hellas

67
Pbro. Ricardo M. Román SINOPSIS DE LA GRAMÁTICA GRIEGA

Upload: sergioraul

Post on 05-Sep-2015

212 views

Category:

Documents


0 download

DESCRIPTION

hellas

TRANSCRIPT

1.- Primera declinacin.

Pbro. Ricardo M. RomnSinopsis

de la

Gramtica

GriegaBuenos Aires

1997

E% mn kalj eu)qktwj t' suntcei,

toto ka au)tj qelon.

E% d eu)telj ka metrwj,

toto $fiktn n moi.

2 Mac 15,38

Sofa grammatwj $n eu)kaira sxolj

ka o( $lassomenoj prcei au)to sofisqsetai.Sir 38,24

Ou)k stin e%pen:

t toto; e%j t toto;

pnta gr $n kair' au)to zhthqsetai.

Sir 39,16

1.- Primera declinacin.

FemeninosMasculinos

en -a pura [rei]en -a impuraen -hen -ajen -hj

N lr-a dc-a kefal-

nean-aj polt-hj

V lr-a dc-a kefal- nean-a

polt-a

A lr-an dc-an kefal-n nean-an polt-hn

G lr-aj dc-hj kefal-j nean-ou polt-ou

D lr- dc-v kefal-' nean- polt-v

NV lr-ai dc-ai kefal-a nean-ai polt-ai

A lr-aj dc-aj kefal-j nean-aj polt-aj

G lr-n doc-n kefal-n neani-n polit-n

D lr-aij dc-aij kefal-aj nean-aij polt-aij

1.1.- Nombres contractos.

En algunos nombres de la primera declinacin, el a de la desinencia est precedida de a o de e; el encuentro de estas dos vocales da lugar a contracciones:

En el singular, a + a = a [larga], e + a = h (pero a larga tras r ).

En el plural, a y e desaparecen ante vocal larga o diptongo.

Ejs.: Aqhna > Aqhn ; a)rgura > a)rgur se declinan como h(mra.

ga > g se declina como kefal ; (Ermaj > (Ermj se declina como polthj.2.- Segunda declinacin.

No contractosContractos

en -oj mfen -on nen -oj mfen -on n

N lg-oj

mtr-on

{n-oj}noj{o)st-on}o)ston

V lg-e mtr-on{n-e}no"o)ston

A lg-on mtr-on{n-on}non"o)ston

G lg-ou mtr-ou{n-ou}no{o)st-ou}o)sto

D lg-V mtr-V{n-V}n'{o)st-V}o)st'

NV lg-oi mtr-a{n-oi}no{o)st-a}o)st

A lg-ouj mtr-a{n-ouj}noj"o)st

G lg-wn mtr-wn{n-wn}nn{o)st-wn}o)stn

D lg-oij mtr-oij{n-oij}noj{o)st-oij}o)stoj

2.1.- Nombres contractos.

En los sustantivos y adjetivos de la segunda declinacin, si la vocal de la desinencia va precedida de o o de e, las dos vocales en contacto se contraen de la siguiente manera:

o + e, o + o, e + o se contraen en ou;

e + a, en los neutros, se contrae en a;

o y e, ante vocal larga o diptongo, desaparecen.

3.- Tercera declinacin.

3.1.- Temas en consonante.

El nominativo y vocativo singular (a veces), y el dativo plural (siempre) son sigmticos. La consonante final del tema se combina con la s del modo siguiente:

Las lquidas {l r} permanecen. Los temas en r tienen el nom. y voc. sing. asigmtico. El nico tema en l es lj que conserva la j en el nom. y voc. sing.

Las guturales {k g x} se combinan con la sigma y forman la c.

Las dentales {t d q} desaparecen ante la sigma.

Las labiales {p b f} se combinan con la sigma y forman la y.

La n (nt) ante sigma desaparece. Los temas en nt alargan la vocal precedente por compensacin: o alarga en ou en los nom./voc. sigmticos, y en w en los nom./voc. asigmticos.

Una dental no puede ser final de palabra (swmat > sma ; geront > grwn).

3.1.1.- Temas no contractos.

3.1.1.1.- Temas en lquida, gutural, dental y labial.

LquidaGuturalDentalLabial

Temaqhra%g$lpidswmatfleb

N qr ac $lpj sma

fly

V qr ac $lpj sma fly

A qr-a ag-a $lpd-a sma flb-a

G qhr-j a%g-j $lpd-oj smat-oj fleb-j

D qhr- a%g- $lpd-i smat-i fleb-

NV qr-ej ag-ej $lpd-ej smat-a flb-ej

A qr-aj ag-aj $lpd-aj smat-a flb-aj

G qhr-n a%g-n $lpid-n swmt-wn fleb-n

D qhr-s a%c $lpsi smasi fley

Los sustantivos en -ij y en -uj de tema en dental tienen el acusativo singular en n, cuando la i o la u no lleva acento en el nominativo.Ejs.: xrij, acus. xrin; pero patrj, acus. patrda.

El vocativo singular de los sustantivos en -ij es en i.

Ejs.: paj, gen. paidj, voc. pa; rnij, gen. rniqoj, voc. rni.

Algunos sustantivos en -thr, muy usados, experimentan la sncopa de e en el gen. y dat. sing., y tienen el dat. pl. en -asi. Tales son: patr (padre), mthr (madre), qugthr (hija), gastr (vientre), a)nr (hombre). En a)nr se verifica la sncopa incluso en el acus. sing. y en todo el plural; adems, se intercala una d eufnica entre la n y la r.patera)ner

SingularPluralSingularPlural

Npatrpatreja)nrndrej

Vpterpatrejnerndrej

Apatrapatrajndrandraj

Gpatrjpatrwna)ndrja)ndrn

Dpatrpatrsia)ndra)ndrsi

3.1.1.2.- Temas en nasal (n nt).

Nom. asigmtico con tema alargadoNominativo con j

Temalimena)hdongerontr(ingiganto)dont

N limn a)hdn grwn r(jggaj o)doj

V limn a)hdn gron r(jggan o)doj

A limn-a a)hdn-a gront-a r(n-aggant-a o)dnt-a

G limn-oj a)hdn-oj gront-oj r(in-jggant-oj o)dnt-oj

D limn-i a)hdn-i gront-i r(in-ggant-i o)dnt-i

NV limn-ej a)hdn-ej gront-ej r(n-ejggant-ej o)dnt-ej

A limn-aj a)hdn-aj gront-aj r(n-ajggant-aj o)dnt-aj

G limn-wn a)hdn-wn gernt-wn r(in-ngignt-wn o)dnt-wn

D lim-si a)hd-si grou-si r(i-sgga-si o)do-si

3.1.2.- Temas contractos (temas en -ej / aj).

La s final del tema cae ante otra s y entre vocales; las dos vocales en contacto se contraen normalmente.Temas en -ej variableTemas en -ej invariableTemas en -aj

genej-genojtrihreja)lhqej (adjetivo)kreaj

nmfnn

Ngnojtrirhja)lhqja)lhqj

kraj

Vgnojtrireja)lhqja)lhqjkraj

Agnojtrirh [e{s}a]a)lhqa)lhqjkraj

Ggnouj [gne{s}oj]trirouj a)lhqojkrwj [kra{s}oj]

Dgnei [gne{s}i]trirei a)lhqekr [kra{s}i]

NVgnh [gne{s}a]trireij [e{s}ej]a)lhqeja)lhqkra [kra{s}a]

Agnh [gne{s}a]trireij

a)lhqeja)lhqkra

Ggenn [gen{s}wn]trirwn a)lhqnkren [kra{s}wn]

Dgnesi [gne{s}si]triresi a)lhqsikrasi

3.2.- Temas en vocal.

T. en uT. en i / eiT. en u / euT. en euT. en auT. en ou

N %xqj plij pxuj &erej graj boj

V %xq pli pxu &ere gra bo

A %xqn plin pxun &era gran bon

G %xqoj pleoj pxewj &erwj graj boj

D %xq plei pxei &ere gra bo

NV %xqej pleij pxeij &erej

grej bej

A %xqj pleij pxeij &eraj graj boj

G %xqwn plewn pxewn &erwn gran bon

D %xqsi plesi pxesi &eresi graus bous

Los temas en au y ou no tienen ninguna forma contracta y forman el acus. sing. en n y el acus. pl. en j. Los temas en eu alargan la desinencia del gen. sing. en wj. En los temas en i/ei y u/eu la i y la u caen ante la vocal de la desinencia, con contraccin de las vocales en contacto; como resultado el nom. y acus. pl. son iguales.

4.-Algunos sustantivos irregulares.

Zeusmujerperronavemanohijo

TemasZeu-Digun-gunaikkuon-kunnau-nhFxeir-xeru&o-u&e

N Zej gun kwn naj xeru&j {u(j}

V Ze gnai kon na xeru&

A Da gunaka kna nan xerau&n

G Dij gunaikj kunj nej xeirj u&o u&oj

D Di gunaik kun nh xeir u&' u&e

NV gunakej knej nej xerej u&o u&ej

A gunakaj knaj naj xeraj u&oj u&ej

G gunaikn kunn nen xeirn u&n u&wn

D gunaic kus naus xers u&oj u&si

5.- Algunos adjetivos irregulares.

TodoGrandeMucho

Npjpsapnmgajmeglhmgapoljpollpol

Apntapsanpnmganmeglhnmgapolnpollnpol

Gpantjpshjpantjmegloumeglhjmegloupollopolljpollo

DpantpsvpantmeglVmeglvmeglVpoll'pollv=pollV=

Npntejpsaipntamegloimeglaimeglapollopollapoll

Apntajpsajpntamegloujmeglajmeglapollojpolljpoll

Gpntwnpasnpntwnmeglwnmeglwnmeglwnpollnpollnpolln

Dpsipsaijpsimegloijmeglaijmegloijpollojpollajpolloj

6.- Pronombres personales y demostrativos.

123ipseiste

N$gs

au)tjau)tau)totojathtoto

A$m, ms au)tnau)tnau)ttotontathntoto

G$mo, moso o au)toau)tjau)tototoutathjtotou

D$mo, moso o au)tV=au)tv=autV=totVtatvtotV

Nh(meju(mejsfej au)toau)taau)totoiataitata

Ah(mju(mjsfj au)tojau)tjau)ttotoujtatajtata

Gh(mnu(mnsfn au)tnau)tnau)tntotwntotwntotwn

Dh(mnu(mnsfsi au)tojau)taja)utojtotoijtataijtotoij

El pronombre demostrativo este, esta, esto (hic, hc, hoc) es de, de, tde y se forma agregando de al artculo.

7.- El artculo y el pronombre relativo (qui, qu, quod).mfnm fn

No(h(tj

Atntntnn

Gtotjtoojo

Dt't't''''

No&a&toa

Atojtjtojj

Gtntntnnnn

Dtojtajtojojajoj

8.- El pronombre interrogativo (quin?) y el pronombre indefinido (alguien).mfnmfn

Ntjttijti

Atnatinti

Gtnoj o totinj o to

Dtni o t'tin o t'

Ntnejtnatinjtin o tta

Atnajtnatinjtin o tta

Gtnwntinn

Dtsitis

El pronombre indefinido tij es encltico y no puede nunca empezar una frase. Se diferencia del pronombre interrogativo tj por el acento.

Ej.: tj nqrwpoj; qu hombre? nqrwpj tij algn hombre.

9.- El relativo indefinido (cualquiera que quisquis o quicumque).

El relativo indefinido stij est compuesto de j y del pronombre indefinido tij. Su declinacin es la de los dos a la vez.

mfn

Nstijtij ti

Antinantina ti

Gtou o otinojstinojtou o otinoj

DtV o 'tini'tinitV o 'tini

Notinejatinejtta o ttina

Aostinajstinajtta o ttina

Gntinwnntinwnntinwn

Dostisiastisiostisi

Conviene no confundir tta (con espritu suave) de tij con tta (con espritu spero) de stij.10. Adjetivos o pronombres correlativos.

DemostrativosRelativosInterrogativosIndefinidos

DirectosIndirectos

dehicjtjstijtij

tojisquiqui?quisaliquis

$kenojille

toisdetalisoojpoojo(poojpoij

toiotojtalisqualis!qualis?qualisde cierto modo

tossdetantussojpsojo(psojposj

tosotojtantusquantus!quantus?quantusaliquantus

tosotoitotpsoi quot?o(psoi quot

o( terojalterpteroj uter?o(pteroj uterpteroj alteruter

phlkojdeh(lkojphlkojo(phlkojphlkoj

phliksdetalde la misma edadde qu edad?de qu edadde cierta edad

phlikotojedad

11.- Comparativos y superlativos irregulares.

PositivoComparativoSuperlativo

a)gaqjbueno a)menwnristoj

beltonbltistoj

krettwnkrtistoj

kakjmalokakwnkkistoj

xerwnxeristoj

ttwnkista

mgajgrandemezwnmgistoj

mikrjpequeomikrterojmikrtatoj

$lttwn$lxistoj

o)lgojpocomewno)lgistoj

poljmuchoplewnplestoj

12.- Numerales.

12.1.- Cardinales declinables.

1234

N ej ma n dotrejtratssarejtssara

A na man n dotrejtratssarajtssara

G #nj maj #nj duontrintessrwn

D #n m #n duontristssarsi

12.2.- Adjetivos numerales.

CifrasCardinalesOrdinales

1a /ej, ma, nprtoj, h, on

2b /dodeteroj, a, on

3g /trej, tratrtoj, h, on

4d /tttarej o tssarejttartoj, h, on

5e /pntepmptoj, h, on

6j /cktoj, h, on

7z /#ptbdomoj, h, on

8h /o)ktgdooj, h, on

9q /$nnanatoj, h, on

10i /dkadkatoj, h, on

11ia /ndeka#ndkatoj, h, on

12ib /ddekadwdkatoj, h, on

13ig /trej ka dkatriskaidkatoj, h, on

14id /tttarej ka dkatettarakaidkatoj, h, on

15ie /pentekadekapentekaidkatoj, h, on

16ij /#kkadeka#kkaidkatoj, h, on

17iz /#ptakadeka#ptakaidkatoj, h, on

18ih /o)ktwkadekao)ktwkaidkatoj, h, on

19iq /$nneakadeka$nneakaidkatoj, h, on

20k /ekosie%kostj, , n

30l /trikontatriakostj, , n

40m /tettarkontatettarakostj, , n

50n /pentkontapenthkostj, , n

60c /#ckonta#chkostj, , n

70o /#bdomkonta#bdomhkostj, , n

80p /o)gdokontao)gdohkostj, , n

90/$nenkonta$nenhkostj, , n

100r /#katn#katostj, , n

200s /diaksioi, ai, adiakosiostj, , n

300t /triaksioi, ai, atriakosiostj, , n

400u /tetraksioi, ai, atetrakosiostj, , n

500f /pentaksioi, ai, apentakosiostj, , n

600x /#caksioi, ai, a#cakosiostj, , n

700y /#ptaksioi, ai, a#ptakosiostj, , n

800w /o)ktaksioi, ai, ao)ktakosiostj, , n

900 /$naksioi, ai, a$nakosiostj, , n

1000,axlioi, ai, axiliostj, , n

2000,bdisxlioi, ai, adisxiliostj, , n

10000,imrioi, ai, amuriostj, , n

20000,kdismrioi, ai, adismuriostj, , n

Los griegos usaron las letras del alfabeto para indicar los nmeros. La stigma j {= st}, que ocupa el lugar de la antigua digamma F, la sampi y la coppa slo sirven como signos de numeracin.

La Gematra es un criptograma que utiliza el valor numrico de las letras. Dado el resultado de la suma, se debe descubrir qu letras han intervenido para formar esa cifra.

13.- Verbos en w.

13.1.- Verbos puros.

13.1.1.- Verbos puros no contractos: Verbo lw desatar.13.1.1.1.- VOZ ACTIVA

INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

l-w

l-eij

l-ei

l-omen

l-ete

l-ousi l-e

lu-tw

l-ete

lu-ntwn

l-w

l-vj

l-v

l-wmen

l-hte

l-wsil-oimi

l-oij

l-oi

l-oimen

l-oite

l-oienl-einl-wn

l-ontoj

l-ousa

lu-oshj

l-on

l-ontoj

lu-on

lu-ej

lu-e

$l-omen

$l-ete

lu-on

l-sw

l-seij

l-sei

l-somen

l-sete

l-sousil-soimi

l-soij

l-soi

l-soimen

l-soite

l-soienl-seinl-swn

l-sontoj

l-sousa

lu-soshj

l-son

l-sontoj

lu-sa

lu-saj

lu-se

$l-samen

$l-sate

lu-sanl-son

lu-sto

l-sate

lu-sntwn

l-sw

l-svj

l-sv

l-swmen

l-shte

l-swsil-saimi

l-seiaj

l-seie

l-saimen

l-saite

l-seianl-sail-saj

l-santoj

l-sasa

lu-sshj

l-san

l-santoj

llu-ka

llu-kaj

llu-ke

lel-kamen

lel-kate

lel-kasi

llu-ke

lelu-ktw

lel-kete

lelu-kntwnlel-kw

lel-kvj

lel-kv

lel-kwmen

lel-khte

lel-kwsilel-koimi

lel-koij

lel-koi

lel-koimen

lel-koite

lel-koienlelu-knailelu-kj

lelu-ktoj

lelu-kua

lelu-kuaj

lelu-kj

lelu-ktoj

$lel-kein

$lel-keij

$lel-kei

$lel-keimen

$lel-keite

$lel-kesan

13.1.1.2.- VOZ MEDIA

INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

l-omai

l-ei {l-v}

l-etai

lu-meqa

l-esqe

l-ontail-ou

lu-sqw

l-esqe

lu-sqwnl-wmai

l-v

l-htai

lu-meqa

l-hsqe

l-wntailu-omhn

l-oio

l-oito

lu-omeqa

l-oisqe

l-ointol-esqailu-menoj

lu-omnou

lu-omnh

lu-omnhj

lu-menon

lu-omnou

$lu-mhn

$l-ou

$l-eto

$lu-meqa

$l-esqe

$l-onto

l-somai

l-sei {v}

l-setai

lu-smeqa

l-sesqe

l-sontailu-somhn

l-soio

l-soito

lu-someqa

l-soisqe

l-sointol-sesqailu-smenoj

lu-somnou

lu-somnh

lu-somnhj

lu-smenon

lu-somnou

$lu-smhn

$l-sw

$l-sato

$lu-smeqa

$l-sasqe

$l-santolsai

lu-ssqw

l-sasqe

lu-ssqwnl-swmai

l-sv

l-shtai

lu-smeqa

l-shsqe

l-swntailu-samhn

l-saio

l-saito

lu-sameqa

l-saisqe

l-saintol-sasqailu-smenoj

lu-samnou

lu-samnh

lu-samnhj

lu-smenon

lu-samnou

llu-mai

llu-sai

llu-tai

lel-meqa

llu-sqe

llu-ntaillu-so

lel-sqw

llu-sqe

lel-sqwnlelumnoj

'j '

lelumnoi

men

'te

silelumnoj

ehn ehj eh

lelumnoi

emen

ete

eenlel-sqailelu-mnoj

lelu-mnou

lelu-mnh

lelu-mnhj

lelu-mnon

lelu-mnou

$lel-mhn

$llu-so

$llu-to

$lel-meqa

$llu-sqe

$llu-nto

13.1.1.3.- VOZ PASIVA

INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

l-omai

l-ei {l-v}

l-etai

lu-meqa

l-esqe

l-ontail-ou

lu-sqw

l-esqe

lu-sqwnl-wmai

l-v

l-htai

lu-meqa

l-hsqe

l-wntailu-omhn

l-oio

l-oito

lu-omeqa

l-oisqe

l-ointol-esqailu-menoj

lu-omnou

lu-omnh

lu-omnhj

lu-menon

lu-omnou

$lu-mhn

$l-ou

$l-eto

$lu-meqa

$l-esqe

$l-onto

lu-qsomai

lu-qsei {v}

lu-qsetai

lu-qhsmeqa

lu-qsesqe

lu-qsontailu-qhsomhn

lu-qsoio

lu-qsoito

lu-qhsomeqa

lu-qsoisqe

lu-qsointolu-qsesqailu-qhsmenoj

lu-qhsomnou

lu-qhsomnh

lu-qhsomnhj

lu-qhsmenon

lu-qhsomnou

$l-qhn

$l-qhj

$l-qh

$l-qhmen

$l-qhte

$l-qhsanl-qhti

lu-qtw

l-qhte

lu-qntwnlu-q

lu-q'j

lu-q'

lu-qmhn

lu-qte

lu-qsilu-qeen

lu-qeej

lu-qee

lu-qemen

lu-qete

lu-qeen lu-qnailu-qej

lu-qntoj

lu-qesa

lu-qeshj

lu-qn

lu-qntoj

llu-mai

llu-sai

llu-tai

lel-meqa

llu-sqe

llu-ntaillu-so

lel-sqw

llu-sqe

lel-sqwnlelumnoj

'j '

lelumnoi

men

'te

silelumnoj

ehn ehj eh

lelumnoi

emen

ete

eenlel-sqailelu-mnoj

lelu-mnou

lelu-mnh

lelu-mnhj

lelu-mnon

lelu-mnou

$lel-mhn

$llu-so

$llu-to

$lel-meqa

$llu-sqe

$llu-nto

lel-somai

lel-sv {ei}

lel-setai

lelu-smeqa

lel-sesqe

lel-sontailelu-somhn

lel-soio

lel-soito

lelu-someqa

lel-soisqe

lel-sointolel-sesqailelu-smenoj

lelu-somnou

lelu-somnh

lelu-somnhj

lelu-smenon

lelu-somnou

13.1.2.- Verbos puros contractos.

13.1.2.1.- Verbo timw honrarVOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

tim-

tim-'j

tim-'

tim-men

tim-te

tim-si tm-a

tim-tw

tim-te

tim-ntwn tim-

tim-'j

tim-'

tim-men

tim-te

tim-sitim-'hn

tim-'hj

tim-'h

tim-'men

tim-'te

tim-'entim-ntim-n

tim-ntoj

tim-sa

tim-shj

tim-n

tim-ntoj

$tm-wn

$tm-aj

$tm-a

$tim-men

$tim-te

$tm-wn

Ftimswtimsoimitimseintimswn

A$tmhsatimsontimswtimsaimitimsaitimsaj

Ptetmhkatetmhketetimkwtetimkoimitetimhknaitetimhkj

PP$tetimkein

VOZ MEDIA Y PASIVA

INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

tim-mai

tim-=

tim-tai

tim-meqa

tim-sqe

tim-ntaitim-

tim-sqw

tim-sqe

tim-sqwntim-mai

tim-=

tim-tai

tim-meqa

tim-sqe

tim-ntaitim-'mhn

tim-'o

tim-'to

tim-'meqa

tim-'sqe

tim-'ntotim-sqaitim-menoj

tim-wmnou

tim-wmnh

tim-wmnhj

tim-menon

tim-wmnou

$tim-mhn

$tim-

$tim-to

$tim-meqa

$tim-sqe

$tim-nto

FMtimsomaitimhsomhntimsesqaitimhsmenoj

AM$timhsmhntmhsaitimswmaitimhsamhntimsasqaitimhsmenoj

FPtimhqsomaitimhqhsomhntimhqsesqaitimhqhsmenoj

AP$timqhntimqhtitimhqtimhqeentimhqnaitimhqej, a, n

Ptetmhmaitetmhsotetimhmnoj tetimhmnoj ehntetimsqaitetimhmnoj

PP$tetimmhn

FPtetimsomaitetimhsomhntetimsesqaitetimhsmenoj

Reglas de contraccin:

a + e y a + h

> a

a + ei y a + v

>

a + o, a + ou y a + w> w

a + oi

> V

En los tiempos de futuro, aoristo y perfecto, el a del tema se alarga en h.

13.1.2.2.- Verbo poiw hacerVOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

poi-

poi-ej

poi-e

poi-omen

poi-ete

poi-osi po-ei

poi-etw

poi-ete

poi-ontwn poi-

poi-'j

poi-'

poi-men

poi-te

poi-sipoi-ohn

poi-ohj

poi-oh

poi-omen

poi-ote

poi-oenpoi-enpoi-n

poi-ontoj

poi-osa

poi-oshj

poi-on

poi-ontoj

$po-oun

$po-eij

$po-ei

$poi-omen

$poi-ete

$po-oun

Fpoiswpoisoimipoiseinpoiswn

A$pohsapoisonpoiswpoisaimipoisaipoisaj

Ppepohkapepohkepepoikwpepoikoimipepoihknaipepoihkj

PP$pepoikein

VOZ MEDIA Y PASIVA

INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

poi-omai

poi-e=

poi-etai

poi-omeqa

poi-esqe

poi-ontaipoi-o

poi-esqw

poi-esqe

poi-esqwnpoi-mai

poi-'

poi-tai

poi-omeqa

poi-sqe

poi-ntaipoi-omhn

poi-oo

poi-oto

poi-omeqa

poi-osqe

poi-ontopoi-esqaipoi-omenoj

poi-oumnou

poi-oumnh

poi-oumnhj

poi-omenon

poi-oumnou

$poi-omhn

$poi-o

$poi-eto

$poi-omeqa

$poi-esqe

$poi-onto

FMpoisomaipoihsomhnpoisesqaipoihsmenoj

AM$poihsmhnpohsaipoiswmaipoihsamhnpoisasqaipoihsmenoj

FPpoihqsomaipoihqhsomhnpoihqsesqaipoihqhsmenoj

AP$poiqhnpoiqhtipoihqpoihqeenpoihqnaipoihqej, a, n

Ppepohmaipepohsopepoihmnoj pepoihmnoj ehnpepoisqaipepoihmnoj

PP$pepoimhn

FPpepoisomaipepoihsomhnpepoisesqaipepoihsmenoj

Reglas de contraccin:

e desaparece delante de vocal larga o diptongo

e + e > ei

e + o> ou

En los tiempos de futuro, aoristo y perfecto, la e del tema se alarga en h.

13.1.2.3.- Verbo dhlw mostrarVOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

dhl-

dhl-oj

dhl-o

dhl-omen

dhl-ote

dhl-osi dl-ou

dhl-otw

dhl-ote

dhl-ontwn dhl-

dhl-oj

dhl-o

dhl-men

dhl-te

dhl-sidhl-ohn

dhl-ohj

dhl-oh

dhl-omen

dhl-ote

dhl-oendhl-ondhl-n

dhl-ontoj

dhl-osa

dhl-oshj

dhl-on

dhl-ontoj

$dl-oun

$dl-ouj

$dl-ou

$dhl-omen

$dhl-ote

$dl-oun

Fdhlswdhlsoimidhlseindhlswn

A$dlwsadhlsondhlswdhlsaimidhlsaidhlsaj

Pdedlwkadedlwkededhlkwdedhlkoimidedhlwknaidedhlwkj

PP$dedhlkein

VOZ MEDIA Y PASIVA

INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

dhl-omai

dhl-o=

dhl-otai

dhl-omeqa

dhl-osqe

dhl-ontaidhl-o

dhl-osqw

dhl-osqe

dhl-osqwndhl-mai

dhl-o

dhl-tai

dhl-meqa

dhl-sqe

dhl-ntaidhl-omhn

dhl-oo

dhl-oto

dhl-omeqa

dhl-osqe

dhl-ontodhl-osqaidhl-omenoj

dhl-oumnou

dhl-oumnh

dhl-oumnhj

dhl-omenon

dhl-oumnou

$dhl-omhn

$dhl-o

$dhl-oto

$dhl-omeqa

$dhl-osqe

$dhl-onto

FMdhlsomaidhlwsomhndhlsesqaidhlwsmenoj

AM$dhlwsmhndlwsaidhlswmaidhlwsamhndhlsasqaidhlwsmenoj

FPdhlwqsomaidhlwqhsomhndhlwqsesqaidhlwqhsmenoj

AP$dhlqhndhlqhtidhlwqdhlwqeendhlwqnaidhlwqej, a, n

Pdedlwmaidedlwsodedhlwmnoj dedhlwmnoj ehndedhlsqaidedhlwmnoj

PP$dedhlmhn

FPdedhlsomaidedhlwsomhndedhlsesqaidedhlwsmenoj

Reglas de contraccin:

o + h y o + w

> w

o + e, o + o y o + ou > ou

o + v, o + ei y o + oi> oi En los tiempos de futuro, aoristo y perfecto, la o del tema se alarga en w.

13.2.- Verbos consonnticos.

13.2.1.- Verbos mudos.

13.2.1.1.- Reglas fonticas:

1. Combinadas con una s que les sigue, las labiales p, b, f forman una y; las guturales k, g, x forman una c; las dentales t, d, q desaparecen.

Trb-sw > tryw ; plk-sw > plcw ; peq-sw > pesw.2. Delante de m, las labiales se cambian en m, las guturales en g, las dentales en s.Ttrib-mai > ttrimmai ; pplek-mai > pplegmai ; ppeiq-mai > ppeismai.3. En el perfecto activo, la k cae despus de una labial o una gutural; stas, en cambio, se aspiran. Las dentales caen ante la k.Ttrib-{k}a > ttrifa ; pplek-{k}a > pplexa ; ppeiq-ka > ppeika.4. Dos mudas consecutivas deben ser del mismo grado (asimilacin).Trib-qsomai > trifqsomai ; plek-qsomai > plexqsomai.

5. Una dental seguida de otra dental, se cambia en s (disimilacin).Peiq-qsomai > peisqsomai.Voz ActivaVoz MediaVoz Pasiva

PresenteFuturoAoristoPerfectoFuturoAoristoFuturoAoristoPerfecto

Labialestrbw

-bw, -pw,

-fw, -ptw-yw-ya-fa-yomai-ymhn-fqsomai-fqhn-mmai

Guturalesplkw

-gw, -kw, -xw,

-ttw, -ssw, -zw-cw-ca-xa-comai-cmhn-xqsomai-xqhn-xmai

Dentalespeqw

-dw, -tw, -qw,

-ttw, -ssw, -zw-sw-sa

-ka-somai-smhn-sqsomai-sqhn-smai

13.2.1.2.- Conjugacin del perfecto y pluscuamperfecto medio y pasivo.Tema en labialTema en guturalTema en dental

PERFECTO

Indicativottrimmai

ttriyai

ttriptai

tetrmmeqa

ttrifqe

tetrimmnoj e%spplegmai

pplecai

pplektai

peplgmeqa

pplexqe

peplegmnoi e%sppeismai

ppeisai

ppeitai

pepesmeqa

ppeisqe

pepeismnoi e%s

Imperativottriyo

tetrfqw

ttrifqe

tetrfqwnppleco

peplxqw

pplexqe

peplxqwnppeiso

pepesqw

ppeisqe

pepesqwn

Subjuntivotetrimmnoj peplegmnoj pepeismnoj

Optativotetrimmnoj ehnpeplegmnoj ehnpepeismnoj ehn

Infinitivotetrfqaipeplxqaipepesqai

Participiotetrimmnojpeplegmnojpepeismnoj

PLUSCUAMPERFECTO

Indicativo$tetrmmhn

$tetrfo

$tetrpto

$tetrmeqa

$tetrfqe

tetrimmnoi san$peplgmhn

$ppleco

$pplekto

$peplgmeqa

$peplxqe

peplegmnoi san$pepesmhn

$ppeiso

$ppeisto

$pepesmeqa

$ppeisqe

pepeismnoi san

13.2.2.- Verbos lquidos { l m n r }.13.2.2.1.- Reglas principales.

Presente: los verbos en l , n y r tienen un tema aumentado:

- Verbos en l : reduplican la l. Tema a)ggel > pres. a)ggllw.

- Verbos en n y r : agregan una i. Tema fan > pres. fanw. Tema sper > sperw Tienen un futuro activo sin s por elisin de la sigma entre vocales y contraccin de las mismas.

a)ggel{s}w > a)ggelw > a)ggel ; nem{s}w > nemw > nem. En el aoristo activo la s cae despus de las lquidas y se aumenta la vocal del tema verbal: la e se alarga en ei , el a se alarga en h.ggel{s}a > ggeila ; nem{s}a > neima ; fan{s}a > fhna ; sper{s}a > speira. Perfecto activo: Algunos verbos modifican el tema:

- Los verbos en -mw {y mnw y bllw} tienen el perfecto activo en -hka.

- Los verbos bislabos en -lw y -rw cambian la e del tema en a. El futuro, aoristo y perfecto pasivos tienen el mismo tema que el perfecto activo.

fqerw: perf.act.: fqarka ; fut.pas.: fqarqsomai ; aor.pas.: $fqrqhn ; perf.pas.: fqarmai.

Los verbos en -nw suelen cambiar la n por s ante desinencias que comienzan por m.PresenteFuturoAoristoPerfecto

-lwa)ggl-lwa)ggel-ggeil-aggel-ka

-mwnm-wnem-neim-anenm-hka

-nwfan-wfan-fhn-apfag-ka

-rwsper-wsper-speir-aspar-ka

13.2.2.2.- Conjugacin del perfecto y pluscuamperfecto medio y pasivo.

Perfecto IndicativoPluscuamperfectoImperativoInfin. y Participio

fanwpfasmai

pfansai

pfantai

pefsmeqa

pfanqe

pefasmnoi e%s$pefsmhn

$pfanso

$pfanto

$pefsmeqa

$pfanqe

$pefasmnoi e%spfanso

pefnqw

pfanqe

pefnqwnpefnqai

pefasmnoj

pefassmnh

pefasmnon

14.- Verbos en mi

14.1.- Verbos con reduplicacin en i.

Los verbos en mi con reduplicacin en el presente y en el imperfecto tienen su tema verbal terminado en vocal, que puede ser e, a y o. En la voz activa, la vocal del tema se alarga en el singular del presente y del imperfecto de indicativo. As el tema qe se convierte en t-qh-mi (por q-qh-mi); sta, en -sth-mi (por s-sth-mi); do, en d-dw-mi. El futuro activo y medio y el perfecto y pluscuamperfecto activos, se forman como si se tratara de verbos contractos = futuro qsw, stsw, dsw; perfecto tqhka, sthka, ddwka.14.1.1.- Verbos en e.14.1.1.1.- Verbo tqhmi ponerVOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

tqh-mi

tqh-j

tqh-si

tqh-men

tqh-te

tiq-asitqei

tiq-tw

tqe-te

tiq-ntwntiq

tiqv=j

tiqv=

tiq-men

tiq-te

tiq-sitiqe-hn

tiqe-hj

tiqe-h

tiqe-men

tiqe-te

tiqe-entiq-naitiqej

tiqntoj

tiqesa

tiqesej

tiqn

tiqntoj

$tqh-n

$tqei-j

$tqei

$tqe-men

$tqe-te

$tqe-san

Fqswqsoimiqseinqswn, ontoj

- qh-ka

- qh-kaj

- qh-ke

qe-men

qe-te

qe-sanqj

q-tw

q-te

q-ntwnq

qv=-j

qv=

q-men

q-te

q-siqe-hn

qe-hj

qe-h

qe-men

qe-te

qe-enqe-naiqej

qntoj

qesa

qeshj

qn

qntoj

Ptqhkateqhkj sqiteqkwteqkoimiteqhknaiteqhkj, ua, j

PP$teqkein {-kh}

FPteqhkj somai

VOZ MEDIA Y PASIVA

INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

tqh-mai

tqe-sai

tqe-tai

tiq-meqa

tqe-sqe

tqe-ntaitqe-so

tiq-sqw

tqe-sqe

tiq-sqwntiq-mai

tiqv=

tiq-tai

tiq-meqa

tiq-sqe

tiq-ntaitiqe-mhn

tiqe-o

tiqe-to

tiqe-meqa

tiqe-sqe

tiqe-ntotqe-sqaitiqmenoj

tiqemnou

tiqemnh

tiqemnhj

tiqmenon

tiqemnou

$tiq-mhn

$tqe-so

$tqe-to

$tiq-meqa

$tqe-sqe

$tqe-nto

FMqsomaiqhsomhnqsesqaiqhsmenoj, h, on

$q-mhn

qou

qe-to

$q-meqa

qe-sqe

qe-ntoqo

q-sqw

q-sqe

q-sqwnq-mai

qv=

q-tai

q-meqa

q-sqe

q-ntaiqe-mhn

qe-o

qe-to

qe-meqa

qe-sqe

qe-ntoq-sqaiqmenoj

qemnou

qemnh

qemnhj

qmenon

qemnou

FPteqsomaiteqhsomhnteqsesqaiteqhsmenoj, h, on

AP$tqhntqhtiteqteqehnteqnaiteqej, qesa, qn

Ptqeimaitqeisoteqeimnoj teqeimnoj ehnteqesqaiteqeimnoj, h, on

PP$teqemhn

14.1.1.2.- Verbo hmi enviarVOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

h-mi

h-j

h-si

e-men

e-te

&siei

&-tw

e-te

&-ntwn&

&v=j

&v=

&-men

&-te

&-si&e-hn

&e-hj

&e-h

&e-men

&e-te

&e-en&-nai&ej

&ntoj

&esa

&esej

&n

&ntoj

h-n

ei-j

ei

e-men

e-te

e-san

Fswsoimiseinswn, ontoj

- -ka

- -kaj

- -ke

e-men

e-te

e-sanj

-tw

-te

-ntwn

'-j

'

-men

-te

-sie-hn

e-hj

e-h

e-men

e-te

e-ene-naiej

ntoj

esa

eshj

n

ntoj

Pekae&knaie&kj, ua, j

PPekein {-kh}

VOZ MEDIA Y PASIVA

INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

e-mai

e-sai

e-tai

&-meqa

e-sqe

e-ntaie-so

&-sqw

e-sqe

&-sqwn&-mai

&v=

&-tai

&-meqa

&-sqe

&-ntai&e-mhn

&e-o

&e-to

&e-meqa

&e-sqe

&e-ntoe-sqai&menoj

&emnou

&emnh

&emnhj

&menon

&emnou

&-mhn

e-so

e-to

&-meqa

e-sqe

e-nto

FMsomaih(somhnsesqaih(smenoj, h, on

e-mhn

eso

e-to

e-meqa

e-sqe

e-ntoo

-sqw

-sqe

-sqwn-mai

'

-tai

-meqa

-sqe

-ntaie-mhn

e-o

e-to

e-meqa

e-sqe

e-nto-sqaimenoj

#mnou

#mnh

#mnhj

menon

#mnou

FP#qsomai#qhsomhn#qsesqai#qhsmenoj, h, on

APeqhnqhti#q#qehn#qnai#qej, qesa, qn

Pemaiesoe&mnoj e&mnoj ehnesqaie&mnoj, h, on

PPemhn

14.1.2.- Verbos en a. Verbo sthmi colocar

VOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

sth-mi

sth-j

sth-si

sta-men

sta-te

&stsisth

&st-tw

sta-te

&st-ntwn&st

&stv=j

&stv=

&st-men

&st-te

&st-si&sta-hn

&sta-hj

&sta-h

&sta-men

&sta-te

&sta-en&st-nai&stj

&stntoj

&stsa

&stsej

&stn

&stntoj

sth-n

sth-j

sth

sta-men

sta-te

sta-san

Fstswstsoimistseinstswn, ontoj

A1sthsastsonstswstsaimistsaistsaj, antoj

sth-n

sth-j

sth

sth-men

sth-te

sth-sanst-qi

st-tw

st-te

st-ntwnst

stv=-j

stv='

st-men

st-te

st-sista-hn

sta-hj

sta-h

sta-men

sta-te

sta-enst-naistj

stntoj

stsa

stshj

stn

stntoj

Psthka#stkw#stkoimi#sthknai#sthkj, ua, j

PPe&stkein {-kh}

FP#stcw

VOZ MEDIA Y PASIVA

INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

sta-mai

sta-sai

sta-tai

&st-meqa

sta-sqe

sta-ntaista-so

&st-sqw

sta-sqe

&st-sqwn&st-mai

&stv=

&st-tai

&st-meqa

&st-sqe

&st-ntai&sta-mhn

&sta-o

&sta-to

&sta-meqa

&sta-sqe

&sta-ntosta-sqai&stmenoj

&stamnou

&stamnh

&stamnhj

&stmenon

&stamnou

&st-mhn

sta-so

sta-to

&st-meqa

sta-sqe

sta-nto

FMstsomaisthsomhnstsesqaisthsmenoj, h, on

A1$sthsmhnstsaistswmaisthsamhnstsasqaisthsmenoj, h, on

FPstaqsomaistaqhsomhnstaqsesqaistaqhsmenoj, h, on

AP$stqhnstqhtistaqstaqehnstaqnaistaqej, qesa, qn

El aoristo 2 activo sthn, el perfecto activo sthka, el pluscuamperfecto activo e%stkein y el futuro perfecto activo $stcw son intransitivos y tienen el significado de estar de pie. Tambin pueden tener el mismo significado el futuro activo stsomai y el presente medio stamai, que si son transitivos mantienen el sentido de colocar.

14.1.3.- Verbos en o. Verbo ddwmi dar

VOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

ddw-mi

ddw-j

ddw-si

ddo-men

ddo-te

did-asiddou

did-tw

ddo-te

did-ntwndid

did'j

did'

did-men

did-te

did-sidido-hn

dido-hj

dido-h

dido-men

dido-te

dido-endid-naididoj

didntoj

didosa

didoshj

didn

didntoj

$ddou-n

$ddou-j

$ddou

$ddo-men

$ddo-te

$ddo-san

Fdswdsoimidseindswn, ontoj

- dw-ka

- dw-kaj

- dw-ke

do-men

do-te

do-sandj

d-tw

d-te

d-ntwnd

dV=j

dV=

d-men

d-te

d-sido-hn

do-hj

do-h

do-men

do-te

do-endo-naidoj

dntoj

dosa

doshj

dn

dntoj

Pddwkadedkwdedkoimidedwknaidedwkj, ua, j

PP$dedkein {-kh}

FPdedwkj somai

VOZ MEDIA Y PASIVA

INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

ddo-mai

ddo-sai

ddo-tai

did-meqa

ddo-sqe

ddo-ntaiddo-so

did-sqw

ddo-sqe

did-sqwndid-mai

didV=

did-tai

did-meqa

did-sqe

did-ntaidido-mhn

dido-o

dido-to

dido-meqa

dido-sqe

dido-ntoddo-sqaididmenoj

didomnou

didomnh

didomnhj

didmenon

didomnou

$did-mhn

$ddo-so

$ddo-to

$did-meqa

$ddo-sqe

$ddo-nto

FMdsomaidwsomhndsesqaidwsmenoj, h, on

$d-mhn

dou

do-to

$d-meqa

do-sqe

do-ntodo

d-sqw

d-sqe

d-sqwnd-mai

dV=

d-tai

d-meqa

d-sqe

d-ntaido-mhn

do-o

do-to

do-meqa

do-sqe

do-ntod-sqaidmenoj

domnou

domnh

domnhj

dmenon

domnou

FPdoqsomaidoqhsomhndoqsesqaidoqhsmenoj, h, on

AP$dqhndqhtidoqdoqehndoqnaidoqej, qesa, qn

Pddomaiddosodedomnoj dedomnoj ehndedsqaidedomnoj, h, on

PP$dedmhn

14.2.- Verbos con refuerzo en nu.

14.2.1.- Verbo deknumi mostrar

VOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

deknu-mi

deknu-j

deknu-si

deknu-men

deknu-te

deikn-asideknu

deikn-tw

deknu-te

deikn-ntwndeikn-w

deikn-vj

deikn-v

deikn-wmen

deikn-hte

deikn-wsideikn-oimi

deikn-oij

deikn-oi

deikn-oimen

deikn-oite

deikn-oiendeikn-naideiknj

deiknntoj

deiknsa

deiknshj

deiknn

deiknntoj

$deknu-n

$deknu-j

$deknu

$deknu-men

$deknu-te

$deknu-san

Fdecwdecoimideceindecwn, ousa, on

Adeicadecondecwdecaimidecaidecaj, asa, can

Pddeixadedeixj sqidedexwdedexoimidedeixnaidedeixj, ua, j

PP$dedexein {-xh}

FPdedexj somai

VOZ MEDIA Y PASIVA

INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO

deknu-mai

deknu-sai

deknu-tai

deikn-meqa

deknu-sqe

deknu-ntaideknu-so

deikn-sqw

deknu-sqe

deikn-sqwndeikn-wmai

deikn-v

deikn-htai

deiknu-meqa

deikn-hsqe

deiknw-ntaideiknu-omhn

deikn-oio

deikn-oito

deiknu-omeqa

deikn-oisqe

deikn-ointodeknu-sqaideiknmenoj

deiknumnou

deiknumnh

deiknumnhj

deiknmenon

deiknumnou

$deikn-mhn

$deknu-so

$deknu-to

$deikn-meqa

$deknu-sqe

$deknu-nto

FMdecomaideicomhndecesqaideicmenoj, h, on

AM$deicmhndecaidecwmaideicamhndecasqaideicmenoj, h, on

FPdeixqsomaideixqhsomhndeixqsesqaideixqhsmenoj, h, on

AP$dexqhndexqhtideixqdeixqehndeixqnaideixqej, qesa, qn

Pddeigmaiddeicodedeigmnoj dedeigmnoj ehndedexqaidedeigmnoj, h, on

PP$dedegmhn

14.2.2.- Verbos en -numi (tema en consonante).

TemaFuturoAoristoPerfecto

g-numia)g-rompercwaca, $ghnaxa, aga

zeg-numizeug-juntarzecwzeuca, $zghnzeugmai, pas.

meg-numimeig-mezclarmecwmeica, $meghnmmeigmai, pas.

l-lumio)le-perdero)llesa, lmhno)lleka, lwla

m-numio)mo-juraro)momaimosao)mmoka

pg-numipeg-cuajarpcwphca, $pghnpphga

r(g-numir(hg-romperr(cwrrhca, $rrghnrrhka, rrwga

14.2.3.- Verbos en -nnumi (tema en vocal).TemaFuturoAoristoPerfecto

z-nnumizw-ceirzswzwsazwka

ker-nnumik{e}ra-mezclarker$krasakkramai, pas.

krem-nnumikrema-colgarkrem$krmasakekrmaka

pet-nnumip{e}ta-desplegarpetsw, pet$ptasapptamai, pas.

sb-nnumisbe-extinguirsbswsbhsa, sbhnsbhka

sked-nnumiskeda-dispersarsked$skdasa$skdasmai, pas.

stor-nnumistore-extenderstorsw$stresa$stresmai, pas.

14.3.- Verbos en mi sin reduplicacin ni refuerzo.

14.3.1.- Verbo e%m ser.INDICATIVOIMPER.SUBJ.OPTATIVOINFIN.PARTICIPIOCompuestos

e%m

e

$st

$smn

$st

e%ssqi

stw

ste

stwn

'j

'

men

te

siehn

ehj

eh

emen

ete

een enain

ntoj

osa

oshj

n

ntoj preimi estar presente

peimi estar ausente

neimi estar dentro

mteimi intervenir pereimi ser superior,

restar

n o

sqa

n

men

te

san peimi estar debajo

prseimi estar junto a,

ser aadido

sneimi estar en compaa de

somai

sei o sv

setai

$smeqa

sesqe

sontai$somhn

soio

soito

$someqa

soisqe

sointosesqai$smenoj

$somnou

$somnh

$somnhj

$smenon

$somnou

Las formas del indicativo presente, excepto e, son enclticas.

14.3.2.- Verbo emi ir.INDICATIVOIMPER.SUBJ.OPTATIVOINFIN.PARTICIPIOCompuestos

emi

e

esi

men

te

asiqi

tw

te

%ntwnw

vj

v

wmen

hte

wsioimi

oij

oi

oimen

oite

oien%nai%n

%ntoj

%osa

%oshj

%n

%ntoj neimi volver

peimi marchar

ceimi salir

peimi dirigirse a

prseimi acercarse

etc.

'a o 'ein

'eisqa o 'eij

'ei o 'ein

'men o 'eimen

'te o 'eite

'san o 'esan

14.3.3.- Verbo fhm decir.

IndicativoImperativoSubjuntivoOptativoInfinitivoParticipio

fhm

fj {fv/j}

fhs

famn

fat

fasfqi

ftw

fte

fntwnf

fv=j

fv=

fmen

fte

fsifahn

fahj

fah

famen

fate

faenfnaifj

fntoj

fsa

fshj

fn

fntoj

fhn

fhsqa {fhj}

fh

famen

fate

fan

Ffswfsoimifseinfswn, ontoj

Afhsafsonfswfsaimifsaifsaj, antoj

El indicativo presente de fhm es encltico, menos la 2 persona sing. fj {fv/j}.14.3.4.- Verbo h)m decir.

Se emplea solamente en los locuciones h)m digo; n d )$g yo deca; d )j deca l.14.3.5.- Verbo kqhmai estar sentado.IndicativoImperativoInfinitivoParticipio

PresenteImperfecto

kqhmai

kqhsai

kqhtai

kaqmeqa

kqhsqe

kqhntai$kaqmhn

$kqhso

$kqhto

$kaqmeqa

$kqhsqe

$kqhntokqhso

kaqsqw

kqhsqe

kaqsqwnkaqsqaikaqmenoj

kaqhmnou

kaqhmnh

kaqhmnhj

kaqmenon

kaqhmnou

14.3.6.- Verbo kesqai yacer, estar tendido.IndicativoImperativoInfinitivoParticipio

PresenteImperfectoFuturo

kemai

kesai

ketai

kemeqa

kesqe

kentai$kemhn

keiso

keito

$kemeqa

keisqe

keintokesomai

kesei

kesetai

keismeqa

kesesqe

kesontaikeso

kesqw

kesqe

kesqwnkesqaikemenoj

keimnou

keimnh

keimnhj

kemenon

keimnou

Los verbos kqhmai y kemai tienen formas de presente, pero significacin de perfecto. Por ello kemai se emplea habitualmente en vez del perfecto pasivo de tqhmi.14.3.7.- Verbo oda yo s. Es un perfecto con significado de presente.

PerfectoPluscuamperfectoFuturo

Indicativooda

osqa

ode

smen

ste

sasi'dh

'dhsqa

'dei

'smen

'ste

'san'dein

'deij

'dei

'demen

'dete

'desanesomai

esetai

esetai

e%smeqa

esesqe

esontai

Imperativosqi, stw

Subjuntivoe%d

Optativoe%dehne%somhn

Infinitivoe%dnaiesesqai

Participioe%dj, ua, je%smenoj

15.- Aoristos segundos sin vocal temtica de verbos en w.

Algunos verbos en w, cuyo tema, terminado en vocal, es reforzado o alargado en el presente, tienen un aoristo 2 que se relaciona con la conjugacin en mi por carecer de vocal de unin o temtica y mantener, como sthn (v. n. ) la vocal larga en todo el indicativo.VerbosFuturoAoristo 2Perfecto

banwba-andarbsomaibhnbbhka

didrskwdra-huirdrsomaidranddraka

xarwxare-alegrarsexairsw$xrhnkexrhka

gignskwgno-conocergnsomaignongnwka

domaidu-sumergirsedsomaidundduka

16.- Verbos irregulares.

Los verbos irregulares griegos se pueden clasificar en cuatro categoras principales:

a) Verbos polirrizos o que forman sus tiempos sobre temas procedentes de races distintas. A este grupo se pueden aadir los verbos impropiamente polirrizos, que forman sus tiempos sobre temas que proceden de una misma raz transformada.

b) Verbos incoativos, cuyo tema de presente est reforzado por el infijo -sk (-isk despus de consonante). Este infijo indica el comienzo de la accin verbal.

c) Verbos con refuerzo en e en el tema de presente, alargado en h en los temas de futuro, aoristo y perfecto.

d) Verbos con refuerzo nasal en el tema de presente. Este refuerzo puede ser: n, ne, in, an y [n{g}m] intercalada en el tema + n. Un mismo verbo puede pertenecer a clases distintas a la vez.

16.1.- Verbos polirrizos.

16.1.1.- Verbos propiamente polirrizos.

VerbosVFuturoAoristoPerfecto

a&rwa(r-, #l-tomarAa&rswelon'rhka

elegirMa&rsomaie&lmhn'rhmai

ser elegidoPa&reqsomaih(rqhn'rhmai

rxomai$rx-, $le{u}, $l{u}q- ir, venir$lesomailqon$lluqa

$sqw$d-, fag-comerdomaifagon$ddoka

lgwleg-, Fer-, Fep-decir$reponerhka

o(rw, -For-, o)p-, Fid-verAyomaiedon#raka

Po)fqsomaifqhn#ramai

pnwpi-, po-beberApomaipionppwka

Ppoqsomai$pqhnppomai

trxwtrex-, dram-correrdramomaidramondedrmhka

frwfer-, o%-, $ne{g}k-llevarAoswnegkon$nnoxa

P$nexqsomaih)nxqhn$nnegmai

16.1.2.- Verbos impropiamente polirrizos.

VerbosVFuturoAoristoPerfecto

bllwbal-, blh-arrojarbalbalonbblhka

ggnomaign-, gen-, gon-devenirgensomai$genmhnggona

pomai$p-, sp-seguiryomai$spmhn

xw$x-, sx-, sex-tenercwsxonsxhka

kalw, -kal-, klh-llamarAkal$klesakklhka

Pklhqsomai$klqhnkklhmai

kwka-, kau-quemarkaswkausakkauka

klwklai-, klau-llorarklasomaiklausa

lepwlip-, leip-, loip-dejarleywliponlloipa

psxw

paq-, penq-, ponq-sufrirpesomaipaqonpponqa

peqwpiq-, peiq-, poiq-obedecerApeswpeisappoika

Mpesomai$piqmhnppoiqa

pptwpt-, pet-, pes-caerpesomaipesonpptwka

plwple-, pleu-navegarplesomaipleusappleuka

pnwpne-, pneu-soplarpnesomaipneusappneuka

r(wr(e-, r(u-, r(eu-fluirr(esomai$rrhn$rrhka

tenwten-, ta-extenderAtenteinattaka

Ptaqsomai$tqhnttamai

tktwtek-, tok-, tk-dar a luztcomaitekonttoka

xwxe-, xu-verterAxwxeakxuka

Pxuqsomai$xqhnkxumai

fegwfug-, feug-huirfecomaifugonpfeuga

16.2.- Verbos incoativos.

16.2.1.- Sin reduplicacin en el presente.

VerbosVFuturoAoristoPerfecto

a(lskomaia(l-, a(lw-ser tomadoa(lsomai#lwn#lwka

a)nalskwa)nalw-gastara)nalswa)nlwsaa)nlwka

a)rskwa)re-agradara)rswresa

ghrskwghra-envejecerghrsomai$grasagegraka

didskwdidax-enseardidcw$ddacadeddaxa

eu(rskweu(r-, eu(re-, eu(rh-encontrarAeu(rsweronerhka

Meu(rsomaieu(rmhnerhmai

Peu(reqsomaieu(rqhnerhmai

h(bskwh(ba-ser jovenh(bswbhsabhka

qnv/skwqan-, qnh-morira)poqanomaia)pqanontqnhka

o)flisknwo)fl-, o)fle-incurriro)flswflonflhka

16.2.2.- Con reduplicacin en el presente.

gignskwgnw{s}-conocergnsomaignongnwka

didrskwdra-huirdrsomaidranddraka

a)namimnskwmnh-recordara)namnswa)nmnhsa

mimnv/skomaimnh-acordarsemnhsqsomai$mnsqhnmmnhmai

titrskwtrw-herirAtrswtrwsattrwka

Ptrwtsomai$trqhnttrwmai

16.3.- Verbos con refuerzo en e.

16.3.1.- Tema de presente con refuerzo en e.

gamw, -game- gam-tomar por esposaAgamghmagegmhka

tomar por maridoMgamomai$ghgmhngegmhmai

dokw, -doke-, dok-parecerdcwdocaddogmai (pas.)

dokeparecedceidoceddoktai

qw, -qe-, q-rechazarAswwsawka

Psqsomai$sqhnwsmai

16.3.2.- Tema de futuro, aoristo y perfecto con refuerzo en e {h}.

acwau)c-, au)ch-aumentarau)cswhchsahchka

xqomaia)xq-, a)xqe-afligirsea)xqsomaih)xqsqhn

bolomaiboul-, boulh-quererboulsomai$boulqhnbebolhmai

dede-, deh-es precisodesei$dhsededhke

domaide-, deh-necesitardesomai$deqhndedhmai

$qlw, qlw$qel-, $qelh-querer$qelswh)qlhsah)qlhka

romai$r-, $rh-interrogar$rsomaih)rmhn

mxomaimax-, maxe-combatirmaxomai$maxesmhnmemxhmai

mlei moimel-, melh-me interesamelsei$mlhsememlhke

mllwmell-, mellh-estar a puntomellsw$mllhsa

zwo)z-, o)zh-dar oloro)zswzhsa{dwda}

oomai, omaio%-, o%h-creero%somaiqhn

oxomaio%x-, o%xh-partiro%xsomaixmhn

o)felwo)feil-, o)feilh-debero)feilswfelhsafelhka

16.4.- Verbos con refuerzo de nasal.

16.4.1.- Tema de presente reforzado por n.

VerbosFuturoAoristoPerfecto

dknwdak-, dhk-morderdcomaidakonddhgmai (pas.)

$lanw$la(F)-, $la-empujar$llasa$llaka

kmnwkam-, kmh-fatigarsekamomaikamonkkmhka

tmnwtem-, tmh-cortartemtemonttmhka

tnwti-, {tei}-expiarteswteisatteika

fqnwfqa-, fqh-anticiparsefqsomaifqhnfqaka

16.4.2.- Tema de presente reforzado por ne.

a)fiknomai&k-llegara)fcomaia)fikmhna)fgmai

u(pisxnomaisx-prometeru(posxsomaiu(pesxmhnu(psxhmai

16.4.3.- Tema de presente reforzado por in ( = ny)

banw { lusa por vocalizacin de la n.

O lustwsan.

Formas alternativas: 2s: lsaij, 3s: lsai, 3p: lsaien.

[lelkanti] > lelkansi > lelkasi por asibilacin de t ante i y cada de la n ante s.

Tambin lelukw\j sqi, stw; leluktej ste, ntwn.

Formas alternativas: 1s: $lelkh, 2s: $lelkhj, 3p: $lelkeisan.

Desinencias especiales: ohn, ohj, oh por oimi, oij, oi.

Menos zw (vivir), diyw (tener sed), peinw (tener hambre) y xromai (servirse de), que hacen las contracciones en h : z, zv=j, zv=, zmen, zte, zsi.

Desinencias especiales: ohn, ohj, oh por oimi, oij, oi.

Menos los verbos bislabos (plw = plomen; xw = xomen), que adems tienen el optativo en oimi.

Desinencias especiales: ohn, ohj, oh por oimi, oij, oi.

Menos &drw (sudar) y r(igw (tititar) que contraen en w en vez de ou y en V en vez de oi. Cfr. Summa Theol. I, q.10, a.3 ad 2m.

Menos a)rw (arar) : a)rsw, rosa.

El aoristo 2 no se usa en las tres personas del singular del indicativo. En su lugar se usa el aoristo 1, que tiene las desinencias del perfecto.

El aoristo 2 no se usa en las tres personas del singular del indicativo. En su lugar se usa el aoristo 1, que tiene las desinencias del perfecto.

El aoristo 2 no se usa en las formas del singular del indicativo (dwn, dwj, dw). Estas formas son sustituidas por el aoristo 1 que tiene las desinencias del perfecto.

O stwsan u ntwn.

O ehmen, ehte, ehsan.

Los cambios producidos en la raz son: mettesis o cambio de lugar de una consonante (bllw = bal | blh); alternancias voclicas (ggnomai = gn, gen, gon).

De paq-skw.

PAGE 27

_916900139.bin

_917042381.bin

_917042389.bin

_917042394.bin

_917042396.bin

_917042508.bin

_917095925.bin

_917095926.bin

_917042509.bin

_917042397.bin

_917042395.bin

_917042391.bin

_917042392.bin

_917042390.bin

_917042385.bin

_917042387.bin

_917042388.bin

_917042386.bin

_917042383.bin

_917042384.bin

_917042382.bin

_917041755.bin

_917042377.bin

_917042379.bin

_917042380.bin

_917042378.bin

_917042372.bin

_917042375.bin

_917042376.bin

_917042374.bin

_917042370.bin

_917042371.bin

_917042366.bin

_917042369.bin

_917042364.bin

_917042365.bin

_917041757.bin

_916900143.bin

_916900145.bin

_916900146.bin

_916900144.bin

_916900141.bin

_916900142.bin

_916900140.bin

_916900130.bin

_916900134.bin

_916900137.bin

_916900138.bin

_916900135.bin

_916900132.bin

_916900133.bin

_916900131.bin

_916900126.bin

_916900128.bin

_916900129.bin

_916900127.bin

_916900122.bin

_916900124.bin

_916900125.bin

_916900123.bin

_916900120.bin

_916900121.bin

_916900118.bin

_916900119.bin

_916900117.bin