Ikasleen ebaluazioakJosu PeralesDonostiako HABE euskaltegikozuzendaria
l. SARRERA
Bi urtetako historia labur honetangehien kezkatu gaituen arazoetako batikasleak neurtzeko ahalik eta sistemarik objektiboena lortzea izan da. Izanere, HABEren azken helburua EuskalHerriaren berreuskalduntzea biziki azkartzea izanik, ezinbestekoa zitzaigun,eta zaigu, tresna egokiak aurkitzea,erritmo eta programazio jakin batíjarraitu ondoren ikaslea noraino iristenden zehaztu ahal izateko.
Experientzia berria zen guretzat. Ezgenekien ikaslea nola mugituko zenbost hílabete (egunero bost ordu emanez) irauten duten saioetan. Ezagunakzitzaizkigun beste zenbait lekutako antzeko lanak (Israel, Canada), bainaikusteko zegoen noraino ziren baliagarriak euskararen kasu konkretuan.Gainera, teoría bat ere egiaztatu nahigenuen ea 500-600 ordutan eskuradaitekeen euskaraz komunikatzeko behar den gutxieneko oinarria.
Beraz, hasiera-hasieratik elkarri loturiko bi galdera genituen aurrezaurre:
1) Mendera al daiteke 500-600 ordutan euskalduntzearen oinarrizko maila?
2) Noraino iristen da ikaslea 500ordutan?
Ondorioz, bi galdera hauei erantzuten lagunduko ziguten tresnak bilatzean zetzan arazoa.
Baina zerbait neurtu nahi denean,berori definitu behar da aldez aurretik, Beraz, zein da oinarrizko mailaren definizioa? lntuitiboki baldin badakigu ere, ezin dugu gehiegi zehaztu,zeren oso kontzeptu difuminatuak baitdita «gutxieneko arintasunez hitzegitea », «eguneroko hizkun tza ulertzea »,«textu errazak irakurtzeko gaitasuna»eta abarrak, Agian subjektiboki ebaluadaitezke, baina ez oso objektibokioraingoz.
Konplexuagoa zen, bestalde, ikastaldia bukatutakoan ikasleak zenbatdakien erakutsiko zigukeen froga prestatzea. Ikasprozesuaren une jakin batetan, oinarrizko mailaren mugan alegia, ebaluatzeko eragozpenak bagenituen, zer esanik ez ikasprozesua bereosotasunean hartuta. Irakasle bakoitzakzituen ikasleen berri eman zezakeennoski, baina beti ere bere irizpidearenarabera. Irizpide bakarra behar genuen, ordea.
Galdera nagusi bat izkutatzen zenzailtasun hauen atzean: neurgarria oteda hizkuntza baten ikasprozesua?
Gai tnonograjikoa
2. ZENBAIT KONTZEPTUTEORIKO
a) KomunikasioaGizakiok komunikaziorako erabil
tzen dugun tresna da hizkuntza. Zen-
SORTZAILEA 1-----4
59
bat eta hobeto menderatu tresna hau,hainbat eta errazago lortuko da kornunikazioa.
Komunikazioaren eskema oso sinplea da.
j MEZUA 1 > 1 HARTZAILEA
Hizkuntza
A-k bere informazioa B-ri igortzendionean eta B-k A-k igorritakoa jasotzen duenean, komunikazioa gertatzendela esaten dugu. A-k hitz egiten du,eta B-k A-k esaten duena entzuten;
beraz, mintzamena eta entzumena ditugu lehendabiziko trebetasunak. Bitrebetasun hauek ikusmenezko kanalbatetara badaramatzagu, idazmenarekineta irakurmenarekin aurkituko gara.
Hartzaileak Sortzaileak
ENTZUMENA MINTZAMENA
IRAKURMENA IDAZMENA
Beraz, gaitasun komunikatiboari dagokionez, lau trebetasun hauek menderatu behar ditu hiztunak. Gaitasunlinguistikoari dagokionez, ordea, gehieninteresatzen zaizkigunak Fonología,Morfosintaxia eta Lexikoa ditugu.
Badago hirugarren atal bat ere menderatu beharrekoa, hizkuntza erabiltzenduen gizataldearen ezaugarri kulturalek osatzen dutena alegia. Euskararenirakaskuntzan atal honek ez du bestehizkuntzetan duen hainbateko garrantzirik, zeren gure ikaslegoaren gehiengoak, Euskal Herrian bizi denez, baditu euskal kulturarekiko gutxienekoerreíerentzia batzu. Gainera, ikuspun-
tu honetatik, Euskal Herriaren ezaugarri kulturalak, Frantzia eta Espainiaerresumetakoekin konparatuz, ez diraoso bestelakoak: ez dira irakasterakoanoztopo gertatzen.
Guzti horrekin loturik dago gorputz hizkuntza edo hizkuntza kinesikoa, eta horrekin hatera parahizkuntzaedo dei genezakeena, hots, ahots-tonua,hautapen dialektala, idazketa-estiloa,letren tipoak eta abar. Gero eta gehiago hartzen da kontutan faktore hauengarrantzia, metodo konmnikatiboetanikusten den bezala. Berauek kontutanharturik, honela geldituko litzaigukeeskema:
60 Gai monograjikoa
ENTZUMENA MINTZAMENA
Hizkuntza kinesikoa, tonua, hautapen día-lektala, idazketa-estiloa, letrén 'tipoa ...
IRAKURMENA IDAZMENA
b) Entzumena eta MintzamenaBi trebetasun hauek aho-belarrizko
kanalean garatzen dira. Kanal honekbadu komunikaziorako oztopoa .denpuntu hau: igorritakoaren iragankortasuna, alegia. Aldeko puntua ere badu, eta hizkuntza kinesikoaren laguntza dugu berori.
Entzumena, norberaren fonología ezden beste batetan igorritako mezuakinterpretatzeko gaitasuna da. Ulermenerako fonología funtsezkoa dela garbidago, beste osagaiak halabeharrez igaroko direneko ataría baita. Era berean,garrantzizkoak dira morfosintaxia etalexikoa ere, hizkuntza berriak diferentzia handia izan bait dezake ikaslearenarekin. Baina bi osagai hauek interpretatzeko, osagai fonologikoa erabili behar dugu aurretik.
Ez da harritzekoa menderatzen gehien kostatzen den trebetasuna mintzamena izatea, ondorengo hiru faktoreelkarrekin gertatzen bait dita:
a) Hiru osagai linguistikoen aldiberekotasuna.
b) Gutxieneko arintasun baten beharra hitzegiterakoan.
e) Pentsamendua errenkadatzearen
beharra, gainerako funtzioakhonekin hatera burutuz.
e) Irakurmena eta ldazmenaElkar osatzen duten trebetasunak
dira bi hauek. Irakurmena eta entzumena, duten izaera pasiboarengatik dita errazenak. Mintzamena eta idazmena konplexuagoak dita; «sortzelana» da beraiena eta zenbait funtziobatera bete behar dita. Idazmenarenkasuan, honako hauek adibidez:
a) Hiztegiaren erabilpen egokia.b) Sintaxi zuzena, egitura sintak
tiko, konkordantzia, juntagailueta abarretan arreta bizia jarriz.
e) Ortografía.d) Logikaz azalduriko eta errenka
daturiko ideiak.Idazmenaren helburua gizakiak di
tuen ideiak kode jakin baten bidez paperera eramatea da. Bai idazmeneanbai irakurmenean, ez dago denboraren problemarik. Idazten duenak zeinirakurtzen duenak denbora gehiago dute mezua egituratzeko edo ·ulertzeko.
d) Ikuspegi orokorraBeraz, honela laburbil · genezake
orain artekoa:
GAITASUN KOMUNIKATIBOAREN ELEMENTUAK(Trebetasunak)
(ENTZUMENAMINTZAMENA
) IRAKURMENA[ IDAZMENA
GAITASUN LINGUISTIKOAREN ELEMENTUAK(Edukiak) )
FONOLOGIAMORFOSINTAXIALEXIKOA
Gai monograjikoo
·Bi gaitasun hauek zerikusi handiadute elkarrekin: trebetasun bakoitzean
¡FonologíaENTZUMENEAN Morfosintaxia
Lexíkoa
¡FonologíaMINTZAMENEAN Morfosíntaxía
.Lexikoa
Bestalde, ezin ahantz dezakegu hizkuntza kinesikoa edo parahizkuntza.Izan ere, hizkuntza ez da gizakiokkomunikaziorako daukagun kanal bakarra. Hor daude, besteak beste, ukimena, usaimena eta ikusmena ere, komunikatze prozesuan denek batera parte hartzen dutelarik..Azalpen teoriko hauek bukatu baí
no lehen, jar ditzagun zenbait eredu,esandakoaren argigarri, ·
Demagul), kotxez doan euskaraikasleari . bide ertzeko .baserriko andrea hurbiltzen zaiola eta, burua odoletan duen haurra besoetan duelarik,negar-zotinka honela diotsala: «Gurernutrkoa erori egin zaigu; eramango algaituzu herriko medikuarengana? » Seguru asko ikasleak ulertu egingo dio.Baina zein portzentaiatan ulertuko dio·esaldian soilik oinarriturik eta zeinkontextuari (emakumearen urduritasu,na, haurraren buru odoldua ... ) esker?Pentsa dezagun kasu bera, baina oraingoan emakumeak ohean etzanda utzidu mutikoa. Lehen bezain azkar ulertuko ·al dio ikasleak esaldi bera?
Edota zer adierazi nahi du egiatanbere aitari «Aitatxo, aurreneko dendahorretako gozokiak goxo-goxoak dita»esaten · dion haurrak: gozoki horiekgoxo-goxoak direla ala gozoki horiekeros diezazkiola>
Ez dugu aurrera jarraitu beharrík fenomeno guzti hauek zein konplexuakdiren adierazteko.
Lehengo galderara itzuliz, neurgarria ote ·da hizkuntza. baten· ikasproze-
61
dute beren lekua gaitasun Iinguístikoari dagozkion elementuek. Honela:
IRAKURMENEAN 1 Morfosintaxia· Lexíkoa
IDAZMENEAN
1Mor.fosintaxiaLexikoa
sua? Erabateko fidagarritasuna nahiizanez •gero, garbi <lago ezetz erantzunbeharrean aurkitzen garela. Badakigubeti aurkituko dugula azterketa ondoegin ondoren euskaraz baliatzeko gauza ez den ikasleren bat, eta alderantzizkoa ere bai. Hala ere, beste hizkuntzetan egindakoa ikusirik, nahiko hurbilpen onatgarriak Ior daítezkeelakoangaude.
3. EBALUAZIOAK
Hiru une bereiz ditzakegu prozesuetengabea izan behar duen ebaluazioan:hasierakoa, ehun ordurokoa eta amalerakoa; une ba:koitzak bere ezaugarríakizan eta froga bereziak eskatzen dituelarik.
Artikulu honetan ez ·dugu ebaluazíofrogarik bilduko, baina bai beraien inguruko zenbait punturí buruz jardun.Beraz, h.asi besterik ez dugu egitensakonki aztertzea merezi duen gaia.
3 .1. Sarrerako mailakarze froga
a) Frogaren deskribaketaIkastaldíaren bukaeran egiten diren
frogak bezain garrantzitsuak dita sarrerakoak; bi erreferentziak, hasierakoa eta bukaerakoa, behar bait ditugu neurketarako. Hutsetik basten direnentzat garbi daga zein den lehenengo .erreferentzia. Bestela gertatzen zaigu, ordea, zerbait jakinda datozenekin. ·
Gure euskaltegietara datozen ikasIegaiek.ematen duten lehenengo pau-
62
soa mailakatze froga egitea da. Frogahonen helburua ahalik eta ikastaldehomogeneoenak lortzea da eta ikasleen abiapuntua zehaztea. Ez garahemen mota horretako azterketa prestatzeak dituen zailtasunez arituko. Froga bera deskribatzeari ekingo diogusoilik.
Sarrera-froga bi zatitan daukagu banaturik: elkarrizketa edo ahozkoa deritzana eta idatzia. Neurtu nahi ditugunak bi gaitasunak dira: komunikatiboa eta linguistikoa.
Ahozko zatian metodo audiolingualetan oinarrituriko zenbait errekurtsoerabili baditugu ere, orain bazterturikdauzkagu eta hizketa soila erabiltzendugu. Izan ere, joera audiolingualakeskatzen duen atomizazio gehiegizkoakestali egiten bait zigun ikasleen sormena, zeren hizkuntzetan 1 + 1 + 1ez bait dira beti hiru.
Ahozko frogan darabilgun eskemahonelakoa da:
a) Ikaslearen motibazioak:Integratiboak?Instrumentalak?
b) Ikaslea bizi deneko giroa hizkuntzari dagokionean:-Gurasoak.-Lagunak.-Telebista.-Irratia.- Irakurgaiak.
e) Gurera etorri arte ikasi duena.--Non, noraino, zenbat ordu
egunero.d) Euskaraz aparte dituen helbu
ruak.-Ikasketak..o-Lanbidea.
Honelako hízketak balio bikoitza du,zeren nahiz eta bete beharreko aurreinskripzioan jasota eduki datuak, ikaslea hobeto ezagutzeko aukera suertatzen bait zaigu. Bestalde, era naturalean neurtzen dugu mintzamena. Izanere, kontaminazioaz hitzegin erazteakedo ikusi duten azken pelikula kon-
Gai monografikoa
tatu beharrak ez dio ikasleari lasaiegoten laguntzen, batetik gai artifizialak bait dira eta, bestetik, hizketarenhelburua oso garbi azaltzen denez, aztertua sentitzen bait da ikaslea.
b) Frogaren fidagarritasunaMailakatze frogaren fidagarritasuna
askozaz handiagoa da ikastaldiaren bukaeran egiten direnena baino. Ikastaldiaren lehenengo astean nabaritzenda zehatz-mehatz ikasle bakoitzarenezagupen-maila. Esan dezakegu, berrogeitabost ikasletako nukleotan, batezbeste bizpahiru ikasle azaltzen direlakokaturik daudeneko mailatik aldentzen direnak. Honek 90-95 ·%-eko fidagarritasuna ematen digu. Ehuneko5-lOeko errakuntza horren arrazoienartean, honako hauek aipa genitzake:
1. Frogaren laburtasuna. Frogaune batetako argazkia da, ikaslearenaldarteak, nekeak eta abarrek desitxura lezaketena. Ahozko zatian askojokatzen du.
2. Irakaslearen subjektibitatea, bera ere une horretako inpresioen eraginpean bait dago.
3. Ikaslegaiaren partaidetzarik eza.Zenbaitetan, euskaltegira sartzeko lehentasuna izango dutelakoan, ikasleakberen buruak malla horretan agertzensaiatzen dira. Kasu tipikoa 1. edo 2.urratsean dagoen ikaslearena da, zeinak nahiago bait du zerotik basteabenetan dagokion urratsetik baino.
e) Zenbait kasu bereziHasierako ebaluazioan detektatzen
diren ikasle problematikoen artean,ezin aipatu gabe utzi trebetasunen arteko orekarik ez dutenak. Kasurik ezagunena «sasieuslmldunzahartzat» bataia genitzakeenena dugu. Hauek badute euskararen berririk, baina ez alfabetatze ikastaldietan parte hartzeko adina; bestalde, euska1duntze saioak ereez dita egokiak beraientzat. Multzohori ez da, hala ere,· uste litekeen bezain handia. Etortzen direnen ehunekohiru izatera ere ez da iristen. Sasieuskaldunzahar hauei zera gertatzen zaie:
Gai monografikoa
hizkuntzaren egituren ezagupena guztiz urria izan arren, ezagutzen dituztenegiturekin trebetasun handiz jokatzendutela beste ikasleen aldean: entzumena, halaber, oso garatuta daukate.
Bestalde, badira gaitasun linguistiko handia eta gaitasun komunikatiboeskasa duten ikasleak ere.·Azkenik, aipa dezagun kontroletik
íragazten zaizkigun ikasleen kasua, sarrera-frogan gaizki kalifikatzen ditugunena alegia. Horiek ez dute eskuarkiproblema handiegirik sortzen, besteikasleekin duten diferentzia ez bait daurrats bat baino gehiagokoa izaten,eta beti bait dago talde"birmoldaketakegíteko aukera. A~pimarkagarria dahorrelako kasuetan ikaslearen nortasunak duen garrantzia; adibidez, iragazitako sasieuskaldunzaharra pertsona
63
·irekia bada, mintzaketarako duen erraztasuna lagungarri gerta dakieke bereikaskideei, eta alderantziz.
3 .2. Ikasle frakasatuakAtal berezia dagokio aurrera egin
ezin dezakeen ikasleari, Ikasle horibideratu nahi izanez gero, ezinbestekoazaigu pott egitearen arrazoiak jakitea, baina hau ez da beti posible izaten.Batzutan motibazioek izango dute beren eragina, baina beste zenbaitetanbadaude gogo biziaz saiatu arren pottegindakoak.
Ikus dezagun ikasle frakasatuen inguruko zenbait datu. Ondorengoakinoiz ikasiko ez duten horíetakoei dagozkie. Muestra hemezortzikoa da etaHABE euskaltegi jakin bateko kasunabarmenenek osatzen dute.
Euskal HerrianSexua Urteak jaioa Ikasketak Lanbidea
Gizonezkoa 52 Bai Oinarrizkoak OrdenantzaEmakumezkoa 36 Ez Magisterioa MaistraGizonezkoa 45 Ez lngeniaritza Tek. IrakasleaGizonezkoa 39 Bai Ofizialia Indust. SaltzaileaGizonezkoa 31 Bai Maestría Indust. Lanik gabeaEmakumezkoa 37 Bai Unibertsitat. sarrera ErizainaEinakumezkoa 35 Ez Oinarrizko Batxil. BulegariaEmakumezkoa 29 Bai Oinarrizkoak OperariaEmakumezkoa 20 Bai Puerikultura Lanik gabeaGizonezkoa 36 Bai Oinarrizko Batx. BulegariaGizonezkoa 39 Bai - BulegariaGizonezkoa 38 Bai Oinarrizko Batx, OrdenantzaGizonezkoa 43 Ez Kimika SaltzaileaEmakumezkoa 35 Ez Magisterioa MaistraGizonezkoa 30 Bai Ofizialia Lanik gabeaEmakumezkoa 42 Bai Goi-mailako Batx. IdazkariaGizonezkoa 35 Bai - BibliotekariaEmakumezkoa 36 Ez ATS ATS
Muestra urriegia bada ere, konklusioak ateratzen hasteko nahiko orientagarría gerta dakiguke zenbait datu, adinarena adibidez. Beste datu bitxia sexuarena dugu: 18 ikasleetarik 10 ditagizonezkoak, ikaslego osoan gizonezkobakoitzeko hiru emakumezko daudelarik.
Garoi dago ikerketa ugari egin behar dela arlo honetan. Bestalde, oso
beharrezkoa zaigu hizkuntza ikastekogaitasuna neurtzen duen frogaren prestaketa. Ikasleak dituen epe luze etalaburrerako memoria, gramatikarekikosentsibilirarea, kodifikaziorako erraztasuna eta abar aurretik jakingo bagenitu, zehaztasunez aholkatu ahal izangogenizkioke ikasleari zein erritmo etazein jokabide metodologiko zaizkionegokienak.
64 Gai monografikoa
HABE 1981-1983: DOS AI\íOS EN LAENSÉI\íANZA DEL EUSKARA
El presente trabajo monográficode ZUTABE, «HABE 1981-1983:dos años en la enseñanza del euskara», trata de reflejar y analizar el salto cuantitativo y cualitativo que elrecién aprobado ente autónomo ha supuestoen la vertiente didáctica del proceso de alfabetización y euskaldunización de la población adulta de nuestro pueblo.Entre los objetivos fijados en el proyecto
didáctico que HABE diseñará en sus inicios,caben destacar, entre otros, los que hacenreferencia al proceso de·euskaldunización deadultos (definición, programación y aceleración del mismo) y a la adecuación y creacióndel material didáctico necesario. Determinarel número de horas que requiere una personaadulta para aprender niveles de conocimiento de euskara, estudiar el rendimiento de distintos ritmos de aprendizaje, detectar los factores que aceleran el proceso de aprendizaje,experimentar el material. didáctico existente,crear nuevo material didáctico... constituíanobjetivos prioritarios en el momento en queHABE comenzó su andadura.El trabajar en el logro.de .dlchos objetivos
exigía, por su parte, poder contar con medios materiales y humanos adecuados, entrelos que ocupan lugar destacado un profesorado cualificado, centros de enseñanza debidament equipados y estructurados, la organización de cursillos intensivos, material didáctico apropiado y eficaz, y un sistema de evaluación de los resultados obtenidos. El estudio de estos temas es el que configura precisamente el contenido del presente monográ-fico. · ·
1.-EL PROFESORADOEl profesorado constituye sin duda una de
las claves para entender el salto cualitativoque ha supuesto HABE en el campo de la enseñanza del euskara a los adultos.El objetivo que desde sus inicios persigue
HABE, tanto al seleccionar con esmero susprofesores (exigiendo unos conocimientos suficientes del euskara y de glotodidáctica, yun nivel. cultural medio), como al proporcionarles condiciones y medios necesarios parasu continuo perfeccionamientoy puesta al día,es el de ir formando un profesorado campe·tente, estable y profesional.A pesar de las dificultades inherentes a la
creación y consolidaciónde todo ente privadoo público, y que en el caso que nos ocupa hansido de alguna consideración, HABE constituye hoy en día una institución seria, cuyoprofesorado (eh número de 134, 78 en euskaltegis pilotos y 56 en euskalregismunicipales) adulto (con una media de 27 años deedad), experimentado (con una experiencia
media de 5 años) y profesional {la semana laboral consta de 40 horas, de las que un mínimo de 15 se dedican a la preparación docente), se enfrenta con garantías al reto que supone euskaldunizar una población compuesta por alumnos de características muy dispares en cuanto a edad, motivación, nivel cultural y situación laboral.
2.-LOS EUSKALTEGIS PILOTOSOtro factor importante para entender el
impulso de la enseñanza del euskara a losadultos es la puesta en funcionamiento de loseuskaltegis pilotos HABE, tanto por las posibilidades que ofrecen en orden a mejorar elacto didáctico (intensidad de horario, metodología, trabajo en equipo, agrupación dealumnos por niveles... ) como por las condiciones que ofrecen cara a la aplicación desistemas de aprendizaje, elaboración y ·experimentación de programas, nuevo material didáctico y ritmos de aprendizaje, y evaluacióndel rendimiento del sistema didáctico. En este sentido hay que subrayar que la programación del aprendizaje del euskara y su distribución por niveles, recientemente publicadopor HABE, se debe en buena medida al trabajo desarrollado y evaluado en los euskaltegis piloto.En el aspecto organizativo de los euskalte
gis caben destacar, por una parte, la distribución del alumnado en unidades didácticas detres grupos por unidad, oscilando entre 12 y15 el número de alumnos por grupo, con Jaasistencia de tres profesores y un coordinadorpor unidad didáctica; y, por otra parte, los sistemas de distribución de profesores según elnúmero de horas de dedicación a los gruposde alumnos: sistema tutorial, que se aplicasobre todo durante las primeras 300 horas deaprendizaje (un grupo de alumnos está preferentemente atendido por un profesor-tutor) ysistema por especialidades, que se aplica apartir de las 300 horas (cada profesor se especializa en un aspecto de la enseñanza, y cada grupo de alumnos es atendido por tantos profesores como aspectos).En el aspectomás directamente didáctico es
de destacar la opción metodológica de loseuskaltegis, que se sitúa en una posición didáctica y trata de asumir e integrar los aspectos, enfoques y aportaciones válidas de cadauna de las corrientes. En cuanto al modelode euskara utilizado en los euskaltegis, las bases se sientan sobre el euskara unificado, parair después, en .un posterior momento, acercándose en el habla a las distintas formas dialectales, según sea la ubicación del centro o laprocedencia de los alumnos.
Gai monografikoa
3.-LOS CURSOS INTENSIVOSSin duda alguna, la novedad más llamativa
que la irrupción de HABE supuso en el campo de la euskaldunización de adultos fue lapuesta en marcha de cursos intensivos deaproximadamente 500 horas de duración, distribuidas en cinco meses y cinco horas efectivas diarias (seis horas reales).La organización de dichos cursos, que fun
damentalmente obedecía a la necesidadde acelerar el proceso de euskaldunízación de losalumnos, iba a suponer para HABE tanto unafuente de problemas e interrogantes originados por las limitaciones propias de los alumnos y por la naturaleza de los cursos (no todala población a euskaldunizar puede dedicarseis horas diarias al estudio del euskara nipuede someterse a un ritmo intensivo deaprendizaje), como un reto al profesorado, quetendría que crear nuevo material didáctico yadecuar el ya existente a las exigencias denuevo ritmo de aprendizaje.
4.-MATERIAL DIDACTICO YUNIDADES DE APRENDIZAJE
La creación de nuevo material didáctico yla adecuación del ya existente se ha realizadosiguiendo, por una parte, la programación decontenidos lingüísticos que HABE publicó alcomienzo del curso 1981-1982y teniendo encuenta, por otra parte, la necesidad de dotaral alumno de medios suficientes para expresarse y comunicarse en euskara.El diverso material didáctico y los distin
tos tipos de ejercicios se ordenan de acuerdoa los objetivos que persiguen (presentar loselementos nuevos a asimilar, profundizar loscontenidos que se trabajan, repasar los ya asimilados1 desarrollar determinadas habilidades
65
y fondones lingüísticas, hacer·hincapié en·as·pectas especialmente dificultosos... ) y al lugar que ocupan en el desarrollo temporal dela lección, y configuran las unidades de aprendizaje que, paso a paso, jalonan el· procesode euskaldunización.del alumno desde el ni·vel A hasta el niv~LEGA, pasando sucesiva·mente por los nive~~~B y C. -
5.-LAS EVALUACIONES DE LOSALUMNOS
Una de las constantes que ha vertebrado elquehacer didáctico de HABE ha sido la búsqueda·de un sistema objetivo para la evaluación del proceso de aprendizaje de los alum-nos. ·Dos son las funciones que normalmente se
le asignan a la evaluación: valorar el progresodel alumno, en orden a una mejora de suaprendizaje (diagnosticar su rendimiento, detectar fuentes de problemas y causas de fracasos hallar los elementos motivadores... ) yvalorar el sistema de enseñanza, a fin de adecuarlo a las necesidades reales del alumnado(elegir la metodología más adecuada, organizar los grupos de alumnos y remodelarlos, organizar sistemas de recuperación... ). Ademásde dichas funciones importa reseñar una tercera, más compleja y relacionada con el ca·rácter experimental de los euskaltegis pilotos:valorar la programación del proceso de euskaldunización y. sus distintas variables y materiales, a fin de proceder a su revisión ymejora.Que el sistema de evaluación logre curn
plir con su compleja función es lo que animael quehacer de HABE en general y. la elaboración, aplicacióny revisión de las pruebas deevaluación en particular.
HABE 1981-1983:DEUX ANS DANSL'ENSEIGNEMENT DE L'EUSKARA
Cette étude monographique de ZUT ABE,«HABE 1981-1983: deux ans dans l'enseignement de l'euskara», essait de refléter etd'analyser le progrés autant quantitatif quequalitatif qu' a supposé le récemment approuvé organisme autonome dans l'aspect didactique du processus d'alpbabétisation et de rebasquisation de la populatlon adulte de no.tre peuple.
Parmi les obiectl] s établis des le départdans le projet didactique de HABE, nouspouuons souligner entre autres, ceux qui fontréjérence au processus de rebasquisation desadultes (sa déjinition, sa programmatio» et
son accélération) et l'adaptatlon et créationd11 matériel didactlqae nécessaire. Déterminerle nombre d'beures dont a besoin un adultepour atteindre les différents nloeaux de con·nalssance de l'euskara, étudier le. rendementdes divers rythmes d'apprentissage, détecterles [acteurs qui accélérent le processus d'apprentissage, expérimenter ce matériel didactique... constituaien: les obiecti] s prioritairesau moment ou HABE commenca son cheminement.
Traoailler pour atteindre ces obiecti!s exigeait de son cóté pouuoir disposer de moyensmatériels _et humains appropriés, parmi les-
66
quels occupent une place importante: unprojessorat qualiiié, des centres d'enseignement canuenablement équipés et structurés,l'organisation de cours intensij s, le maté rieldidactique approprié et ejiicace et puis unsystéme d' éoaluation des résultats obtenus.L' étude de ces sujets constitue le contenu decette monograpbie.
1.-LE PROFESSORATLe pro]essorat constitue certainement une
des clés pour comprendre le progrés qualitatif que HABE a supposé dans le domalne del'enseignement du basque _aux adultes..
Le but que poursuit HABE des le départ,et de [ormer un projessorat compétent, stable et projessionnel, et cela tant au momentde sélectionner avec soin ses projesseurs (enexigeant une connalssance sujisante du basque et de la glotodidactique, et puis un ni·ueau culture! mayen) qu'au moment de leur[ournir des conditions et des moyens nécessaires pour leur perfectionnement continuel etleur mise a [our.
Malgré les difficultés inbérentes a la création et consolidation de tout organlsme privéou public, et qui dans notre cas ont été d' unecertaine importance, HABE constitue aújourd'hui une institution sérieuse, et son pro]esso·rat (au nombre de 134, 78 dans des euskaltegis (1)-pilotes et 56 dans des euskaltegis (1)municipaux), adulte (une moyenne d'áge de27 ans), expérimenté (aoec une expérlence enmoyenne de 5 ans), et pro/ essionnel (la se·maine de trauail est de 40 beures dont unmínimum de 15 beures est consacré a la préparation des cours), fait [ace, auec des ga·rantles certaines, au défi que suppose rebasquiser une population composée d'éléues au»caractéristlques tres diff érentes en ce qui concerne l'áge, les motioations, le nioeau culturel et la sltuation de traoail.
2.-LES EUSKALTEGIS-PILOTESUn autre élément importan! pour compren·
dre l'essor dans l' enseignement du basque au»adultes est la mise en marche des euskaltegis (1)-pilotes HABE, tant pour les possibilités qu'ils offrent dans l'amélioration de l'actedidactique (intensité de l'boraire, métbodologie, traoail en équlpe, groupement des éleoespar nioeaux ... ) que pour les conditions qu'ilsoffrent face a l'application des systémes d'ap·prentissage, élaboration et expérimentátlondes· programmes, nouoeau matériel didactlque,rythmes d'apprentissage et éoaluation du rendement du systéme dldactique. Il [aut souligner dans ce sens que la programmation deI'apprentissage de l' euskara et sa distributionpar nloeaux, récemment publié par HABE,est en grande partie le produit du trauaildéueloppé et évalt!é par les euskaltegis (1)·pilotes.
En ce qui concerne l'aspee! d' organlsation
Gai monografikoa
des euskaltegis (1), il [aut souligner d'unepart, la distribution des éleves dans des unités didactiques de trois groupes par unité, lenombre d'éléues par groupes allant de 12 a15, avee l'assistance de trois pro/ esseurs etd'un coordinateur par unité didactique: etd'autre part, les systémes de dlstribution deprojesseurs selon le nombre d' beures cansaeré au» groupes d' éléues: un systéme tutélairequi s'applique surtout pendan! les premiéres300 beures (cbaque prof esseur se spécialisedans un aspect de l'enseignement et cbaquegro11Pe d' éléues est suivi par autant de pro·[esseurs que d'aspects).
En ce qui concerne l'aspee! plus directement didacüque, il [aut souligner l'option métbodologique des euskaltegis (Li-ptlotes, qutse situe dans une position didactique et quiessait d'assumer et d'lntégrer les aspects, lesdifférentes [acons d'enuisager les problémeset les apports ualables de cbacun des courants.En ce qui concerne le modele du bosque utilisé dans les euskaltegis (1), les [ondementss'établissent sur le basque uniiié pour s'approcber plus tard du parler des différentesformes dialectales selon l'emplacement ducentre d'enseignement ou selon l'origine géo·graphique des éléoes.
3.-LES COURS INTENSIFSLa nouueauté la plus frappante auec l'arri
uée de HABE dans le domaine de la rebasquisatlon des adultes a été sans auc1111doute, lamise en marche de cours intensifs d'une durée de 500 beures approximatioement, distribuées en 5 mois et 5 heures effectives par[our (6 beures réelles).
L' organisation de ces cours qui obéissaitau besoin d'accélerer le processus de rebasquisation des · éléues, allait supposer pourHABE une source de problémes et de nouvelles questions qui découlalt tant des limitations propres aux éléues et du caractéreméme des cours (toute la population a re·basquiser ne peut pas consacrer 6 beures parjour a l' étude du basque, ni se soumettre aurytbtne intensif d'apprentissage), que par 1111défi au projessorat qui aurait a créer unnouueau matériel didactique et adapter celui qui existe déja au» exlgeances du 11011veaurytbme d'apprentlssage.
4.-LE MATERIEL DIDACTIQUE ET LESUNITES D'APPRENTISSAGE
La création de nouueau matériel didactiqueet l'adaptation -de celui qui existe dé ja a étéréalisé d'une part, en suiuant la programmation des contenus linguistiques que HABEavait publié au commencement du cours1981-1982 et en· tenant compte d'autre part,le besoin d' éqaiper l'éléue aoec des moyenstecbniques si1ffisdnts pour s'exprlmer et communiquer en basque.· Le diuers matériel didactique et les dioers
Gai monografikoa
genres d'exercices s' établissent en [onctiondes obiecti]s qu'ils poursuloent (présenter les11011vea11xéléments a assimiler, approjondirles contenus a traoailler, reuoir ceux qui ontété assimilés, déuelopper certaines aptitudeset [onctions linguistiques, mettre l'accent surles aspects particuliérement difficiles ... ) et enionction de la place qu'ils occupent dans ladurée du cours, et ils établissent les unitésd'apprentissage qui pas a pas ;alo1111e11tleprocessus de rebasquisation de l'éleoe du niueau A [usqu'at; nioeau EGA, tout en passantpar les niueaux B et C.
5.-EV ALUATION DEL'APPRENTISSAGE DE L'ELEVE
Un des facteurs qui a établi t'ossature dutrauail didactlque de HABE a été la recberche d'u» systéme obiecti] d'éualuation duprocessus d'apprentissage des éléoes.
Les [onctions attribuées normalement al' éualuation sont deux; éualuer les progresde l'éleue dans le but d'améliorer son apprentissage (diagnostiquer son rendement, détec-
67
ter les sources des problémes et les causesdes écbecs, trouuer les éléments motluants ... )et éualuer le systéme d' enseignement a finde l'adapter aux besoins réels des éléues(cboisir la méthodologie la plus appropriée organiser les groupes d' éléoes et les remodeler,organiser des systémes de rattrapage ... ). Outre ces [onctions, il est importan! d'en signaler une troisieme, plus complexe et en relation auec le caractére expérlmental des euskaltegis (1)-pilotes: éualuer la programmationdu processus de rebasquisation et ses diuerses variantes personnelles et matérielles dansle but de procéder a leur réoision et amélioration,
Deux objecti]s encouragent HABE dansson trauail: d'une [acon générale, que le systeme d' éualuation réussisse a accomplir safonction complexe, et en partlculier l' élaboration, l'application et la réoision des épreuuesd' éualuation,
(1) Euskaltegi: centre d'enselgnement debasque.
HABE 1981-1983: TWO YEARS TEACHINGEUSKARA
Thls monographic essay of ZUTABE, •HABE1981-1983: two years teaching Basque», triesto show and examine the qualitatlve and quantiative improvement that, thanks to the newlycreated autonomous entity, has taken place inthe process of teaching the adult populationto read and wrlte in Basque and spreading theuse of it among them.As for the aims arranged in the teaching
scheme HABE preparad at the time, are worthmentionlng, among others, the ones relatlngto the process of fostering the use of Basqueby adults (its definitlon, programme, and acceleration) and creating as well as adapting thenecessary teaching material. Deciding the number of hours grown-up people need to achievea certaln knowledge of Basque, studying theprofit of the different methods of learning, flnd,ing out the ways that help the process oflearning a language, trying out the teachingmaterial in existence and enlarging lt, were thebasic purposes when HABE started to work.Succeeding in these aims meant having the
necessary teaching material and staff. That lmplied qualified teachers, properly equipped andplanned teaching centres, organizing intensivecourses, suitable and effective teaching material and a system to evaluate the results. Ali
these subjects are thoroughly examinad In thlsmonographic article.
1.-TEACHING STAFF
The staff is one of the keys to understandthe qualitative improvement HABE has madeIn teaching Basque to adulta,HABE has always aimed at gettlng a well
trained steady and professional staff. This hasbeen his purpose when choosing teachers carefully (asking from the an adequate knowledge of Basque, linguistlcs and an average education) and also when provlding them with thenecessary means to lrnprove themselves andbe up to date.
In spite of the difficulties inherent In creating and consolidating any private or publicinstitution, which in the particular case we aredealing with have been of sorne importance,HABE is nowadays a reliable organization. Thestaff (134 teachers, 78 in pilot centres and 56in town centres) is adult (aged 27 years on ave.raqe) with an average of flve years experienceand professional (40 working hours per week,at least 15 of them spent preparing the lessons). These teachers can face with guaranteethe challenge that lnvolves spreading the useof Basque among a population consisting of
68
snrdents: ..wlth dlfferent motívation, aqe, educatlon and worklng sltuatlon.
2-.;_PILOT ·EUSKALTEGIS•· . (HABE's Basqúe teachlnq centres)
These centres· are esential to understand theIrnpulse, given. to· teachlnq Basque to adults,iheY 'offer" rnany posslbllltlea in arder to lrnpreve téachínq ltself (length of lesscns, methodoloqy, taam-work.' grouping students in dlfferént Ievels ... ) and give the suitable condítli:i'ns to put 'i'ntó practlce ways of learnlng, pre¡laring .and tryi~g out syllabuses, new teachlngmaterial, slow and qulck ways of learnlnq andassesslnq the results of the teaching system.lb this sense if rnust be- pointed out that thepl~rl óf learnlh'g Basque ·and its dlstribution inlevels, publlshed by HABE recently, is to agreát 'extent due to the work done and evaluated by these ·«euskalteqls».' ·As far the organization of these centres 'ts
worth mentioning on one hand, the dlstrlbution "..of studenta .ln. diff.erent . unlts .. of threegroups each (no more than 12 or 15 studentsper group), atended by three teachers and aperson to coordinate each unit. On the otherhand it is also lmportant the dlstribution ofthese teachers accordlng to the number ofhours devoted to the groups of students: tutorial system, which works mainly during thefirst 300 hours of learning (a teacher-tutor isspecially devoted to a group ·of ·students) andspecialization sistem, after the first 300 hours(each teacher specializes in a particular subject and each group of students Is taught byas .many teachers as subjects).• lt Is also lmportarit from the didactic polntof view, the rnethodoloqlcal · optton of "these«euskalteqls». lt is situated -tn a didactic position and tries to assimilate and lntegrate theaspects, points of view and any valid contrlbutlon of every tendency. As far . the type ofBasque used at these ·«eúskalteqls-, lt Is based on the ·unlfled Basque to get nearer thedifferent dlalects in a second approach and according to. where the students come from andthe locatlon of the centre.
3.-INTENSIVE COURSES
No doubt the most interesting change HABEbrought to the purpose of fostering the use ofBasque arnonq adults was the arangement ofIntenslve courses of about 500 hours (fivehours a day durlng five months).The decislon of organizing these courses,
whlch was malnly due to the necesslty of helping the process of learning Basque, meantto HABE a source of trouble and uncertalntles
Gai monograjileoa
caused by the studehts' limits and the characteristlcs of the course (not ali the popúlatlonto be taught can spend six hours a day studying Basque or Jollow an jntenslve rhythm of.learnlnq). lt , also challenged . the staff .whohad to prepare new teaching material andadapt the one they had .to what the new rhy-thm of. learnlng demanded. ·
4.-TEACHING MATERIAL AND LEARNINGUNITS
The achievement and. adjustm.ent. of thls material has been done followlnq the llngiJisticcontents worked out by HABE and publishedat the beginning_ of the course 1981-1982, aswell as bearing in rnlnd the necessity ·of providing .the student wlth sufflclent means tocornrnunlcate and _express. himself In Basque-The dtverse teachlnq material and the dlffe
rent types of exerclses are sorted out accord.ino to the pursued purposes (introducing thenew elements .to assimilate, making a carefulstudy ·of the operatlnq contenta, revlslnq .theones . already. asslmllated. developlnq certalnspecialities and linguistics functlons, insfstingon sorne particularly difficult aspects ... ) andto the moment they are going to be used. Bothteaching material and exercises form the learnino units that, step by step, complete theprocess of teaching from grade A to gradeEGA, after having passed grade B and C,
5.-STUDENTS EVALUATIONS
HABE has always almed at getting an objectlve system to assess the students' process oflearnlnq." ·Two are usually the purposed of. thls evalua
tlon.. testing the student's progress in order tolmprove lt (assesing the result of hls work, detecting sources of trouble and causes of fallu-,res, finding out any' possible motlvatlon.v.) andgauging the teaching system so that it suitsthe student body's actual needs (choosing themost suitable · methodology, organlzing thegroups of students and reorganizing thern, organizing recuperation systerns ... ). In additionto those functions there is also another thirdone to polnt out, more complex and relatadwith the .experimental character these pllot«euskalteqls- have: evaluating the programmeof. the procesa. of spreading the use of Basque and tts personal and material varlablllty,in ·arder to revise and Improve It.Trylng to make the evaluation systern fulfil
its complex function is what encourages HABE's task in general, and working out, puttinginto practica and revising these evaluatingtests in particular.