarazko guneak sortu”. Hori izan zen Topaketetan ate-ratako beste ondorioetako bat. “Kanpokoei erakutsi eginbeharko diegu hemen beste hizkuntza bat dagoela, eus-kara plan bat dugula... Hori praktikarekin eta egunerokolanarekin eginez gero, askoz hobe. Kontura daitezela

Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a < ............................................................... 13

.............................................................••FEEko hileroko berripapera, 1994tik martxan.

1000 aletik gora.

•...................

Nazioarteko testuinguruaneuskara erabiltzeak “erakarriegiten du, proiektu batekikokonpromisoa dakar”

Page 14: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ETXETRESNA ELEKTRIKOAK Enpresen nazioartekotzea, hizkuntza politika eta euskara

hemen gaztelania ez den beste hizkuntza bat ere erabil-tzen dela”. Horretarako, norbanakoaren konpromisoa,norberarena erabiltzeak ematen duen gertutasuna, bestehizkuntzekiko errespetua... aintzat hartu eta indartu behardiren kontzeptuak dira, FEEko Euskara Batzordeetakokideen iritziz.

Hamar urteotako balorazio positiboa egiten du TxemaAbarrategik. FEEren nazioartekotzeak ekarri du “bilerabatzuetan eta lan jardun transbertsal batzuetan euskara-

ren erabilerak atzera egitea, planten arteko lan hizkuntzaingelesa delako”, azaldu du, baina Euskal Herriko lanki-deen arteko jardunean “ez du aparteko eraginik izan, eus-kaldunek gero eta gehiago erabiltzen dute euskara eureneguneroko jardunean. Langile zaharrenek esaten dute ezzutela inoiz imajinatuko bilera bat euskara hutsez egingozela, gatozen lekutik etorrita”. Baina hala ere, ez da ino-laz ere konforme gelditzen. “Loak hartzen bagaitu ez dagoezer. Elebitasun hau gainditzea eta euskarari hegemoniazabalak ematea da hurrengo urteetarako erronka”.�

...............................................................Euskararen Norma l i zaz io K a s u A u r r e r a t u a <14

......................................................................••Euskara Batzordeen Topaketak 2010.

Nazioartekotzearen gaia landu zuten, besteak beste.

Page 15: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

15 ............................................................... 15

FAGORELECTRODOMÉSTICOS Internacionalización

de empresas,política lingüística

y euskera

>Casos avanzados de Normalización del Euskera

SOZIOLINGUISTIKAKLUSTERRA<

Page 16: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

...............................................................C a s o A v a n z a d o e n l a Norma l i zac ión de l Euskera<16

“Sin duda el envite de la crisis económicanos empuja hacia la deslocalización sal-vaje. Estamos irremediablemente conde-

nados a ello, y construir una firme identidad puedeservirnos de gran ayuda en ese nuevo escenario.Uno de los ejes para fortalecer esa identidad sonlos planes de euskera”, afirma Txema Abarrategi,coordinador general de euskera de Fagor Electrodo-mésticos, opinión que es compartida por JavierRetegi, Presidente del Consejo Rector de Fagor:“elaborar e impulsar planes de euskera nos ayuda areforzar nuestras raíces”.

Fagor Electrodomésticos ha avanzado mucho duran-te los últimos años en la labor de garantizar la pre-sencia del euskera en su proceso de internacionali-zación, y ha logrado que dicho proceso no perjudi-que al uso de nuestra lengua en las plantas del PaísVasco. Abarrategi se muestra favorable a profundizaren ese camino y sacar el máximo partido a las opor-tunidades que ofrece el euskera en el contexto inter-nacional (identidad, autenticidad, proximidad…),partiendo del compromiso personal y empresarialhacia nuestra lengua. “El euskera fortalece nuestraimagen ante el mundo: la belleza de lo pequeño o lagrandeza de lo pequeño”.

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internacionalización de empresas, política lingüística y euskera

Page 17: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internacionalización de empresas, política lingüística y euskera

fort; en Bergara se fabrican calentadores de gas; por últi-mo, la planta de Vitoria-Gasteiz se utiliza como almacén.

En 1995 Fagor Electrodomésticos dio comienzo a suexpansión internacional con la implantación de laempresa Extra-Electromenagers S.A. en la ciudad marro-quí de Mohammedia. En 1999 compró la empresaMastercook de Polonia, y en la actualidad cuenta conuna planta de producción en la ciudad de Wroclaw dedicho país. El siguiente paso dado en 2005 fue aun másimportante: se convirtió en el mayor accionista de laempresa francesa Brandt, lo que le situó como una delas principales empresas del sector de los electrodomés-ticos de Europa. Actualmente Fagor tiene cinco plantasen el país galo, concretamente en las ciudades de Lyon,La Roche sur Yon, Aizenay, Orleans y Vendôme. Asimismocuenta con oficinas en Rueil-Malmaison. La actual plan-tilla de Fagor Electrodomésticos está compuesta por2.600 trabajadores, de los cuales alrededor de 1.800trabajan en plantas del País Vasco.

PRESENTACIÓN ///////////////////////////

Fagor Electrodomésticos nació en 1956 en Vitoria-Gasteiz, de la mano de Luís Usatorre, Jesús Larrañaga,Alfonso Gorroñogoitia, José María Ormaetxea y JavierOrtubai. En 1959 se transformó en empresa cooperativay fue trasladada a la localidad guipuzcoana de Arrasate.Fue embrión de lo que hoy se conoce como GrupoMondragón, ya que a los pocos años nacieron CajaLaboral, la Escuela Politécnica y la propia MCC.

Fagor fabrica electrodomésticos y cuenta con distintosnegocios: Frío, Cocción, Centro de Estampación,Lavadoras, Lavavajillas, Pequeños Electrodomésticos,Confort... La marca más conocida de la empresa es Fagor,aunque también son suyas las marcas Aspes y Edesa.Actualmente cuenta con seis plantas en el País Vasco: laplanta de Eskoriatza fabrica pequeños electrodomésticos;la planta situada en el barrio de San Andrés de Arrasatefabrica frigoríficos, mientras que la del barrio deGaragartza se destina a la fabricación de hornos y lava-doras; la planta de Basauri se dedica al negocio del con-

La preocupación por lanormalización del euskera

en Fagor se remonta ladécada de los 80

• ..................

C a s o A v a n z a d o e n l a Norma l i zac ión de l Euskera< ............................................................... 17

Page 18: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

PLANES DE EUSKERA ///////////////////

Los orígenes del plan de euskera vigente en Fagor nosretrotraen al año 1998. Según el art. 4.3 de los EstatutosSociales de las ocho cooperativas de Fagor y laDisposición Adicional Segunda de los Estatutos Socialesde Fagor Electrodomésticos: “El euskera es lengua oficialde la cooperativa junto al castellano, y se adoptarán lasmedidas que sean necesarias para impulsar su uso ydifusión paulatina”. En 1998 se pusieron en marcha dis-tintos planes de euskera para cumplir dicho objetivo, conel apoyo e implicación de una amplia mayoría de la plan-tilla de trabajadores.

Sin embargo, esa no fue la primera iniciativa impulsadaen Fagor a favor de la normalización del uso de nuestralengua. En la década de los 80 ya existía una gran “pre-ocupación e inquietud” hacia el euskera, y aunque enaquellos tiempos aun no había sido elaborado ningúnplan al respecto los trabajadores se volcaron en nume-rosas iniciativas a favor de la euskaldunización de laempresa: se organizaron gau eskolas, se publicó unarevista... Desgraciadamente la crisis económica quesobrevino en aquella década echó por tierra todo elesfuerzo realizado. “Tuvimos que partir de cero otra vez”,señala Txema Abarrategi, coordinador general de euskerade Fagor Electrodomésticos. Abarrategi entró en Fagor en1996, y en el año 2000 asumió la coordinación de losplanes de euskera puestos en marcha en colaboracióncon Emun dos años antes, en 1998.

Su primer rompecabezas fue decidir por dónde empezar.“Somos una organización muy grande, de una estructu-ra compleja, con distintos centros de producción y nego-cios...”. Los negocios constituyen pequeñas empresasdentro de la empresa principal Fagor Electrodomésticos:cada uno de ellos tenía su gerente, comisión de nego-cio, departamento de ingeniería, departamento de fabri-cación... Diez eran los negocios de Fagor en aquellostiempos: Servicios Centrales, Frío, Cocción, Centro deEstampación, Lavadoras, Lavavajillas, Pequeños Electro-domésticos, Confort, Muebles y Logística. Hoy día algu-nos negocios ya no existen (Muebles y Logística) y otrosse han fusionado (Cocción y Centro de Estampación,Lavadoras y Lavavajillas).

Decidieron ir paso a paso, y en lugar de aplicar planes deeuskera simultáneamente en todos los negocios optaronpor aplicarlos de uno en uno. “Solo en el negocio de Fríohabía 1.100 trabajadores, tantos como habitantes tienemi pueblo!”, dice el aramaiotarra, y “de esos 1.100 tra-bajadores alrededor de 400 no sabían euskera, haciendoun cálculo optimista”. El negocio de Cocción fue el pri-mero en contar con un plan de euskera, y posteriormentese extendieron a todos los demás. “Gran parte de milabor inicial consistió en poner en marcha dichos planesy crear y estructurar una comisión en cada negocio. Cadacomisión contaba con 7-8 miembros, lo que nos permitiócrear una sólida estructura para garantizar el desarrollode los planes de euskera en nuestra organización”.

Cada comisión de euskera define anualmente su plan degestión a partir de los ejes y objetivos establecidos en elPlan Estratégico aprobado cada cuatro años por elConsejo Rector. El euskera tiene su propio apartado en elPlan Estratégico, al igual que lo tienen el área comercial,el área industrial, los nuevos mercados o la innovación.La política lingüística está integrada en la gestión globalde la empresa, y el Consejo Rector establece un vínculo

Distintos negocios de FagorElectrodomésticos han sido

reconocidos por la buena laborrealizada durante los últimos años

• ...................

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internacionalización de empresas, política lingüística y euskera

...............................................................C a s o A v a n z a d o e n l a Norma l i zac ión de l Euskera<18

........................................................................••El euskara tiene un lugar importante en el modelo de

gestión del grupo Fagor.

Page 19: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

C a s o A v a n z a d o e n l a Norma l i zac ión de l Euskera< ............................................................... 19

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internacionalización de empresas, política lingüística y euskera

entre “la gestión de alto nivel y los planes de euskera”,en palabras de Javier Retegi, presidente del ConsejoRector de Fagor Electrodomésticos. Cada negocio adap-ta su plan de euskera a sus características y criterios, conel fin de cumplir los objetivos del Plan Estratégico. SegúnLide Agirrezabal, responsable de euskera de los ServiciosCentrales, la casuística varía mucho dentro de la empre-sa, y poco tiene que ver –por ejemplo– la situación deServicios Centrales con la de las plantas de producción.“En Servicios Centrales tenemos oficinas, no maquinaria,y el modo de implantar planes de euskera es muy distin-to. Pero la objetivo final es igual en todos los negocios”.

EUSKERA, HERRAMIENTA DE TRABAJO //////////////////////////////

El plan de gestión que renueva anualmente cada negocioidentifica las acciones, objetivos y responsables de cadaaño, y es la experiencia acumulada en años anteriores laque les guía a la hora de definirlos. “Nuestros primerosinformes dejaban entrever, no sin cierta ingenuidad, quebastarían tres o cuatro años para que en Fagor todos uti-lizaran el euskera como lengua de trabajo”, reconoceAbarrategi. “Estamos lejos de cumplir dicho objetivo,pero si miramos hacia atrás sí es verdad que hemoslogrado que el euskera sea una de nuestras lenguas detrabajo”. Es una herramienta de trabajo más.

El 48% de la plantilla actual de Fagor domina el euske-ra, mientras que el 19% afirma hablarlo a medias. Losdatos sobre su uso siguieron mejorando en 2012, entodos los negocios, situándose la media en el 30%. Eseaño se analizaron 291 juntas y reuniones: 26 se llevarona cabo íntegramente en euskera y en 58 más de la mitadde las intervenciones fueron en nuestra lengua. En laAsamblea General de 2013 el uso del euskera ha sidodel 29%, muy lejos del 51% del año anterior. No obstan-te, todos los indicadores han experimentado una mejoraen el periodo 2009-2012: gestión, motivación, conoci-miento, oferta y uso de la lengua. En cuanto a ese últimoindicador, Abarrategi destaca que han logrado mejorarlos resultados de la última Medición del Uso del Euskeraen la Calle llevada a cabo en los municipios de la comar-ca (Arrasate, Eskoriatza, Aretxabaleta, Bergara, Aramaio yOñati): “Ha sido fruto del trabajo realizado”. Distintosnegocios de Fagor Electrodomésticos han sido reconoci-dos por la buena labor realizada durante los últimosaños: Certificado de Plata de Excelencia, en dos ocasio-nes (Cocción, en 2008, y Servicios Centrales, en 2012),y Certificado de Oro de Excelencia (Frío, en 2012).

FEE – 2009-2012 en númerosLa situación general del euskera se ha mantenido en los últimos años; en cuantoa la presencia, medidas y resultados los datos han sido positivos en todos losindicadores (gestión, motivación, conocimiento, oferta y uso).

60

40

20

0

80

100

2009

2010

2011

2012

gestión motivación conocimiento oferta uso de lalengua

total

Page 20: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

...............................................................C a s o A v a n z a d o e n l a Norma l i zac ión de l Euskera<20

Sin embargo, Abarrategi no tiene pelos en la lengua:“Seguimos sin superar el escollo que teníamos en el año2000: ¿Qué hacer en una reunión si hay una personaque no habla euskera? Seguimos sin desbloquear esacuestión y casi siempre terminamos hablando en caste-llano. Es en ese tipo de situaciones donde afloran todosnuestros miedos y complejos”. Según el coordinadorgeneral de euskera de Fagor, “sin duda hemos avanzadoen el bilingüismo y hemos sabido sacar provecho de ello,pero eso no significa que no existan cuestiones en losque hay que seguir avanzando: por ejemplo, que todoslos textos y escritos se crean en castellano y luego setraducen al euskera”.

El plan de gestión de 2013 prioriza el fortalecimiento delos canales íntegramente en euskera. Hace dos añosempezaron a organizar charlas informativas en euskeraen distintas plantas de producción, y actualmente todoslos trabajadores pueden participar en ellas. Este añoesta experiencia se ha extendido a la planta de Basauri.Podría pensarse que todas las demás charlas se haceníntegramente en castellano, pero no es así, ya que sue-len ser bilingües, aunque con una mayor presencia delcastellano (30-70%). “Queremos que todo nuestro colec-tivo tenga contacto con el euskera”, señala Abarrategi alargumentar dicha decisión, y añade que esta iniciativano siempre ha sido bien acogida por todos, aunque notiene dudas al respecto: “las personas que no hablan

euskera alguna vez tienen que pagar un precio, aunquesea pequeño”.

Javier Retegi es de la misma opinión. “El que no hablaeuskera tiene que sentir que se está perdiendo algo, delo contrario nunca se esforzará en aprender la lengua”.Retegi llegó a Fagor hace seis años: durante los primeroscuatro años asumió el cargo de director industrial, ysiguió en él al ser nombrado vicepresidente del ConsejoRector en 2009; desde mayo de 2011 preside dichoconsejo. Antes de incorporarse a Fagor fue decano de laEscuela de Ingeniería de Mondragon Unibertsitatea,cargo que le permitió conocer de primera mano lainquietud de los responsables de Fagor hacia el euskera.“Teníamos una relación muy estrecha con Fagor, y conti-nuamente nos preguntaban qué estábamos haciendo enla universidad en el ámbito lingüístico, qué posibilidadestenían los alumnos de cursar sus estudios en euskera,etc. A menudo acudíamos a la empresa a explicar nues-tros avances en este tema. Era consciente de la voluntadque existía en Fagor para impulsar el euskera, no única-

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internacionalización de empresas, política lingüística y euskera

Uso oral informalResultados de últimas mediciones

60

40

20

0

80

100

edesa

cocción

estampació

nlavado

lavavajillas

almacén frio

minidoméstico

s

servic

ios cen

trales

media

2011

2012

11%7%

39%33%

23%

33% 33%36%

29%35%

5%

15%

38% 39%33% 32% 32%

36%

28%30%

El Consejo Rector, Emun, elConsejo Social y las diferentes

comisiones de euskera estánrepresentados, entre otros, en la

Comisión Ejecutiva de Euskera

• ........................

Page 21: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

mente puertas adentro, también de cara al exterior, enlas relaciones con proveedores, universidad, administra-ción…”.

Los coordinadores de las comisiones de euskera de cadanegocio se reúnen periódicamente en la ComisiónGeneral de Euskera, “para llevar a cabo trabajos concre-tos”, pero es la Comisión Ejecutiva de Euskera la que seencarga de adoptar las decisiones “fundamentales”.Además del coordinador general de los planes de euske-ra, en la Comisión Ejecutiva están representadas, pormedio de un representante, las comisiones de euskera,el Consejo Rector, los técnicos de euskera de Emun, eldepartamento de recursos humanos y el Consejo Social.“La Comisión Ejecutiva de Euskera fue creada para agili-zar el proceso de adopción de decisiones. Anteriormenteno sabíamos muy bien hacia dónde orientar las pro-puestas que se hacían en las comisiones de euskera, yuna vez obtenido el visto bueno de la Comisión Ejecutivaresulta más fácil su aplicación. Gran parte de mi labor haconsistido en crear y dinamizar esa estructura”, señalaAbarrategi. La Comisión Ejecutiva de Euskera se reúnecon una periodicidad trimestral.

Lide Agirrezabal representa a las comisiones de euskeraen la Comisión Ejecutiva. Ha participado en el desarro-llo del plan de euskera de Servicios Centrales desde suelaboración en 2001, como representante del departa-

mento central de Calidad y coordinadora de euskera deServicios Centrales. Dichos servicios engloban aproxi-madamente a 300 trabajadores de distintas áreas(Informática, Prevención, Marketing, Compras, ServiciosComerciales, Facturación, Asistencia Técnica...). “El pri-mer ámbito que desarrollamos fue el de la imagen. Larotulación, los impresos, las carpetas… todo estaba encastellano, y nuestro primer cometido fue hacer visible eleuskera en todo ese material. Más tarde abordamos lacuestión del uso y la institucionalización. Definimosalgunos procedimientos: criterios de uso del euskera enimpresos, correos electrónicos, documentos de grandifusión, etc.”. Asimismo definieron y pusieron por escri-to los objetivos, funciones, calendario… de la comisiónde euskera.

El 70% de los trabajadores de Servicios Centrales hablano entienden euskera, pero Agirrezabal carece de datospara afirmar si ese número ha aumentado o no en losúltimos años. “Durante los últimos años no se han hechonuevas contrataciones, pero gran parte de la gente incor-porada anteriormente es euskaldun. Lo que ocurre esque muchas personas que se han jubilado últimamentetambién son euskaldunes”. Lo que sí puede afirmar esque la actitud de los trabajadores hacia el plan de eus-kera ha sido siempre positiva. “Las encuestas de satis-facción que llevamos a cabo periódicamente así lo indi-can”. Abarrategi elogia la actitud mostrada por los traba-

C a s o A v a n z a d o e n l a Norma l i zac ión de l Euskera< ............................................................... 21

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internacionalización de empresas, política lingüística y euskera

LealtadPorcentaje del uso del euskera entre euskaldunes

60

40

20

0

80

100

edesa

cocción

estampació

nlavado

lavavajillas

almacén frio

minidoméstico

s

servic

ios cen

trales

media

2011

201240%

70%

86%

73%

86%92%

76% 77%

52%

62%

42%49%

79% 80% 84%

53%51%

63% 66%69%

Page 22: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

...............................................................C a s o A v a n z a d o e n l a Norma l i zac ión de l Euskera<22

jadores de todos los negocios durante la última década.“Las ganas, la voluntad y el trabajo de la gente es lo queverdaderamente ha dado impulso al plan; un plan res-paldado únicamente desde instancias institucionales nohubiera tenido los mismos resultados”.

Aunque los trabajadores y directivos de la empresa siem-pre han mostrado una actitud favorable hacia el euske-ra, la presencia de nuestra lengua en la actividad diariade Fagor era muy pequeña antes de la puesta en marchade los planes de euskera. En las comunicaciones escri-tas, por ejemplo, esa presencia era “insignificante”, ysegún cálculos de Abarrategi únicamente la mitad de laplantilla hablaba o entendía euskera. “Teníamos pordónde empezar”, afirma el coordinador general de eus-kera. Durante los primeros años se dio prioridad a la nor-malización del uso de la lengua en las relaciones inter-nas de la empresa. Se pusieron en marcha diversas ini-ciativas para impulsar el aprendizaje y uso oral (clasesde euskera, grupos de euskaldunización...) y se elaboróun plan para desarrollar el uso escrito. Asimismo se creómaterial específico para incorporar la utilización del eus-kera a la actividad diaria de la empresa, como por ejem-plo el diccionario Altzarien Negozioko Hiztegia (2004)elaborado por el propio Abarrategi en colaboración conel técnico de Emun Asier Iriondo.

En 2004 publicaron un documento que recogía los crite-rios de utilización del euskera en las relaciones con con-sumidores y proveedores (DZ-50.000), extendiendo deese modo el proceso de normalización del uso del eus-kera desde el ámbito de las relaciones internas al ámbi-to de las relaciones externas. Cuatro años más tarde, en2008, revisaron y actualizaron dicho documento, y esemismo año Fagor publicó y puso a disposición de todoslos trabajadores el Manual del Plan de Euskera, docu-mento que recopilaba los criterios y recursos para la uti-lización y gestión del euskera definidos durante la déca-da anterior.

PROCESO DE ADAPTACIÓN ALENTORNO MULTILINGÜE ////////////////

A finales del siglo XX Fagor Electrodomésticos emprendióun proceso de expansión internacional. En 1999 compróla empresa polaca Mastercook y en 2005 se convirtió enel principal accionista de la empresa de electrodomésti-cos Brandt (una de las más importantes de Francia). Esteproceso de expansión obligó a Fagor a desarrollar su acti-vidad en un entorno multilingüe. “La entrada en Poloniano supuso grandes cambios, pero con las cinco plantasde Francia el intercambio empezó a ser mucho mayor; losfranceses venían a menudo a Arrasate y se crearon gru-pos de trabajo mixtos”, recuerda Abarrategi. Con la incor-poración del francés, del polaco y principalmente delinglés tuvieron que aprender a gestionar una diversidadlingüística hasta entonces desconocida en la empresa.

Abarrategi no oculta que al principio sintieron cierta“angustia” al ver que podían peligrar los avances logradosen la normalización del euskera. “El espacio ocupadohasta entonces por dos lenguas había que compartirlo conotra u otras lenguas, y ello podría mermar la presencia deleuskera. Por ejemplo, en las reuniones de directores dedepartamento debíamos renunciar al hábito de tratar unoo dos temas íntegramente en euskera, ya que podría darse

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internacionalización de empresas, política lingüística y euskera

•....................

El objetivo era evitar que elproceso de internacionalizaciónperjudicara al plan de uso deleuskera

......................................................................••El diccionario de trabajo es uno de los instrumentos

para potenciar el uso diario del euskara.

Page 23: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internacionalización de empresas, política lingüística y euskera

C a s o A v a n z a d o e n l a Norma l i zac ión de l Euskera< ............................................................... 23

el caso de que algún miembro de la comisión de negocios(el de Marketing, por ejemplo) fuera francés. En esos casosse decidió hacer las reuniones íntegramente en inglés. Elinglés sería nuestra lingua franca”. Abarrategi reconoceque al principio se “atascaron” en esta cuestión, “peroluego nos dimos cuenta que el reto del euskera estaba enotros ámbitos de nuestra actividad diaria”.

En junio de 2009 se creó un grupo de trabajo con el finde garantizar el uso del euskera en el proceso de inter-nacionalización. Dicho grupo estaba compuesto por 6coordinadores de Fagor y dos técnicos de Emun, y man-tuvo un estrecho contacto con empleados de puestos detrabajo estratégicos, gerentes de negocio, director gene-ral y presidente, con el fin de recabar sus opiniones ycontrastar ideas. Las aportaciones de todos ellos sirvie-ron para publicar Euskararen erabilera Fagor Group-en /The Use of Basque Language in Fagor Group, una guíaque recogía distintas medidas para la gestión de la diver-sidad lingüística y cuyo objetivo era evitar que el proce-so de internacionalización perjudicara al plan de uso deleuskera en las plantas del País Vasco. “No queríamosque el proceso de expansión echara por tierra el trabajohecho hasta entonces”. Entre las medidas propuestas enesa guía habría que destacar tres.

Primera: garantizar el uso del euskera en todas lascomunicaciones de gran difusión (número de des-tinatarios superior a diez) difundidas en plantasdel País Vasco, incluidas las comunicaciones pro-cedentes de plantas de Francia o Polonia. El textoen euskera se sitúa en primer lugar y en negrita,seguido de la correspondiente versión en inglés, yel uso del castellano, francés y polaco dependede factores como el tiempo disponible, destinata-rio de la comunicación y conocimiento de la len-gua. “Gestionar idiomas a menudo supone gestio-nar el tiempo”, afirma Abarrategi. De todosmodos, lo habitual en las plantas del País Vascoes que este tipo de comunicaciones sean trilin-gües (euskera, inglés y castellano), aunque tam-poco es inusual añadir una cuarta lengua (las yacitadas más el francés), mientras que el polaco seutiliza en casos muy concretos.

Segunda: obligatoriedad de conocer el euskera en lospuestos de trabajo indirectos de Fagor Groupsituados en plantas del País Vasco. El perfil deeuskera exigido depende de la función específicay nivel comunicativo requerido por cada puesto detrabajo.

Tercera: publicación también en euskera de los manua-les de los productos vendidos en el País Vasco, aun-que procedan de plantas extranjeras de Fagor Group.

........................................................................••Berbatxiki es una de las numerosas publicaciones

internas dirigidas a potenciar el conocimiento y uso deleuskara.

“Hemos llegado a la conclusión de quela internacionalización no perjudica al

euskera y su normalización”, diceTxema Abarrategi

• ...................

Page 24: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internacionalización de empresas, política lingüística y euskera

10...............................................................C a s o A v a n z a d o e n l a Norma l i zac ión de l Euskera<24

Abarrategui afirma que las medidas e iniciativas puestasen marcha han servido para desterrar en gran medida lostemores y recelos iniciales. “Hemos llegado a la conclu-sión de que el proceso de internacionalización no perju-dica al euskera y su proceso de normalización. Es más,diría que nos da ciertas oportunidades, como por ejem-plo el prestigio que gana nuestra lengua al aparecerjunto al inglés”. Javier Retegi abunda en esa reflexión. “Elimpacto real de la internacionalización sobre el euskeraes mucho menor de lo que pensábamos y creo que en elfuturo seguirá siendo así. Las relaciones con sociosextranjeros suponen el 5-10% en nuestra actividad dia-ria, y por otra parte la internacionalización nos ha permi-tido llevar la presencia del euskera más allá de nuestrasfronteras. Desde fuera ven que aquí existe otra lengua”.Las personas que vienen de Francia o Polonia percibenque el euskera es un idioma “vivo”. “Entran en nuestradinámica y aprenden palabras sueltas: kaixo, egun on...”,señala Agirrezabal. Incluso se han dado casos de perso-nas que han venido a pasar una temporada por motivoslaborales y han empezado a aprender euskera.

Según Abarrategi, hacer visible el euskera ante los sociosextranjeros “ha servido también para mostrarles de algúnmodo nuestra cultura”, y recuerda el caso de un sociofrancés. “No le entraba en la cabeza que Baiona fueraparte de nuestro pueblo y cultura, capital de uno de lossiete territorios del País Vasco. Para él era Francia, y nosmostraba su asombro por la existencia de un vínculo cul-tural entre Baiona y Arrasate”. Por tanto, el modelo coo-perativista no es el único rasgo que identifica a FagorElectrodomésticos en el extranjero, y su adhesión a lalengua y cultura vasca también forma parte de esa iden-tidad. Así lo perciben los socios extranjeros.

IDENTIDAD Y ARRAIGO /////////////////

Fagor Electrodomésticos quiere seguir profundizando ensu proceso de internacionalización durante los próximosaños y ya ha establecido distintos contactos de cara afuturas alianzas. Javier Retegi destaca la importancia delarraigo de la empresa en ese proceso de expansión, yañade que el euskera juega un papel muy importante enese aspecto. “Impulsar planes de euskera profundiza en

nuestras raíces. Todas las cooperativas del grupo Fagorcuentan con un plan de euskera [además de FagorElectrodomésticos, Copreci, Fagor Arrasate, FagorAutomation, Fagor Ederlan, Fagor Electrónica, FagorIndustrial y Fagor Assembly] y tienen convenios suscritospara la recolocación de sus trabajadores. Si un trabaja-dor nuestro mañana tiene que ir a trabajar a otra coope-rativa, allí también encontrará un plan de euskera. Esonos vincula a otras cooperativas y nos hace sentir que noestamos solos. Y aunque llegue la deslocalización y ten-gamos que abrir plantas en el extranjero, debemos tenerclaro que somos de aquí y que queremos seguir siendode aquí, y ello debe reforzar nuestras raíces e identidad.De lo contrario podríamos caer en la desmotivación. Eleuskera puede ser otro de los factores que contribuyan anuestro fortalecimiento”.

Por tanto, la labor de motivación hacia el euskera ha sidoconstante durante los últimos años y se han puesto en

....................................................................••La labor de motivación de los trabajadores ha sido

constante.

Page 25: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internacionalización de empresas, política lingüística y euskera

marcha diversas iniciativas para impulsar su conoci-miento y utilización, entre las que cabe destacar distin-tos boletines y publicaciones: revista Geurean, Hotzarenhotsa (boletín del negocio de Frío), hoja informativaFEEuskara Planak, etc.

El año pasado se reunieron los miembros de todas lascomisiones de euskera para elaborar el Plan Estratégico2013-2016. Los participantes en dicha reunión se pre-guntaron si “merece la pena o no hacer planteamientosa cuatro años vista en estos tiempos en los que no sabe-mos dónde estaremos dentro de dos años”. SegúnAbarrategi, “la respuesta fue que sí”, y una de las razo-nes esgrimidas fue que “está claro hacia dónde nos llevael envite de la crisis económica, hacia la deslocalizaciónsalvaje. Estamos irremediablemente condenados a ello,y construir una firme identidad puede servirnos de granayuda en ese nuevo escenario. Uno de los ejes para for-talecer esa identidad son los planes de euskera. El eus-kera fortalece nuestra imagen ante el mundo: la belleza

de lo pequeño o la grandeza de lo pequeño. Forma partede nuestra filosofía, nos viste, y esa vestimenta es muyimportante a la hora de presentamos ante los demás”.

CONCLUSIONES, OPORTUNIDADES YRETOS //////////////////////////////////////En mayo de 2010 se celebraron los III Encuentros de lasComisiones de Euskera de Fagor Electrodomésticos, unode cuyos ejes fue el proceso de internacionalización. Sedieron cita alrededor de 60 personas bajo la dirección delos directores generales de Fagor, para reflexionar en

C a s o A v a n z a d o e n l a Norma l i zac ión de l Euskera< ............................................................... 25

....................................................••Boletín que publica el negocio de Frío.

..............................................................••Portada de un ejemplar de la revista Geurean.

El uso del euskera “constituye unelemento de atracción y pone demanifiesto el compromiso hacia

un proyecto”

• ...................

Page 26: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internacionalización de empresas, política lingüística y euskera

torno a distintas cuestiones y plantear ideas y propues-tas de gran interés. Uno de los aspectos tratados fue lautilidad de nuestra lengua en un contexto de internacio-nalización. Por un lado, el uso del euskera “constituye unelemento de atracción y pone de manifiesto el compro-miso hacia un proyecto”. Por otro, aunque el inglés sealingua franca de Fagor Group, “no es la lengua maternade nadie de la plantilla. Todos buscamos lo auténtico,aquello que pertenece a cada uno, y ello nos obliga aaprender a respetar lo de los demás”. Asimismo, “cuan-do usamos el euskera al vender al exterior actuamoscomo embajadores. Transmitimos una imagen de empre-sa enraizada en su tierra”.

Es sabido que para que las ramas del árbol florezcan esnecesario que su tronco crezca fuerte y sano. Por ello, esfundamental seguir profundizando en el uso de nuestralengua. “Si nosotros utilizamos el euskera cada vez máseso lo verán desde fuera. Debemos seguir fortaleciendosu uso dentro de la empresa, creando espacios específi-cos para ello”. Esa fue otra de las conclusiones obteni-das de los encuentros anteriormente citados. “Debemosmostrar a los de fuera que aquí existe otra lengua, quetenemos un plan de euskera… Si eso lo hacemosmediante la práctica y trabajo diario, tanto mejor. Deben

darse cuenta de que aquí también utilizamos otro idiomaque no es el castellano”. Para ello, los miembros de lascomisiones de euskera de Fagor creen que el compromi-so individual, el sentimiento de cercanía que produce uti-lizar lo de cada cual, el respeto hacia otras lenguas… sonconceptos a fortalecer e impulsar.

Txema Abarrategi valora positivamente la labor llevada acabo durante los últimos diez años. El proceso de inter-nacionalización de Fagor ha supuesto “cierto retrocesoen el uso de nuestra lengua en determinados ámbitos yactividades transversales de la empresa, ya que la len-gua de trabajo entre las distintas plantas del grupo es elinglés”. Sin embargo, en la actividad diaria de los traba-jadores de las plantas del País Vasco “no ha tenido unimpacto relevante y los euskaldunes utilizan cada vezmás su lengua. Los trabajadores más veteranos afirmanque jamás hubieran imaginado que se llegaran a cele-brar reuniones íntegramente en euskera, viniendo dedonde venimos”. No obstante, Abarrategi no es de losque se conforman fácilmente. “No podemos quedarnosdormidos, y el reto de los próximos años debe ser supe-rar el bilingüismo y dotar de amplios espacios de hege-monía al euskera”.�

...............................................................C a s o A v a n z a d o e n l a Norma l i zac ión de l Euskera<26

....................................................................................................••Foto de familia de los miembros de las diferentes Comisiones de Euskara.

Page 27: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

15 ............................................................... 27

FAGORELECTRODOMÉSTICOS Internationalization

of businesses,language policy

and Basque

>Case advanced in the Normalization of the Basque

SOZIOLINGUISTIKAKLUSTERRA<

Page 28: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

...............................................................C a s e a d v a n c e d i n t h e Norma l i za t i on o f t he Basque<28

“There can be no doubt that the economiccrisis is pushing us into drastic offshoring.We have no option but to pursue this cour-

se, and in this new scenario building a solid identitycan be of great help to us. One of the keys tostrengthening this identity involves Basque languageplans,” states Txema Abarrategi, general coordinatorof Basque at Fagor Electrodomésticos, and this opi-nion is shared by Javier Retegi, chairman of theFagor Board: “Drawing up and implementing Basqueplans helps us to strengthen our roots.”

Fagor Electrodomésticos has made considerableprogress in recent years in the job of assuring thepresence of Basque in its process of internationali-sation, and has managed to make sure this processdoes not prejudice the use of our language in theplants in the Basque Country. Abarrategi favoursgoing further in this direction and taking maximumadvantage of the opportunities Basque offers in theinternational context (identity, authenticity, proximityand so on), based on a personal and business com-mitment to our language. “Basque strengthens ourimage in the world: the beauty of the small or thegreatness of the small.”

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internationalization of businesses, language policy and Basque

Page 29: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internationalization of businesses, language policy and Basque

business; gas water heaters are manufactured atBergara; and finally, the Vitoria-Gasteiz site is used as awarehouse.

In 1995 Fagor Electrodomésticos began its internationalexpansion with the setting up of the firm Extra-Electrom-enagers S.A. in the Moroccan city of Mohammedia. In1999 it bought the Mastercook firm in Poland, and cur-rently has a production site in the city of Wroclaw in thiscountry. Its next step, taken in 2005, was even moreimportant: it became the majority shareholder in theFrench company Brandt, making it one of the top firmsin the European domestic appliance sector. Today Fagorhas five plants in France, in Lyon, La Roche sur Yon,Aizenay, Orleans and Vendôme. It also has offices inRueil-Malmaison. The workforce of Fagor Electrodomésti-cos currently stands at 2,600, of whom about 1,800work on its sites in the Basque country.

INTRODUCTION ///////////////////////////

Fagor Electrodomésticos was set up in 1956 in Vitoria-Gasteiz, by Luís Usatorre, Jesús Larrañaga, AlfonsoGorroñogoitia, José María Ormaetxea and Javier Ortubai.In 1959 it was turned into a cooperative and moved toArrasate, in the province of Gipuzkoa. This was theembryo of what is today known as the Mondragón group,as it was soon followed by Caja Laboral, the EscuelaPolitécnica and MCC itself.

Fagor manufactures electrical appliances and includesdifferent business areas: refrigeration, cooking, stampingcentre, washing machines, dishwashers, small appli-ances, comfort and so on. The company’s best-knownbrand name is Fagor, though the Aspes and Edesa brandsalso belong to it. It currently has six sites in the Basquecountry: the Eskoriatza plant manufactures small appli-ances; the plant located in the San Andrés district ofArrasate produces refrigerators, while the one in theGaragartza district is used to make ovens and washingmachines; the Basauri plant is devoted to the comfort

The concern to "normalise" theposition of Basque at Fagor

goes back to the 80s

• ..............

C a s e a d v a n c e d i n t h e Norma l i za t i on o f t he Basque< ............................................................... 29

Page 30: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

BASQUE PLANS //////////////////////////

The origins of today’s Basque plan at Fagor go back to theyear 1998. According to art. 4.3 of the Statutes of theeight Fagor cooperatives and Additional Provision two ofthe Statutes of Fagor Electrodomésticos: “Basque is theofficial language of the cooperative, alongside Spanish,and whatever measures may be necessary will be takento support its use and gradual spread.” In 1998 differentBasque plans were set in motion to achieve this objec-tive, with the support and involvement of a large majorityof the workforce.

However, this was not the first initiative launched at Fagorto normalise the use of our language. In the 80s therewas already considerable “concern and worry” aboutBasque, and even though at that time no plan had beendrawn up in this area, workers threw themselves intonumerous initiatives to foster the use of Basque in thecompany: gau eskolas were run, a magazine was pub-lished and so on. Unfortunately the economic crisis whichbroke in that decade undid all the work done. “We had tostart again from scratch,” says Txema Abarrategi, generalcoordinator of Basque at Fagor Electrodomésticos.Abarrategi joined Fagor en 1996, and in the year 2000took over the coordination of the Basque plans rolled outin cooperation with Emun two years before, in 1998.

His first conundrum was deciding where to begin. “Weare a very big organisation, with a complex structure, var-ious production sites and business units...” The businessunits are smaller firms within the FagorElectrodomésticos parent company: each of them hadtheir own chief executive, business committee, engineer-ing department, manufacturing department and so on.Atthat time there were ten Fagor business units: centralservices, refrigeration, cooking, stamping centre, washingmachines, dishwashers, small appliances, comfort, furni-ture and logistics. Today some of these business units nolonger exist (furniture and logistics) and others havemerged (cooking and stamping centre, washingmachines and dishwashers).

A decision was taken to do it step by step, and insteadof implementing Basque plans in all the business units

at once they were rolled out one at a time. “In the refrig-eration business alone there were 1,100 workers, asmany as there are people in my village” says the ara-maiotarra, and “out of those 1,100 workers, by an opti-mistic estimate about 400 did not know Basque.” Thecooking business unit was the first to have a Basqueplan, and these were subsequently extended to all theothers. “A large part of my initial job consisted of startingup the plans and setting up and organising a committeein each business unit. Each committee has seven oreight members, enabling us to create a solid structure toassure the progress of the Basque plans within ourorganisation.”

Each Basque committee draws up its management planevery year, based on the directions and goals laid downin the Strategic Plan approved every four years by theboard. Basque language has its own section in theStrategic Plan, like the commercial area, the industrialarea, new markets or innovation. Language policy formspart of the overall management of the company, and theboard makes a link between “high-level management andthe Basque plans,” in the words of Javier Retegi, chairmanof the Fagor Electrodomésticos board. Each business unitadapts its Basque plan to its own features and criteria,with the aim of meeting the objectives of the StrategicPlan. According to Lide Agirrezabal, responsible forBasque at central services, the situation varies widelywithin the company and, for example, that in central serv-ices has little to do with that in the production plants. “In

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internationalization of businesses, language policy and Basque

...............................................................C a s e a d v a n c e d i n t h e Norma l i za t i on o f t he Basque<30

...................••Pie de foto.

Page 31: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

C a s e a d v a n c e d i n t h e Norma l i za t i on o f t he Basque< ............................................................... 31

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internationalization of businesses, language policy and Basque

central services we have offices, not machinery, and theway of implementing Basque plans is very different. Butthe final objective is the same in all the business units.”

BASQUE, A WORKING TOOL ///////////

The management plan renewed on an annual by eachbusiness unit identifies the actions, goals and thoseresponsible for every year, and their preparation is guid-ed by the experience of previous years. “Our first reportsgave the impression, not without a certain naivety, thatwithin three or four years everyone at Fagor would beusing Basque as a working language,” admits Abarrategi.“We are a long way from achieving this goal, but if we lookback it is true that Basque is one of our working lan-guages.” It is another working tool.

48% of the Fagor workforce is currently fluent in Basque,while 19% say they speak some Basque. The figures forits use continued to improve in 2012, in all the business

units, with the average standing at 30%. Over the year291 board and other meetings were assessed: 26 wereheld entirely in Basque and at 58 more half of what wassaid was in the language. At the 2013 annual generalmeeting the figure for the use of Basque was 29%, a longway from the 51% of the previous year. Nevertheless, allthe indicators show an improvement in the 2009-2012period: management, motivation, knowledge, availabilityand use of the language. With regard to the latter indica-tor, Abarrategi stresses that an improvement has beenachieved in the results of the last measurement of theuse of Basque in the street in the municipalities in thearea (Arrasate, Eskoriatza, Aretxabaleta, Bergara, Aramaioand Oñati): “This is because of the work we have done.”Different business units in Fagor Electrodomésticos havebeen rewarded for their good work in recent years: withthe silver certificate of excellence on two occasions(cooking in 2008, and central services in 2012), and thegold certificate of excellence once (refrigeration in 2012).

However, Abarrategi talks plainly: “We have still not sur-mounted the stumbling block we had in the year 2000:

FEE – 2009-2012 en númerosLa situación general del euskera se ha mantenido en los últimos años; en cuantoa la presencia, medidas y resultados los datos han sido positivos en todos losindicadores (gestión, motivación, conocimiento, oferta y uso).

60

40

20

0

80

100

2009

2010

2011

2012

gestión motivación conocimiento oferta uso de lalengua

total

•...................

Different businesses within FagorElectrodomésticos have earnedrecognition for the good workthey have done in recent years

Page 32: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

...............................................................C a s e a d v a n c e d i n t h e Norma l i za t i on o f t he Basque<32

what can you do at a meeting if there is one person whodoes not speak Basque? We still cannot overcome thisissue and we nearly always end up speaking Spanish. Itis in this kind of situation that all our fears and complex-es come out.” According to general coordinator of Basqueat Fagor, “We have certainly made progress in bilingual-ism and we have been able to take advantage of it, butthis does not mean that there are no issues where thereis still a long way to go: for example, nearly all texts anddocuments are written in Spanish and then translatedinto Basque.”

The 2013 management plan prioritised the strengtheningof channels entirely in Basque. Information talks inBasque began to be organised in different productionplants, and today all workers can take part in them. Thisyear the experiment has been extended to the Basauriplant. It might be assumed that all other talks are givenentirely in Spanish, but this is not the case, as they areoften bilingual, though with a larger presence of Spanish(30-70%). “We want our whole community to have con-tact with Basque,” states Abarrategi in his reasoning for

this decision, adding that this initiative has not alwaysbeen well-received by everybody, though he is in no doubtabout it: “People who do not speak Basque have to paya price sometimes, even though it is only a small one.”

Javier Retegi is of the same opinion. “Someone who doesnot speak Basque must feel they are missing something,otherwise they will never make the effort to learn the lan-guage.” Retegi joined Fagor six years ago: for the first fouryears he held the position of industrial manager, and con-tinued to perform this function after being appointedvice-chairman of the Board in 2009; he has been chair-man of the Board since May 2011. Before joining Fagorhe was dean of the Mondragon Unibertsitatea School ofEngineering, a position which allowed him to find out afirst hand about the concern of the Fagor managementfor Basque. “We had very close relations with Fagor, andthey were constantly asking us what we were doing at theuniversity in the language sphere, what options studentshad to follow their courses in Basque and so on. We oftenwent to the company to tell them about new progress inthis area. We were aware of Fagor’s determination to backBasque, not only in-house but also outside, in relationswith suppliers, universities, the authorities and the like.”

The coordinators of the Basque committees in each busi-ness unit meet regularly at the General BasqueCommittee, “to do specific jobs,” but it is the Executive

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internationalization of businesses, language policy and Basque

•....................

The Board, Emun, the Member's Counciland the different Basque committees arerepresented, among others, on theExecutive Basque Committee

Uso oral informalResultados de últimas mediciones

60

40

20

0

80

100

edesa

cooking

???

laundry

dishwashers Store

refrig

eratio

n

mini-applia

nces

centra

l servi

ces

average

2011

2012

11%7%

39%33%

23%

33% 33%36%

29%35%

5%

15%

38% 39%33% 32% 32%

36%

28%30%

Page 33: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

Basque Committee that is responsible for taking “funda-mental” decisions. Together with the general coordinator,the Executive Committee includes representatives of theBasque committees, the Board, the Basque specialistsfrom Emun, the human resources department and theSocial Council. “The Executive Basque Committee was setup to streamline the decision-making process. Before wewere not very clear about where to send the proposalsmade in the Basque committees, and they are easier toimplement once they have the approval of the ExecutiveCommittee. A large part of my job has been to set up anddevelop this structure,” states Abarrategi. The ExecutiveBasque Committee meets on a quarterly basis.

Lide Agirrezabal represents the Basque committees onthe Executive Committee. She played a part in imple-menting the Basque plan in central services from thetime it was drawn up in 2001, as a representative of thecentral quality department and Basque coordinator incentral services. These services account for about 300people in different areas (IT, health and safety, marketing,purchasing, commercial services, invoicing, technicalsupport and so on). “The first area we rolled out was thatof image. Signage, documents, folders and the like wereall in Spanish and our first task was the make Basquevisible on all this material. We then went on to approachthe question of use and institutionalisation. We drew upsome procedures: criteria for the use of Basque in docu-

ments, e-mails, documents for large-scale distribution,etc.” They also established and set down in writing thegoals, functions and calendar of the Basque committee.

70% of personnel in central services speak or under-stand Basque, but Agirrezabal lacks data to state whetheror not this figure has increased in recent years. “In thelast few years there have been no new hires, but many ofthe people already on the workforce are Basque speak-ers. The thing is that many people who have retiredrecently are also Basque speakers.” What he can state isthat the attitude of the workforce to the Basque plan hasalways been positive. “The satisfaction surveys we con-duct regularly indicate this.” Abarrategi praises the atti-tude shown by workers in all the business units over thelast ten years. “People’s willingness, enthusiasm and hardwork are what really carried the plan forward; a planwhich only had institutional backing would not have yield-ed the same results.”

While workers and managers at the company have alwaysshown a favourable attitude towards Basque, the pres-ence of the language in Fagor’s everyday work was verysmall before the roll-out of the Basque plans. In writtencommunications, for example, this presence was “insignif-icant,” and Abarrategi estimates that only half the work-force spoke or understood Basque. “We had somewhereto start from,” says the general coordinator for Basque. In

C a s e a d v a n c e d i n t h e Norma l i za t i on o f t he Basque< ............................................................... 33

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internationalization of businesses, language policy and Basque

LealtadPorcentaje del uso del euskera entre euskaldunes

60

40

20

0

80

100

edesa

cooking

???

laundry

dishwashers Store

refrig

eratio

n

mini-applia

nces

centra

l servi

ces

average

2011

201240%

70%

86%

73%

86%92%

76% 77%

52%

62%

42%49%

79% 80% 84%

53%51%

63% 66%69%

Page 34: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

...............................................................C a s e a d v a n c e d i n t h e Norma l i za t i on o f t he Basque<34

the early years priority was given to “normalising” the useof the language in internal relations within the company.Various initiatives were set in motion to foster its learningand oral use (Basque classes, Basque language groupsand others) and a plan drawn up to boost its written use.Furthermore, specific material was created to make theuse of Basque part of the company’s everyday activities,such as for example the dictionary Altzarien NegoziokoHiztegia (2004), written by Abarrategi himself in coopera-tion with the Emun expert Asier Iriondo.

2004 saw the publication of a document which set forththe criteria for the use of Basque in relations with con-sumers and suppliers (DZ-50.000), so extending theprocess of normalising the use of Basque beyond thesphere of internal relations to that of relations outside thecompany. Four years later, in 2008, the document wasrevised and updated, and in the same year Fagor pub-lished and made available to all workers the Basque PlanManual, a document which brought together all the crite-ria and resources for the use and handling of Basqueestablished over the previous ten years.

THE PROCESS OF ADAPTING TO AMULTILINGUAL ENVIRONMENT ///////

At the end of the 20th century Fagor Electrodomésticosembarked on a process of international expansion. In1999 it took over the Polish company Mastercook and in2005 it became the majority shareholder in the electricalappliance manufacturer Brandt (one of the biggest inFrance). This process of expansion meant Fagor had to dobusiness in a multilingual environment. “Moving intoPoland did not involve major changes, but with the fivesites in France exchanges began to take place on a muchbigger scale; the French often came to Arrasate andmixed work groups were set up,” recalls Abarrategi. Withthe incorporation of French, Polish and above all English,it became necessary to learn to handle a linguistic diver-sity which was hitherto unknown in the company.

Abarrategi makes no secret of the fact that at first therewas a certain “nervousness” at seeing how the progressmade in normalising Basque might be endangered. “Thespace occupied up to then by two languages had to beshared with another language or languages, and thiscould prejudice the presence of Basque. For example, atmeetings of heads of department we had to give up thehabit of dealing with one or two matters entirely inBasque, as it might be that a member of the businesscommittee (from marketing, for example) was French. Inthese cases a decision was taken to hold meetingsentirely in English. English was to be our lingua franca”.Abarrategi recognises that this issue was a “stickingpoint” at first, “But then we realised that the challenge forBasque lay in other areas of our everyday activities.”

In June 2009 a work group was set up to assure the useof Basque in the process of internationalisation. Thisgroup was made up of 6 coordinators from Fagor and twoexperts from Emun, and kept in close contact withemployees in strategic positions –business unit man-agers, general manager and chairman– in order to gathertheir opinions and discuss ideas. Contributions from allthese people served to publish Euskararen erabileraFagor Group-en / The Use of Basque Language in FagorGroup, a guide which included a range of measures tohandle language diversity, with the aim of ensuring thatthe internationalisation process would not prejudice the

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internationalization of businesses, language policy and Basque

•....................

The aim was to make sure theinternationalisation programmedid not harm the plan for theuse of Basque

...................••Argazki-oina.

Page 35: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internationalization of businesses, language policy and Basque

C a s e a d v a n c e d i n t h e Norma l i za t i on o f t he Basque< ............................................................... 35

plan for the use of Basque on the sites in the BasqueCountry. “We did not want the expansion process to doaway with all the work we had done up to then.” Amongthe measures proposed in this guide, three should behighlighted.

One: guaranteeing the use of Basque in all communi-cations for large-scale distribution (with more thanten recipients) on sites in the Basque Country,including communications from sites in France orPoland. The text in Basque is to come first, and inbold type, followed by the English version, andSpanish, French and Polish are to be used depend-ing on factors such as the time available, the recip-ient of the communication and language knowl-edge. “Handling languages is often a question oftime management,” says Abarrategi. In any case, onsites in the Basque Country communications ofthis type should habitually be trilingual (in Basque,English and Spanish), though it is not unusual fora fourth language to be added (the above plusFrench), while Polish is used in very specific cases.

Two: obligation to know Basque for indirect jobs atFagor Group located in the Basque Country. Thelevel of Basque necessary depends on the specif-ic functions and communicative level required foreach job.

Three: publication also in Basque of the manuals forproducts sold in the Basque Country, even if theycome from foreign Fagor Group sites.

Abarrategui states that the measures and initiatives set inmotion have served to largely calm the initial fears andreluctance. “We have reached the conclusion that theprocess of internationalisation does not prejudiceBasque and its normalisation. In fact, I would say that itoffers us certain opportunities, such as for example theprestige our language gains when it appears alongsideEnglish.” Javier Retegi expands on this comment. “Theactual impact of internationalisation on Basque is muchless than we thought and I believe that this will continueto be the case in the future. Relations with foreign part-

ners represent 5-10% of our daily work, and on the otherhand internationalisation has enabled us to carry thepresence of Basque abroad. Over there they can see thatanother language exists here.” People coming from Franceor Poland see that Basque is a living language. “They getused to our way of doing things and learn odd words:kaixo, egun on...”, explains Agirrezabal. We have even hadcases of people who have come to spend time here forwork reasons and have begun to learn Basque.

According to Abarrategi, making Basque visible to foreignpartners “has also served, in a way, to show them our cul-ture,” and recalls the example of a French colleague. “Hecouldn’t believe that Bayonne was part of the Basquehomeland and culture, the capital of one of the sevenregions of the Basque country. For him it was France, andhe was amazed to see the existence of a cultural link

............................••Argazki-oina.

Page 36: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internationalization of businesses, language policy and Basque

10...............................................................C a s e a d v a n c e d i n t h e Norma l i za t i on o f t he Basque<36

between Bayonne and Arrasate.” Therefore, the coopera-tive model is not the only trait that identifies FagorElectrodomésticos abroad, and its concern for Basquelanguage and culture also forms a part of this identity.This is how foreign partners see it.

IDENTITY AND ROOTS ///////////////////

Fagor Electrodomésticos wants to forge ahead with itsprocess of internationalisation in the coming years andhas already established various contacts with a view tofuture alliances. Javier Retegi stresses the importance ofthe company’s roots in this process of expansion, addingthat Basque plays a very important part in this.“Implementing Basque plans deepens our roots. All thecooperatives in Fagor Group have a Basque plan [FagorElectrodomésticos, plus Copreci, Fagor Arrasate, FagorAutomation, Fagor Ederlan, Fagor Electrónica, Fagor

Industrial and Fagor Assembly] and have signed agree-ments for the relocation of their workers. If one of ourpeople has to go and work for another cooperativetomorrow, there he or she will also find a Basque plan.This links us to other cooperatives and makes us feel weare not alone. And even if offshoring is necessary and wehave to open plants abroad, we must always rememberthat we are from here and that we want to carry on beingfrom here, and this must strengthen our roots and ouridentity. Otherwise we could fall victim to demotivation.Basque can be one of the factors that help to make usstronger.”

Work to encourage Basque has therefore been constant inrecent years and various initiatives have been taken to fos-ter knowledge and use of the language. Highlights amongthese include different newsletters and publications:Geurean magazine, Hotzaren hotsa (refrigeration businessunit newsletter), FEEuskara Planak news sheet, etc.

............................••Argazki-oina.

............................••Argazki-oina.

Page 37: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internationalization of businesses, language policy and Basque

Last year the members of all the Basque committees metto draw up the 2013-2016 Strategic Plan. Those takingpart in this meeting wondered whether or not “It is worthmaking plans for the next four years at a time when we donot know where we will stand in two years. According toAbarrategi, “The answer was yes,” and one of the reasonsgiven was that, “There can be no doubt that the econom-ic crisis is pushing us into drastic offshoring. We have nooption but to pursue this course, and in this new scenariobuilding a solid identity can be of great help to us. Oneof the keys to strengthening this identity involves Basquelanguage plans. Basque strengthens our image in theworld: the beauty of the small or the greatness of thesmall. It forms part of our philosophy, of how we look, andhow we look is very important when it comes to present-ing ourselves to others.”

CONCLUSIONS, OPPORTUNITIES ANDCHALLENGES /////////////////////////////

May 2010 saw the holding of the 3rd Meeting of BasqueCommittees of Fagor Electrodomésticos, and one of itscentral themes was the process of internationalisation. Itwas attended by some 60 people under the leadership ofthe Fagor general managers, to discuss different issuesand put forward ideas and proposals of great interest.One of the topics dealt with was the usefulness ofBasque in a context of internationalisation. On the onehand, the use of Basque “represents an attractive factorand makes clear our commitment to a project.” On theother, while English is the lingua franca de Fagor Group,“It is not the mother tongue of anybody in the workforce.We all seek what is authentic, what belongs to each of us,and this makes us learn to respect that in others.”Moreover, “When we use Basque in selling abroad we actas ambassadors. We transmit a the image of a companyrooted in its land.”

It is well-known that for the branches of a tree to bearfruit its trunk must grow strong and healthy. To this end, itis essential that we carry on fostering the use of our lan-guage. “If we use Basque more and more this will benoticed from outside. We must carry on reinforcing its usewithin the company, by creating specific spaces for this.”This was another of the conclusions reached at theabove-mentioned meetings. “We must show the outsideworld that another language exists here, that we have aBasque plan… If we do this through our daily work andpractices, so much the better. They have to realise thathere too we use a language other than Spanish.” For thisreason, the members of the Basque committees at Fagorbelieve that individual commitment, the feeling of close-ness that comes from using one’s own language andrespect for other languages are concepts to be strength-ened and fostered.

C a s e a d v a n c e d i n t h e Norma l i za t i on o f t he Basque< ............................................................... 37

............................••Argazki-oina.

The use of Basque“represents a factor of

attraction and makes clearthe commitment to a project”

• ..................

Page 38: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

FAGOR ELECTRODOMÉSTICOS Internationalization of businesses, language policy and Basque

Txema Abarrategi rates the work done over the last tenyears positively. The process of internationalisation atFagor has led to a “certain retreat in the use of our lan-guage in certain spheres and activities right across thecompany, as the working language for the different sitesin the group is English.” However, in people’s everydaywork on the site in the Basque Country, “It has not had amajor impact and Basque speakers use their language

more and more. The oldest workers say that they couldnever have imagined that meetings would be held entire-ly in Basque, considering where we started out.” However,Abarrategi is not a person who is easily satisfied. “Wecannot afford to sit back, and the challenge for the com-ing years must be to go beyond bilingualism and giveBasque spheres in which it is dominant.”�

...............................................................C a s e a d v a n c e d i n t h e Norma l i za t i on o f t he Basque<38

...................••Argazki-oina.

Page 39: ETXETRESNA Enpresen ELEKTRIKOAK - Soziolinguistika K. · The subject dealt with in 2013 was “Inter-nationalisation, Language Policy and Basque.” Two experiments were assessed:

SOZIOLINGUISTIKAKLUSTERRA<

2004ko martxoan, euskararen kudeaketaren alorreko hainbat erakundekbultzatuta, Soziolinguistika Klusterra izeneko elkartea sortu genuen. Bere zereginnagusia, soziolinguistika ezagutza sortzea eta kudeatzea da. SoziolinguistikaKlusterrak, gaur egun, 20 erakunde eta 100 norbanako ditu bazkide. Erakundehorien artean daude unibertsitateak, administrazioak, formazio eta ikerketaerakundeak, aholkularitza enpresak, gizarte eragileak eta finantza erakundeak.

Euskararen Normalizazio Kasu Aurreratuak proiektuaren helburu nagusia euskaraplanekin abiatu diren erakundeen esperientzia ezagutzera ematea da. Erakundehauek lortutako arrakastaren gakoei buruz gogoeta suspertu eta euskararennormalizazioan baliagarriak diren ikuspegi eta praktikak hedatu nahi diraenpresa, unibertsitate eta administrazio arloan. Kasuek, azken batean, ikasketabultzatu nahi dute, esperientzia eta hausnarketaren bidez.

www.soziolinguistika.org/kasuak