aezkoa
TRANSCRIPT
Egilea, Hiriberriko herri ikastetxean uskaraz nola uskara bera ere irakasteko behar zituendatuak, bertako deklinabidea, aditza, eletalde berexia ... biltzen hasi zen.
Balleko aetzen agotik ele biziak hartu eta Azkue, Bonaparte, Mitxelena, Minondo, Elizondo,Camino ... azkenik aezkeraz eta aezkerari buruz zerbait idatzi zuten jakitun gaeteik idatzizko lekukobaliozuak bilatu eta Ikasi.
Lana ez zen agitz zaila, baia luzea, idatziak zeuden eleak aurkitu behar baitziren gaur egungoeleketan eta gori anitzetan ez da gouza aisa Izan.
Aditzen bilketak esate baterako, Azkueren Aezkeran bai eta L. L. Bonapartek egin lanetan ereiduki zuen hasiera, ondoren fan den mendeko idazle aetzek utzi zituzten iskribuekin nola Iflaki Caminoeuskal filologoak eman datu geitzekin, aintzinakoel falta zitzaienaren puxka ederra erdietslz eta ilunzeudenei argla emanes, fan zen, noskl momentuorotan Aezkoako uskararen alzoan xarrink, mmtzaireabatzen, eguneroko solasaldietatik atzeman datuak lehenagokoak baieztatzen edo ezabatzen zituztelank.
Bide berdintsu erman nue gramatlkatxoen bertze atal guzieki; aipamen berexia merezi lukehiztegia, berean orenak montioka sartu behar Izan nituelakoz.
Lenbiziko bilketa Azkueren hiztegia hitzez hitz pastuz eta han azaltzen ziren aezkeraren eleguziak jasoaz hasi nuen, ondoren Bonaparte printzearen hlztegi bitxlan daudenak eta nituen aezkerazIzkiriatu diren Ian guzietan agertzen direnak sailkatuz, ordenean ezarri eta ezbaian edo ez zetozen hitzak,izenak, adjetiboak, adberbioak
Beranduxeago. aetzen uskaras elekatzeko gai izanas geros Mateo sainduain ebanjeliokoaezkeratzeari ekin mon; hortako "Itun Berria" ellza liburua oinarritzat hartzen nuela, OlabidearenIdazteuna ere lagun izanik eta Iflaki Camino fllologo jakintsuak zuzendu zidan Ian mardul hau, laur urtekosaioari amaiera emanes.
Izen lagunaOianeko
adjetiboaaundi
izenaotso
Atzizkla beti eskuieko itzari atxlki bear zaio.OianaOianekoOianeko otsoaendakoOianeko otso aundiendakoOianeko otso aundi eta beltzaendako
Izenaen altzinean dazan itzak1. (r)en eta ko atzlzkiez sortu izen lagunak
etxeko patxaranaoianeko axanaAriako erriaotsoaen ortzak
atzizkiaaendako
2. zenbakiak, bat eta bida ezikzakur batbi burtxintxak baita etxe bida ereirur mare, laur kukuso, bortz txori eta era berean bertze guziak.
3. zenbaki ordinalak, , .. garren.lemexiko aldisbigarren taldeairurgarren etxeaazken artza
4, -dun atzizklaz sortu adjetiboakmakiladun gizonabizardun emaztekia
5. zenbeit adjetibo mugagabegonenbertze, goinbertze, geinbertze, zemeit ...
6. galdekariakzer tokian?zein etxera?zemat erritan?
7. (t)ar atzizkia dramaten itzakorbaextar apezaIzen bereZia deleik gibeletik dae:Mikel orbaextarra.
1. artlkulua, a, aketxe etxea etxeak
2. erakusleak:gau, gori, gura.etxe gon, borda gou, oian gura; eta era berean beren deklinablde osoan,bai singularrean nola pluralean.
3. bat zenbakia.etxe at, gizon bat.
bida zenbakia erebl etxe
4. adjetiboaketxe aundia: oian zabala
5. adjetlbo mugagabe batzukaur gutiren, etxe anltzetan; baia anitz etxetan ere.
Bakarragizona
anitzgizonak
mugagabeagizon
Noiz erabili mugagabea1. adjetibo mugagabeekln:
etxe guti ikusi nue; zerendako gelnbertze egur?2. galdekarien ondorenean:
zer oron da?; zemat aur etorri zelgu?3. zenbakariekin:
bi etxe, Irur mare, laur bei, ogei gizon.
Noiz erabili(bakarra eta anitza)mugatuak eta noiz mugagabea.I. Mugatuak erabiltzen dira erran izena ezauna deleik.
gure etxea gure biorra saldu dugu.gure etxeak gure blorrak saldu tugu.
2. Mugagabea erabiltzen da erran izena ezezauna deleik:gure etxe at etxe at saldu dugu
anitz, guti, zerbeit, zemeit, batzu, bertze, geiao, gutlao, aski, edozein, gOlnbertze, gelnbertinonbeit. ...
Erran dugunes Mugagabe ebeteik batzuk izenaen altzinetlk daza, bertzeak berris, glbeletikAltZinetlk dazenean, atZlzkiak izenan atxlkitzen zelzklozemelt etxetanGibeletik edo solo dazeleik, atZlZkla adjetibo mugagabeari atxikitzen zeio: etxe gutitan.
Adjetibo mugagabeen deklinabldeaanitz zemeltanltzek zemeitek
bertzebertzek
anitzeianitzenanitzendakoanitzengatikanitzekianitzetakoanitzetananitzetraanitetreinoanitzeteikanitzen beltananitzenganaanitzengeinoanitzenganlk
gutigutikgutirigutirengutirendakogutlrengatikgutirekigutikogutitangutltragutitreinogutiren beitangutlrenganagutirengeinogutirenganik
zemeitizemeitenzemeitendakozemeitengatlkzemeitekizemeltetakozemeitetanzemeitetrazemeitreinozemeitelkzemeiten beitanzemeitenganazemeitengeinozemeitenganik
batzubatzukbatzuribatzurenbatzurendakobatzurengatikbatzurekibatzutakobatzutanbatzutrabatzutrelnobatzuren beitanbatzurenganabatzurengeneinobatzurenganik
bertzeribertzerenbertzerendakobertzerengatikbertzerekibertzetakobertzetanbertzetrabertzetreinobertzetelkbertzeren beitanbertzerenganabertzerengeinobertzerenganik
norbeitnorbelteknorbeitinorbeitennorbeitendakonorbeltengatiknorbeiteki
norbeiten beitannorbeltengananorbeitengelnonorbeitenganik
Aezkoako uskaran ez da itzen gelengoan Jeneronk, bala sexu bereizketaagertzen zeigu zemeit izenetan,1, Aberetan, sexuaren adierazteko "orotsa" eta «urrixa"erraten da, naiz eta kasu batzutan itz
ezberdinak erabili ondorengoetan bezala,marro, artzantza, ariaborro, boke, akeraketzazezenagerenoTxakurraoilarIrendu abereak:
ZaidiIdiZikiro
ardiaauntzaaardiabelabiorratxakuroilakaoilo
2, Pertsonetan, beti arra edo emea erraten da, eta aditz jokaeran k, a, ta gizonezkoak eta n, naemakumezkoen adierazteko agertzen dlra,
Bereizketa ondorengo Itzetan eiten da:
gizonxeinmutil
emazteklandrenexako
senarmutikoaita
emazteneskakoama
suin erreln seme alabaapltxi amina aitatxi amatxlanaia arreba anea aizpaosaba izo altaiarreba amaiarreba
Irur taldetan zatika ditzakegu izen arruntak beren deklinabiderako:I. Blzldunak; bokales bukatzen direnak, eta kontsonantes bukatuak.2. Bizigabeak; bokalezkoak eta kontsonantezkoak.3. ai, el, oi, d1ptongozkoak.
Bizidunak (bokalezkoak)Mugagabe Bakarrazaidi zaldiazaldik zaldiakzaldiri zaldiarizaldlren zaldiaenzaldirendako zaldlaendakozaldirengatik zaldiaengatikzaldirekl zaldiaeklzaldiren beltan zaldiaen beitanzaldirengana zaldiaenganazaldirengeino zaldiaengelnozaldirenganik zaldiaenganikzaldlrik, zaldiikzaldis zaldias zaldiesGeienetan erraten da zalditra, biorretra, kusuetra.
Bizidunak (kontsonantezkoak)mutil mutilamutilek mutilakmutill mutilarimutilen mutilaenmutilendako mutilaendakomutilengatik mutilaengatlkmutileki mutilaekimutiles mutilasmutilen beitan mutilaen beitanmutilengana mutilaenganamutilengeneino mutilaengeneinomutilenganik mutilaenganik
Blzigabeak (bokalezkoak)zubl zubiazubik zubiakzubiri zublarizubiren zubiaenzublrendako zubiaendakozubirengatlk zublaengatikzubireki zubiaekizubis zubiaszubltako zubikozubltan zublanzubitra zubira
Anitzazaldiakzaldiekzaldieizaldienzaldiendakozaldiengatikzaldieklzaldlen beitanzaldienganazaldiengeinozaldienganik
mutilakmutilekmutileimutilenmutilendakomutilengatikmutilekimutilesmutilen beitanmutilenganamutilengeneinomutilenganik
zubiakzubiekzubielzubienzubiendakozubiengatikzubiekizubieszubietakozubietanzubietra
zubitreino zubireino zubietreinozubiteik zubitik zubieteik
Bizigabeak (kontsonantezkoak)Ian lana lanaklanek lanak laneklani lanari laneilanen lanaen lanenlanendako lanaendako lanendakolanengatik lanaengatik lanengatiklaneki lanaeki lanekilanes lanas laneslanetako laneko lanetakolanetan lanean lanetanlanetra lanera lanetralanetreino lanereino lanetreinolaneteik lanetik laneteiklanik
Ai, ei, oi diptongozkoakzelei zeleia zeleiakzeleik zeleiak zeleiekzeleiri zeleiari zeleieizeleiren zeleiaen zeleienzeleirendako zeleiaendako zeleiendakozeleirengatik zeleiaengatik zeleiengatikzeleireki zeleiaeki zeleiekizeleis zeleias zeleieszeleitako zeleiko zeleietakozeleitan zeleian zeleietanzeleitra zeleira zeleietrazeleitreino zeleireino zeleietreinozeleiteik zeleitik zeleieteikzeleirik
1. Pertson izenak; bokalezkoak eta kontsonantezkoak.2. Toki izenak; bokalezkoak eta kontsonantezkoak.
Pertson izenak (bokalezkoak) (kontsonantezkoak)Inigo IsabelInigok IsabelekInigori IsabeliInigoin IsabelenInigoindako IsabelendakoInigoeki IsabelekiInigos IsabelesInigoin beitan Isabelen beitanInigoingana IsabelenganaInigoingeino IsabelengeinoInigoinganik Isabelenganik
Toki izenakBokalezkoak
BerrendiBerrendikBerrendiriBerrendirenBerrendirendakoBerrendirengatikBerrendirekiBerrendisBerrendikoBerrendinBerrendiraBerrendireinoBerrenditikErri izenak
BokalezkoakAriaAriakoArianAriaraAriareinoAriatikArias
ItolatzItolatzekItolatziItolatzenItolatzendakoItolatzengatikItolatzekiItolatzesItolatzekoItolatzenItolatzeraItolatzeinoItolatzen
KontsonantezkoakOrozOrozekoOrozenOrozeraOrozereinoOrozetikOrozes
Galdekariak gebek dira: nor, zer, zein, non, noiz, nola, zemat.Ebeteik:edozer, edozein, edonon, zerbeit, zemeit, norbeit, noizbeit etaabar sortzen dira.
zematzematekzematizematenzematendakozematengatikzematekizemateszematetakozematetanzematetrazematetreinozemateteikzematen beitanzematenganazematengenei nozematenganiknornorknorinoinnoindakonoingatiknoreki
zeinzeinekzeinizeinenzeinendakozeinengatikzeinekizeintaszeintakozeintanzeintrazeintreinozeinteikzeinen beitanzeinenganazeinengeneinozeinenganiknonnongonoranoreinonondik
edozeinedozeinekedozeiniedozeinenedozeinendakoedozeinengatikedozeinekiedozeintasedozeintakoedozeintanedozeintraedozeintreinoedozeinteikedozeinen beitanedozeinenganaedozeingeneinoedozeinganikzerzerkzerizerenzerendakozerengatikzereki
nortasnoin beitannoingananoingeneinonoinganiknoiz artio
batbidairurlaurbortzseizazpizortzieunbidetan egunmila
zertaszertako, zetakozertanzertrazertreino
noiznoizkonoiztikzerteik
bedratziamaramekaamabiamairuramalauramabortzamasei
amazazpiemezortziemeretziogeiogeitamarbidetan ogeiiruretan ogeilauretan ogei
Bat beti gibeletik dae; bida bai gibeletik nola altzinetik.Bertze guziak altzinetik.
«z" instrumentala «s» entzuten da.Partitiboa geienetan «ik" izaten da.«tzat" atzizkia, gen «tako" erraten da.«arekiko" atzizkia «aekikako" edo «eikikako" bakarrean eta «ekikako" pluralean eiten dugu.«etara" «etaraino" gen «tra" «treino" eiten da.Galderetan normalki singularra erabiltzen da mugagabearen ordez.Bizien juzgatzera; ogiaen eitra; eta ez biziak juzgatzera edo ogia egitera.Gabaen luzea !
lemexiko bigarren irurgarren laurgarren bozgarren seigarrenzazpigarren zortzigarren eta era berean bertze guziak.
Egunak nola ematen diren.VI 15. garagarzaroaen amabortza.1120. otseilaen ogeia
Urtaroak eta ilabeteakUrte ilabeteNegua Udaste, primadera
1. Izotzila2. Otseila3. Martxoa4. Aprila5. Maiatza6. Garagarzaroa7. Garila8. Agorrila, abuztua9. Urria10.Azaroa11.Abendua, lemexiko abendua12.Biabendua, bigarren abendua
XubilaroAsteaAstelenaAstearteaAsteazkenaOrtzegunaOrtzilareLarunbataIgandea
Irugarren pertsonetako norkiak erakusleak tugu:gau, gori, gura.ni yi zu gunik yik zuk gukeni yiri zuri guriene yire zure gureenedako yiredako zuredako guredakoenegatik yiregatik zuregatik guregatikeneki yireki zureki gurekinitas yitas zutas gutasene beitan yire beitan zure beitan gure beitanenegana yiregana zuregana gureganaenegeneino yiregeneino zuregeneino guregeneinoeneganik yireganik zureganik gureganikBaita nireganik, niredako ... eta ziengatik, ziengana ... ere.
zekzekzeizeenzeendakozeengatikzeekizetaszeen beitanzeenganazeengeneinozeenganik
I. 13.NORENKIAK
ene enea naure naureayire yirea yaure yaure yaureagaren garena bere bereagure gurea gauren gaurenazure zurea zaure zaurea
20 zeen zeena zauen zauenagaen gaena beren berena
naurounauroneknauroninaureanauretakonauregatiknaurekinauretasnaure beitannauregananauregeneinonaureganik
zaurorizaurorrekzaurorrizaurorrenazaurorrendakozaurorrengatikzaurorrekizaurorretaszaurarren beitanzaurorrenganazaurorrengeneinozaurorrenganik
elkarelkarrielkarrenelkarrendakoelkarrengatikelkarrekielkarreselkarren beitanelkarrenganaelkarrengeneinoelkarrenganik
erkalerkalierkalenerkalendakoerkalengatikerkalekierkaleserkalen beitanerkalenganaerkalengeneinoerkalenganik
elkar ikusten dugu edo ta erkal ikusten dugu.elkarri erran dakogu edo ta erkali erran dakoguelkarren ondoan edo ta erkalen ondoanelkarreki fan gituk edo ta erkaleki fan gituk.elkar artu edo bat ein.
bera berakberak berekberari bereiberaen berenberaendako berendakoberaengatik berengatikberaeki berekiberas beresbereko beretakoberean beretanberera beretraberereino beretreinoberetik bereteikgouza bera erran gindueorei berean etxera gazagen berean, gar berean, gan berean
beroriberorrekberorriberorrenaberorrendakoberarrengatikberorrekiberorretasberorren beitanberorrenganaberorrengeneinoberorrenganik
I. 16. ERAKUSLEAK
gau, gou gebekgonek gebekgoni gebeigonen gebengonendako gebendakogonengatik gebengatikgoneki gebekigontas gebetasgontako gebetakogontan gebetangontra gebetra getragontreino gebetreino getreinogontatik gebeteikgonen beitan geben beitangonengana gebenganagonengeino gebengeinogonenganik gebenganik
gori goek goiekgorrek goek goiekgorri goei goieigorren goen goiengorrendako goendako goiendakogorrengatik goengatik goiengatikgorreki goeki goiekigortas goetas goietasgortako goetako goietakogortan goetan goietangortra goetra goietragortreino goetreino goietreinogortatik goeteik goieteikgorren beitan goen beitan goien beitangorrengana goengana goienganagorrengeino goengeino goiengeinogorrenganik goenganik goienganik
gura gaek gaiekgarek gaek gaiekgari gaei gaieigaren gaen gaiengarendako gaendako gaiendakogareki gaeki gaiekigartas gaetas gaietasgartako gaetako gaietakogartra gaetra gaietragartreino gaetreino gaietreino
gartatik gaeteik gaieteikgartan gaetan gaietangaren beitan gaen beitan gaien beitangarengana gaengana gaienganagarengeino gaengeino gaiengeinogarenganik gaenganik gaienganik
~~garengatik gaengatik gaiengatikAuxe, orixe, uraxe itzen ordez: gau bera, gori bera, gura bera.
KualitatezkoaBerdintasuna goin, ein
Desberdintasuna ao, agoen, ena, enak egi, sobra
Adjetiboak on, onago, onenageixto, geixtoao, geixtoena
Adberbioak ongi, obeki, oberenageizki, geizkiao, geizkienausu, usuago, usuenaemazteki ederrenaetxeik pollitena
KantitatezkoaBerdintasuna goinbertze, geinbertze
Desberdintasuna geio, geiaogutiaogeien, geiena, geienakgutien, gutiena, gutienak
beino geiaobeino gutiaogeiegigutiegi
ni ez niz gori bezalakoaez da zu bezalakoikerran bezala ein gindue.
nora yae goin emeki?Miren txikinao da baia zarraoyi beinG gazteao nuksoka gori luzeena dagorrek daukan bezanbat dut nikyik adina xakitat nikzuk beino geiao daki gorrek.
zerengatik zoude ein triste?zu bezein ona niz nigura beino txikinaoak diragori luzegia da
I. 18. ADBERBIOAK
Denboratasunezkoakorei orei berean aixtian len,lenao sarri geroatzo erenegu bart biar etzi etzimuartsea gaba beti ioiz ioiz ez sekulabiramunean denbora tenore beranta ondorean ondoaneguerdi gaberdi artsalde bein batzutan anitzetangutitan usu ardura beti laster fitezaloi
Lekutasu nezkoakgen gor gan urran urbil urrun ~Jgena gorra gara ondoan geinean pean
geneinogendikgengobeiankanpoan
Moduzkoakauferrikgisaaldiorosobraarras
gorreino gareino azpian erdian altzineangortik, gordik gandiki gibelean ezkerrean eskuieangorko gango goitian beitian goiangoiti beiti artean inguruan barnean
soloantzaaskianitzguti
bakarrikgolaausarkibizikiabantzu
kitoikgalaaisaguzisagitz
gootikgolakonekesarrungalere
aldirogalakogeiegiarrontnoizapenka
geizki, aski, ausarki, poliki, erreposki, emeki.ederki, laburki, biziki, ongi.
arrika, arrukaldika, lasterka, estalikaaldizka, erdizka, bulkaka, bulkazonka.
erranes, gogos, nekes, eines, autsisargitus, luzatus.iltzera dae..... ra dae
..... an dao
..... eko ein ondarreko ein du gorrek
etagalereezik
orobeizik
orobatgutienes
berrisbada
edogeines
baiaba
Menturaz etorko da (tal vez vendra)BiarbadaBiarbada etorko da (si es necesario vendra)
AgianAgian etorko da (a 10mejor vendra)
AlegiaAlegia eztula ikusi (haciendo como que no ha visto)
Aditz laguntzeileari -n bat atxikis eiten da errelatiboa.mutila etorri daetorri den mutila
lana ein duzuein duzun lana
Iragan aldiko errelatiboa aixa berexten da aetzen uskaran, iraganekoaditzek ez beit dramate -n beren bukaeran:
neskakoa etorri zelana ein zindueetxea ikusi nue
etorri zen neskakoaein zinduen lanaikusi nuen etxea
Lenengo eta bigarren pertsonetan aldaketa auek ditugu:-t n -dan, -tan.-k n -an-n n -nan.
-A. articulo, ella 10.gizon gizona.-AALA. cuanto es posible. ekarri aala.-ADA. efecto. se anade a Interj. y onomatop. tarratada.-AEKI(N). en compania de. aitaeki, amaeki.-AEN. posesivo. de. aitaen, amaen.-AO. -AGO. -AGOTO. mas. aundiagoto, beltzao.-AGOTU. -AOTU. hacerse mas. aundiagotu.-AIRE. manera, modo, aire. mintzaire, elaire.-AK. 1. los las(sujeto pasivo plural) gizonak fan zire.
2. ella lo(sujeto agente singular) gizonak ekarri duo-ALA. cuanto es posible. ein ala, erman ala.-ALOE. 1. region. oianalde
2. cercania. elizalde3. parte, lado. goialde4. grupo, rebano. zarmlde, aurralde.
-ALOI. 1. rato, momento, suceso. estulaldi, eroaldi.2. efecto. aitzukaldi.
-ALE. agente. emale, xale.-AN. 1. adverbio de modo. atzean(a tientas). estalian.
2. sufijo declinativo. en el, la, 10.etxean.-ANOA. diminutivo. oilanda.-ANGA. diminutivo. zilanga.-ANTZA. semejanza, parecido. urre antza.-ANTZEKO. semejante, parecido. urreantzeko.-AR, -TAR. origen. orbaextar, zaizuar.-ARA. celo de animales. oara, arkara. uskara.-AEKIKAKO. para, con respecto a.. eneaekikako.-AEKI(N). con el, con la. gizonaeki.-AEN, -EIN, -AIN. del, de la, de 10.gizonein, aitaen.-AENGANA. direcci6n. seres animados. gizonaengana. sing.-AENGEINO, -AENGENEINO. hasta el, la. seres animados. gizonaengeneino.-AENGANIK. desde el, la. seres animados. gizonaenganik.-AENOAKO. para el, la. amaendako.
~ARI. 1. obJetlvo material. bazkari, edari.2. agente. pelotari, aunkari, zurrungari.3. lugar. elizari, atan.4. datlvo. gizonari, amari.
~ARO. saz6n, tempero. azaro, eguaro.~ARTE. espaclo, intervalo. aitzarte, lanarte.
medlo, entre. artelan.~ARTEAN.entre. olanartean.~ARTIO. hasta. sam artio. biar artio.~AS. gerundio. ikuslas.
acerca de. semeas.~ATS, ~AATS. desnudo, descubierto, a. buruaatsean eldu da.~ASKI. bastante. aisaski.~ASTE. comlenzo argiaste, udaste.~ASUN, ~TASUN. cualidad abstracta. osasun.~ATZ. huella, vestigio.~AURE. intensivo. naure, zaure.~AZI. con verbos. obligar a.. edanazi, xanazl~AZLE. que obllga a.. edanazle, elnazle.~AZPI. debajo.~BA. si, condiCional. balu.~BAIT. ver ~BEIT.~BAITAN. ver ~BEITAN.~BALINBA. si condicional.~BALIMA. si condicional.~BARNE. Interior.~BASA. silvestre. basaka.~BAT. bezanbat.~BE. debaJo de. egarbe.~BEIT. 1. Idea indeterminada. norbeit, zerbeit.
2. pref. verbal. porque. ya que etorri be ita.~BEITAN. en dentro de(seres animados)ene beltan.~BERA. 1. propenso a. eribera.
2. blando. gaztanbera, biotxbera.3. facil de. egosbera.
~BERATZ. blando~BETE. completo, un, uno, a. ilabete.~BEZANBAT. tanto que (cantidades)gorrek doukan bezanbat dut nik.~BEZEIN, ~BEZIN. tan como(cualldades) gori bezin ona.~BIOE, ~PIOE. 1. medlo, metodo. sendabide, zuzenblde.
2. camino. organbide, gurpide.~BURU. alto. iriburu.~OANIK. desde.~OASUN. ver ~ASUN. ondasun.~OEGI,TEGI, ~EGI. sltio de. sitio para. egurtegi, txerrindegi.~OEI,~TEI, ~EI.sitio de, sitio para. egurtei.~OIK. ~TIK. de, desde. gendik, gortik, gordlk.~OIN. como, parecido urdin(gris). gordin.~OOI, ~TOI. sitio de. sagardol, ariztoi.~OOKI. lugar. ausadoki.~OU, ~TU. suf. verbificadores. gizendu, aunditu.~OUI. sltio de. sagardui, elordui. ~TUI.~OUN. poseedor, que tiene. eiledun, adardun.~OURA, ~KURA, ~TURA. (con verbos)efecto de. mlndura, aztura.~E. vocal euf6nica. bateko.~EAN. ~AN. en. etxean, gOlzean.~EOO. ~quiera edonon, edozeln.
-EGI. 1. ladera.2. lugar de 0 para.3. demasiado. (con adj. y adverb. )
-EGILE, -EILE, -LE. agente, hacedor. egile, ekarle.-EIN. hacer. onein, galdein.-EGITU, -EITU. hacerse demasiado. aundiegitu.-EILE. hacedor de
ganoso de. logeile, kakeile.-EI. 1estar ocupado en. elekatzen ei gira.
2. hacer, impersonal. auria ei duo3. a los, alas. gizonei.
-EIN. posesivo, de. singular. aitein, semein.-EINDAKO. para(singular) aiteindako, semeindako.-EINGANA. a, hacia, con seres animados. (singular).-EINGANIK. a, hacia, con seres animados. (singular)-EINO. hasta. noreino. etxereino.-EKI(N). con los, con las. gizoneki. gureki.-EKO. del, de la. etxeko, geineko.-EN. de los, de las. gizonen.-ENA. 1. posesivo. guzien, Isabelen aurra.
2. el, 10, la mas. aundiena, txikiena.-ENBERTZE. tanto como. gonenbertze, gorrenbertze.-ENDAKO. para los, para las. gizonendako.-ENEKO, -NEKO. para cuando. eldu deneko.-ENES, -NES. segun. erraten denes.-ENGANA. a los, a las. (seres animados). gizonengana.-ENGENEINO, -ENGEINO. hasta los, hasta las. (seres animados)-ENGANIK. desde los, desde las(seres animados.-ENGATIK. por ... zerengatik, gizonengatik.-ERA. a a el, a la. sing. con tema en consonante. aranera, oianera.-ERI. 1. conjunto de. gazteri, zilarreri, zureri.
2. enfermedad. zarreri.-ERRE, -ERR!. alcance. ikusterre, entzuterre.-ESTATU, -EZTATU. cubrir de, guarnecer. loieztatu, urestatu.-ETA. 1. despues de haber. xan eta, etorri eta.
2. pluralizante. nor eta izan zirate?-ETAKO. de los, de las. oianetako.-ETAN. en los, en las. oianetan, karriketan.-ETRA. a los, alas. oianetra, etxetra.-ETREINO. hasta los, hasta las. oianetreino. etxetreino.-ETEIK. desde los, desde las. oianeteik. etxeteik.-ETAS. acerca de. (plural)gizonetas.-ETIK. del, de la. (sing. con tema en consonante). oianetik.-ETSI. sufijo verbal. tener por ... onetsi, opetsi.-ETZ. que. baietz, ezetz.-EZKO. materia. zurezko, urrezko.-GABE. sin. ustegabe.-GEl. destinado a. senargei, marrogei.-GAIN. ver -GEIN-GAITZ. -GEITZ. diflcil de. malo.-GAIXTO. ver -GEIXTO.-GANA. a. seres animados. guregana.-GANIK. desde. seres animados. gureganik.-GARAI, -GAREI. alto, elevado.-GARREN. ordinal. seigarren.-GARRI. 1. digno de. ikusgarri
2. apto, propio. berogarri, lokarri.
-GATIK. por causa de.-AGATIK. (verbal). a pesar de. etarriagatik.-GEIN. -EIN. encima. geinean. etxeina.-GENEINO, -GEINO. hasta(seres animados, plural). gizonengeneino.-GEIXTO. dificil de, malo de.-GI, -KI. (adverbial). ongi, geizki, emeki.-GIBEL. tras, detras. etxegibela.-GILE. hacedor de. egurgile.-GIN, -KIN. agente. que trabaja en. argin, ikazkin.-GINGO. profesi6n. argingo.-GINTZA. fabricaci6n. ikaskintza.-GIO. lugar de, sitio de. edangio, xangio, bilgio, langio.-GISA. segun, al modo de.-GO. 1. profesi6n. unango, argingo, sargingo.
2. colectividad. aidego.3. cualidad, idea abstracta. ustego, muturgo.
-GOI, -KOI. propenso a. berekoi.-GOI. altura, alto.-GUNE. lugar de, urgune.-I. dativo de nombre propio con tema en consonante. Jesusi.
indefinido con tema en consonante. gizoni.-IDE, -KIDE. colega, companero de .. aurride, lankide, adixkide.-IK, -RIK. 1. adverbio modal. ixilik, bizirik.
2. gerundio. lotuik, enoiatuik.3. indefinido. gizonik, etxeik.
-ILA. meso izotziia, otseila.-INGURU. alrededor de.-iZANA. ex. alkate izana.-K. sujeto agente singular. nik. yik.-KA. 1. gerundio 1. estalika, ixilka, arrukaldika.
2. distributivo. asteka, urteka.acci6n, golpe. arrikada.ver -ALOI.agente. aunkari.sufijo verbal derivado del gerundio modal en -KA. arrikatu.defecto, vicio. arrokeri, zikinkeri, geixtokeri.1. acci6n, ocupaci6n. eleketa, egurketa, sagarketa.2. tropel, abundancia. mendiketa, lagunketa.1. adverbio modal. emeki.2. materia. ardiki, adarki.3. cosa para. estalki.coiega. maikide, lankide, aixkide.agente. ikazkin, arakin.luzekara. alargadito, a.1. diminutivo. mandako.2. golpe en, con. zartako, muturreko.3. para, de. noizko, biarko.4. de(tiempo). eguneko, atzoko, xazko.5. compuesto de. bateko, laureko, zortziko.6. de, estancia, para. etxeko, oianeko, erriko.7. prenda. lepoko.8. tiempo de. gerrako, mezako, prozesioko.9. par cada. eguneko bortz pezeta.10. sufijo de futuro. (verbos) etorriko, puskatuko.
-KOAN. durante. gerrakoan, mezakoan, prozesiokoan.en la creencia de .. baiezkoan. eldu zelakoan nindego.
-KOTX. compuesto de. bakotxa.
-KADA.-KALOI.-KARl.-KATU.-KERI.-KETA.
-KIDE.-KIN.-KARA.-KO.
-KOR. facil de, propenso a.. luzakor, izikor.-KOTAN, -TZEKOTAN. en caso de. eitekotan, ematekotan.-KUME, -ume. crfa.-U\. 1. modo. gala, gola.
2. que(completiva) fan dela diok.3. gerundio. 10 zeola, gan zeilela.
-U\KO. 1. modo, clase, tal como. nolako, galako.2. de que, porque. etorri zelako.
-U\KOAN. creencia. fan zelakoan nengo ni.-U\RI. agente. aizkolari.-U\RIK. ver -LEIK.-LE. agente. entzule, xale.-LEIK. sufijo gerundial. gan gineleik.-MEN. acto, acci6n de. (poco uso) barkamen.-MIN. 1. dolor, biozmina.
2. deseo, ansia. xakinmina.3. intenso. negu mina.
-N. relativizante. que .. eldu den astean.-NA. distributivo. solo en bana. Ver -RA-NEAN. ver -LEIK.-NEI, -NAI. quiera. nornei, nonei, nolanei.
deseo. xakinnei.diminutivo. gorringo, zubingo.genitivo posesivo. Julioina.1. sitio de. arriola, babola.2. ferrerfa. Orbaex ako ola.3. tablilla para tejado.aprobar. anartu, onein.cada uno, a. todos. egunoro, gaboro, asteoro.ruido. falots, drindots, abarots.debajo. estalpe, eskupe.de debajo. mipeko.natural de Orbaextar.1. a la, a el. etxera, edangiora.2. distributivo. seira, laura.de tanto en tanto. zazpiraka.ir venir, Ilevar a. etxeratu.hasta, etxereinoen compania. gorreki, gureki1. a el, ala. aitari, amari.2. conjunto de. gazteri.diminutivo. oilasko.acto. zurrutada, tarratada.para. Aitatako.tambien con pronombres. yiretako.
-TALDE. grupo, rebano. biortalde, gizontalde.-TAN. en. gortan, gartan.
veces. gutitan.a los, alas. etxetra.medida lIena. eskutra, besatra, saskitra.cualidad. edertasun, gizontasun.sobre, acerca de. zutas.acci6n verbal. eite.temporada de .. aurite, elurte.en el momenta de. ikustean.en, al momenta de. etortzean.de los de las. (desde) etxeteik.
-NGO.-OIN.-OU\.
-ON.-ORO.-OT8.-PE.-PEKO.-R.-RA.
-RAKA.-RATU.-REINO.-REKI(N).-RI.
-8KO.-TADA.-TAKO.
-TA8UN.-TA8.-TE.
-TEAN.-TZEAN.-TEIK
-TEGI, -TEl. sitio de, para. txerritegi, egurtei.-TEKO. -TZEKO. 1. para. fateko, etortzeko.
2. digno de. ikusteko da gori.-TEN. -TZEN. suf. verbal. ikusten, erretzen.-TIK. desde. etxetik.TOI, -TUI. sitio abundante en. ariztui, ariztoi.-TOKI. lugar. zerratoki, xostatoki.-TRA. -TZERA. a, suf. verbal. ikustra. ekartzera.-TSU. casi, poco mas 0 menos. berdintsu, gaberditsuan.-no diminutivo. atsotto, nesakotto.-TU. -DU. sufijo verbalizante. gizendu, gizondu, gareitu.-TURA. ver -DURA.-TZ. aumentativo. tzerria.-TZON. agente. ikustzon.-XKA. diminutivo.-ZAR. viejo, a. minzar, artzarra.-ZARO. epoca, sazon. aultzaro, garagarzaro.-ZE. cuidador de. mandaze, urdaze, bioze, artze.-ZILO. muy apegado a. amazilo.-ZKI. pluralizante verbal. dramazkit.-ZKO. materia. zurezko. arrizko.
ocasion. egunezko, gabazko.-ZU. poseedor de. indarzu, mukizu, zorrizu.-ZUTU. temporada de la vida. Aurzutu, gaztezutu.
1. 23. ADITZA
Nz bukatzen direnakedan edaten edein fan faten feinxan xaten xein izan izaten izeinigan igaten igein eman ematen emeinerman ermaten ermein erran erraten erreinegon egoten egoin xakin xakiten xakineniraun irauten iraunen ein eiten einenentzun entzuten entzunen
Uz bukatuak.
sartu sartzen sartuko galdu galtzen galdukoukitu ukitzen ukituko irakitu irakiten irakitukoatzendu atzentzen atzenduko eskindu eskintzen eskindukoeskatu eskatzen eskatuko elekatu elekatzen elekatukoekendu ekentzen ekenduko bildu biltzen bildukoezautu ezautzen ezautuko ezondu ezontzen ezondukozapatu zapatzen zapatuko idortu idortzen idortukoeiartu eiartzen eiartuko urtu urtzen urtukourdindu urdintzen urdinduko tzispurtu tzispurtzen tzispurtukotzimeldu tzimeltzen tzimelduko goartu goartzen goartukotxakartu txakartzen txakartuko lotsatu lotsatzen lotsatukoalketu alketzen alketuko bilatu bilatzen bilatukoarpatu arpatzen arpatuko inboraztu inborazten inboraztukoarranguratu arranguratzen arranguratukoinbuluztatu inbuluztatzen inbuluztatuko
J~ iguitu iguitzen iguituko istatu istatzen istatukoigatu igaten igatuko xamurtu xamurtzen xamurtuko
xutitu xutitzen xutituko tzustotu tzustotzen tzustotukozilipistatu ziiipistatzen zilipistatukoubendustatu ubendustatzen ubendustatuko
Izegotzi egozten egotziko ideki idekitzen idekikoertsi ersten ertsiko irabazi irabazten irabazikoestali estaltzen estaliko nasi nasten nasikoasi asten asiko ibili ibilten ibilikoerori erortzen erorko etorri etortzen etorkoezarri ezartzen ezarko imini iminten iminikoxarri xartzen xarriko iratzarri iratzartzen iratzarrikoiduki idukitzen idukiko ekarri ekartzen ekarkoikusi ikusten ikusko ikuzi ikuzten ikuzikoautsi austen autsiko ixuri ixurtzen ixurikoigorri igortzen igorriko erosi erosten erosikoxarreiki xarreikitzen xarreikikoegosi egosten egosiko erasi ersten erasikoxarduki xardukitzen xardukiko ilarrosi ilarrosten ilarrosikoerdietsi erdiesten erdietsiko xaurtiki xaurtikitzen xaurtikikomarmarosi marmarosten marmarosiko opetsi opesten opetsikoiretsi iresten iretsiko
erre erretzen errekobotatu botatzen botatukoil iltzen ilko, ilEJnjaio jaiotzen jaiokoatra atratzen atrakoxo xoten xokoeitu ei eitukobete betetzen beteko
1.24. NOR INDIKATIBOA
ORElA IRAGANAIZANniz nuk, nun nintzen, nitze ninduta, nindunayiz yintzeda duk, dun ze zuta, zunagira gituk, gitun gine ginduzta, ginduzanazira zinezirate zinetedira dituk, ditun zire zitua, zituna
IBILlneila neilak, neilan nindeile nindeileta, nindeilenayeila yindeiledeila xeilak, xeilan zeile xeileta, xeilenageiltza geiltxak, geiltxan gindeiltze gindei Itxetag indei Itxenazeiltza zindeiltzazeiltzate zindeiltzatedeiltza xeiltak, xeiltan zeiltze xeiltxeta, xeiltxena
J1
FANnae naek, naen nindae nindaeta, nindaenayae yindaedae xaek, xaen ziae, zae xaeta, xaenagaza gaxak, gaxan gindaze gindaxeta, gindaxenazaza zindazezazte zindaztedaza xaxak, xaxan ziaze, zaze xaxeta, xaxena
EGONnago nagok,nagon nindego, nengo nindegota, nindegonayago yindego, yengodago xagok, xagon zego xegota, xegonagoude goudek, gouden gindaude gindaudeta, gindaudenazoude zindaudezuzte, zaute zindauztedaude xaudek,xauden zeude xeudeta, xeudena
ETORRIeldu niz eldu nuk, nun eldu nintze eldu ninduta, nindunaeldu yiz eldu yintzeeldu da eldu duk, dun eldu ze eldu zuta, zunaeldu gira eldu gituk, gitun eldu gine elduginduzta, ginduznaeldu zira eldu zineeldu zirate eldu zineteeldu dira eldu dituk, ditun eldu zire eldu zitua, zituna
NOR NORI TRINKOAOreia Iragana
ERIONdaritdarik, ndariodarigudarizudariziedariete
zaridazarika, zarinazariozariguzarizuzariziezariete
IZANOreia Iragana
Ni yiri nitzaik, n nintzaita, nani gari nitzaio nitxaiok, n nintzaio nintxaiota, nani zuri nitzaizu nintzaizuni zei nltzaizie nintzaizieni gaei nitzaie nitxaiek, en nintzaie nintxaieta, ena
yi niri yakida yintzaidayi gari yakio yintzaioyi guri yakigu yintzaiguyi gaei yakie yintzaie
ERMANdramat xamatat. nat dramazklt xamazkitat, natdramak, n dramazklk, ndrama xamak, n dramazki xamazkik, ndramagu xamatagu, nagu dramazklgu xamazkitagu, nagudramazu dramazkizudramazie dramazklziedramate xamatek, n dramazkite xamazkitek, n
EKARRIdakarrat xakarratat. nat dakarrazkit xakarrazkitat, natdakarrak, n dakarrazklk, ndakarra xakarrak, n dakarrazkl xakarrazkik, ndakarragu xakarratagu, nagu dakarrazklgu xakarrazkitagu, nagudakarrazu dakarrazklzudakarrazie dakarrazklziedakarrate xakarratek, n dakarrazkite xakarrazkitek, n
IONdiot xlotat. natdiok, ndio xlok, ndogu xiotagu, nagudozudozuedote xlotek, n
IDUKIdaukat xaukatat. nat dauzklt xauxkitat, natdaukak, n dauzkik, ndauka xaukak, n dauzki xauxkik, ndaukagu xaukatagu, nagu dauzkigu xauxkitagu, nagudaukazu dauzkizudaukaZie dauzkizledaukate xaukatek, n dauzkite xauxkitek, n
GINETSI BEAR EZARRI ERRANginestatzaut beaut ezartzaut erratautginestatzauk, n beauk, n ezarizauK, n erratauk, nginestatzau beau ezartzau errataug\nes\ atz.a \JZ\) \;)~;o.LD '2;Lo.rt7..cLlIU erratauzuginestatzaugu beaugu ezartzaugu enatauguginestatzauzie beauZie ezartzauzie erratauzieglnestatzaute beaute ezartzaute errataute
EIN ESKATU EMAN ERAKUTSI EDUNeltaut eskatzaut emataut erakutsaut baut badlat, nateitaut eskatzauk, n ematauk, n erakutsauk, n bauk, nertau eskatzav ematau erakutsau bau badik, neltaugu eskatzaugu emataugu erakutsaugu baugu oadiau, naueitauzu eskatzauzu ematauzu erakutsauzu bauzueitauzie eskatzauzie ematauzie erakutsauzie bauzle
J4 eltaute eskatzaute emataute erakutsaute baute bald Ie, balne
NOR NORI NORK INDIKATIBOOreia Iragananik yiri dautat, nat nauta, na
nik gari dakot xakotat, nat nako nakota, na
nik zuri dauzut nauzu
nik zei dauziet nauzie
nik gaek daiet xaietat, nat naie naieta, na
yik eni dadak, n vadeyik gari dakok, n yako
yik guri dauguk, n yagu
yik gaei daiek, n yaie
garek eni dada xadak, n zade xadeta, na
garek yiri dauk, n zauta, nagarek gari dako xakok, n zako xakota, na
garek guri daugu xauguk, n zagu xaguta, na
garek zuri dauzu zauzu
garek zei dauzie zauzie
garek gaei daie xaiet, en zae xaieta, na
guk yiri dautagu, nagu gindauta, na
guk gari dakogu xakotagu gindako gindakota, na
guk zuri dauzugu gindauzu
guk zei dauziegu gindauzie
guk gaei daiegu xaietagu gindaie gindaieta, na
zuk eni dadazu zindade
zuk gari dakozu zindako
zuk guri dauguzu zindagu
zuk gaei daiezu zindaie
zek eni dadazie zindadate
zek gari dakozie zindakote
zek guri dauguzie zindagute
zek gaei daiezie zindaiete
gaek eni dadate xadatek, n zadate xadateta, na
gaek yiri dautek, n zauteta, nagaek gari dakote xakotek, n zakote xakoteta, na
gaek guri daugute xaugutek, n zagute xaguteta, na
gaek zuri dauzute zauzute
gaek zei dauziete zauziete
gaek gaei daiete xaietek, n zaiete xaieteta, na
Baita: douzut, douzie, dougu eta abar.Anitza, »zki» atxikitzen sortzen da: dauzkizut, nazkio, gindazkio ...
1. 25. BALDINTZAZKOAKNORIZAN Baldintzani banintz(e) banindua, na nintzateke nindukek, n
yi bayintze yintzateke
gura balitz, baze bazuta, na litzateke lukek, n
gu bagine bagindua, na gintzatezke gindukek, n
zu bazine zintzateke
zek bazinete zintzatezke J{gaek balira, bazire balitua, na liratezke lituzkek, n
NOR NORK BALDINTZAZKOAKBaldintza Ondorioanik yi bayinduda yinduketnik gura banu nukenik zu bazinduda zinduketnik zek bazinduztet zinduzketetnik gaek banitu nuzke
yik ni baninduta, na ninduketa, nayik gura bayu yukeyik gu baginduta, an ginduzketa, nayik gaek bayitu yuzke
garek ni banindu nindukegarek yi bayindu yindukegarek g. balu lukegarek gu bagindu ginduzkegarek zu bazindu zinduzkegarek zek bazinduzte zinduzketegarek gaek balitu luzke
guk yi bayindugu yindukeguguk g. bagindue ginduzkeguk zu bazindugu zinduzkeguguk zek bazinduztegu zinduzketeguguk gaek baginduze ginduzeke
zuk ni baninduzu nindukezuzuk gura bazindue zindukezuk gu baginduzu ginduzkezuzuk gaek bazinduze zinduzeke
zek ni baninduzie indukeziezek gura bazindute zinduketezek gu baginduzie gindukeziezek gaek bazinduzte zinduzkete
gaek ni banindute ninduketegaek yi bayindute yinduketegaek g. balute luketegaek gu baginduzte ginduzketegaek zu bazinduzte zinduzketegaek zek bazinduztete zinduzketeegaek gaek baluzke luzkete
NOR NORI NORK BALDINTZAZKOAnik yiri banauta, na nautake, nakenik gari banako nakokenik zuri banauzu nauzukenikzei banauzie nauziekenik gaei banee neeke
yik eni bayade yadekeyik gari bayako yakokeyik guri bayagu yaguke
38yik gaei bayaye yayeke
garek eni balaztat laztadake
garek yiri balaztak, n laztaake, nake
garek gari balazta laztake
garek guri balaztagu laztaguke
garek zuri balaztazu laztazuke
garek zei balaztazie laztazieke
garek gaei balaztate laztakete
guk yiri bagindauta gindautake
guk gari bagindako gindakoke
guk zuri bagindauzu gindauzuke
guk zei bagindauzie gindauzieke
guk gaei bagindaie gindaieke
zuk eni bazindade zindadake
zuk gari bazindako zindakoke
zuk guri bazindagu zindaguke
zuk gaei bazindaie zindaieke
zek eni bazindadate zindadakete
zek gari bazindakote zindakokete
zek guri bazindagute zindagukete
zek gaei bazindaiete zindaiekete
gaek eni balaztate laztakete
gaek yiribalaztanate, tate laztanakete
gaek gari balaztaote laztaokete
gaek guri balaztagute laztagukete
gaek zuri balaztazute laztazukete
gaek zei balaztaziete laztaziekete
gaek gaei balaztatee laztatekee
Anitza "zki" iminten sortzen da. Banauzkita, balazkitat, balazkitagu.
1. 26. AGINTERA
NORIZAN EGON FAN ETORRI
neila nagola naela natorla
yei, yai yago goaie, gaie ator
deila daola daela datorla
zite zaude zaza zato
gitela gaudela gazen etor gitela
ziezte zaute zazte zatozte
ditela daudela dazela etor ditela
NOR NORI
ni yiri nakik, n zek eni zitezkidate
ni gari nakio zek gari zitezkiote
ni zuri nakizu zek guri zitezkigute
ni zei nakizie zek gaei zitezkiete
ni gaei nakie gaek eni dezkida
yi eni yakida gaek yiri dezkik, n
yi gari yakio gaek gari dezkio
yi guri yakigu gaek guri dezkigu
yi gaei yakie gaek zuri dezkizu 3~
gaek zei dezkiziegura eni, dekida gaek gaei dezkiegura yiri dekik, ngura gari dekiogura guri dekigugura zuri dekizugura zei dekiziegura gaei dekie
gu yiri gitezkik, ngu gari gitezkiogu zuri gitezkizugu zei gitezkiziegu gaei gitezkie
zu eni zitezkidazu gari zitezkiozu guri zitezkiguzu gaei zitezkie
AGINTERANOR NORK NORI ZER NORK
nik yi aztat nik yiri dazatat, nat dazkitat, natnik gura zada nik gari dazot dazkizotnik zu zitzat nik zuri dazut dazkizutnik zek zitzatet nik zei daziet dazkizietnik gaek zkida nik gaei dazet dazklet
yik ni naztak, n yik eni daztak, n dazkitak, nyik gura zak, n yik gari dazok, n dazkizok, nyik gu gitzak, n yik guri dazoguk, n dazkizoguk, nyik gaek zkik, n yik gaei dazek, n dazkizek, n
garek ni nazta garek eni dazta dazkitagarek yi azta garek yiri dazak, n dazkizak, ngarek gura zala garek gari dazo dazkizogarek gu gitza garek guri dazagu dazkizagugarek zu zitza garek zuri dazazu dazkizazugarek zek zitzate garek zei dazazie dazkizaziegarek gaek zki garek gaei daze dazkize
guk yi aztagu guk yiri dazaagu, nagu dazkizaaguguk gura zagun guk gari dazogu dazkizoguguk zu zitzagu guk zuri dazazugu dazkizazuguguk zek zitzategu guk zei dazaziegu dazkizazieguguk gaek zkigu guk gaei dazegu dazkizegu
zuk ni naztazu zuk eni daztazu dazkitazuzuk gura zazu zuk gari dazozu dazkizozuzuk gu gitzazu zuk guri dazoguzu dazkizoguzuzuk gaek zkizu zuk gaei dazezu dazkizezu
zek ni naztazie zek eni daztazie dazkitaziezek gura zazie zek gari dazozie dazkizozie
4~ zek gu gitzazie zek guri dazaguzie dazkizaguziezek gaek zkizie zek gaei dazezie dazkizezie
gaek ni naztate gaek eni daztate dazkitategaek yi aztate gaek yiri dazatate dazkizaategaek gura zate gaek gari dazote dazkizotegaek gu zate gaek guri dazagute dazkizagutegaek zu zitzate gaek zuri dazazute dazkizazutegaek zek zitzatee gaek zei dazaziete dazkizazietegaek gaek zkite gaek gaei dazete dazkizete
1.27. SUBJUNTIBOZKOA
NOREDINOreia Leena
ni nein nain nindein nindainyi yein yain yindein yindaingura dein dain zein zaingu giten ginditenzu ziten zinditenzek ziezten zindiztengaek diten zitezten
SUBJUNTIBOZKO NOR NORI
Oreia Iragana
ni yiri nakitan, nan ni'ndekitan, nanni gari nakion nindakionni zuri nakizun nindakizunni zei nakizien nindakizienni gaei nakien nindakien
yi eni yakidan yindakidanyi gari yakion yindakionyi guri yakigun yindakigunyi gaei yakien yindakien
gura eni dekidan zakidangura yiri dekitan, nan zakitan, nangura gari dekion zakiongura guri dekigun zakigungura zuri dekizun zakizungura zei dekizien zakiziengura gaei dekien zakien
gu yiri gitezkitan, nan gindezkitan, nangu gari gitezkion gindezkiongu zuri gitezkizun gindezkizungu zei gitezkizien gindezkiziengu gaei gitezkien gindezkien
zu eni zitezkidan zindezkidanzu gari zitezkion zindezkionzu guri zitezkigun zindezkigun
41zu gaei zitezkien zindezkien
zek eni zitezkidaten zindezkidatenzek gari zitezkioten zindezkiotenzek guri zitezkiguten zindezkigutenzek gaei zitezkieten zindezkieten
gaek eni dazkidan zazkidangaek yiri dazkian, nan zazkian, nangaek gari dazkion zazkiongaek guri dazkigun zazkigungaek zuri dazkizun zazkizungaek zei dazkizien zazkiziengaek gaei dazkien zazkien
NOR NORKOreia Leena
ni yik naztakan, nan nindezakan, nanni garek naztan nindezannizuk naztazun nindezazunni zek naztazien nindezazienni gaek naztaten nindezaten
yi nik aztadan yindezadanyi garek aztan yindezanyi guk aztagun yindezagunyigaek aztaten yindezaten
gura nik dezadan nezangura yik dezaan, nan yezangura garek dezan zezangura guk dezagun gindezangura zuk dezazun zindezangura zek dezazien zindezatengura gaek dezaten zezaten
gu yik gitzaan, nan gindezangu garek gitzan gindezengu zuk gitzazun gindezazungu zek gitzazien gindezaziengu gaek gitzaten gindezaten
zu nik zitzadan zindezadanzu garek zitzan zindeienzu guk zitzagun zindezagunzu gaek zitzaten zindezaten
zek nik zitzatedan z(nOezateDanzek garek zitzaten zindezatenzek guk zitzategun zindezategunzek gaek zitzateen zindezateen
gaek ni ditzadan nitzangaek yik ditzaan, nan yitzangaek garek ditzan zitzangaek guk ditzagun gindetzangaek zuk ditzazun zindezan
42 gaek zek ditzazien zindezatengaek gaek ditzaten zitzaten
yik ni nukek, n nindukek, nyik gura zaket yaukeyik gu gituzkek, n ginduzkek, nyik gaek zazkek, n yauzke
garek ni nuke nindukegarek yi yuke yindukegarek gura zake zaukegarek gu gituzke ginduzkegarek zu zituzke zinduzkegarek zek zituzkete zinduzketegarek gaek zazke zauzke
guk yi yukegu yindukeguguk gura zakegu gindaukeguk zu zitukegu zinduzkeguguk zek zituzkegute zinduzkeguteguk gaek zazkegu zauzkegu
zuk ni nukezu nindukezuzuk gura zakezu zindaukezuk gu gituzkezu gindauzkezuzuk gaek zazkezu zindauzke
zek ni nukezie nindukeziezek gura zakezie zindauketezek gu gituzkezie gindauzkeziezek gaek zazkezie zindauzketegaek ni nukete nindukete
gaek yi yukete yinduketegaek gura zakete zauketegaek gu gituzkete ginduzketegaek zu zituzkete zindauzketegaek zek zituzketee zinduzketeegaek gaek zazkete zauzkete
AIDA, .EZTI, .AIDE .AIDEGO .AIDEKATU .AIDETASUN. ""'"AIDETU .AIDE URRANAK ..AIDE URRUNAK ..AlE. """""""""'"AlENE .AIENEKA .AIER .
altzina fateko.gibelara fateko.Pariente.parentela.emparentarse.parentesco.em parentarse.parientes pr6ximos.parientes lejanos.dolencia. AlES OIES.lamento.lamentandose.1. propensi6n, ambici6n.2. rencor.envidia, rencor.rencilloso, envidioso.ver AETZA.AYEZKOA. AEZKOA.ver EILOBA.ver ALTZINA.anguila.angel.gemido.hoz sin dientes, machete.mentar, mencionar.menci6n.1. aire. AIRE GEIXTOA, elrayo.2. mintzire, lenguaje.airear.facil, facilmente.facilidad, comodidad.facilmente, c6modamente.padre.padrino.suegro.los suegros.los padres. BURASOAKver APITXI.padrinopadrespena. PEINApenazo.oido, acto de oir.pedrada, penazo.azada.lugar entre penas.azadear.hace poquito.tijeras para esquileo.aventar.viento.volada de aire.vendabal.ERONTS\
AIZIA. caza.AIZIAN cazando.
AIERKERI .AIERKOR .AIETZA. .AIEZKOA. .AILOBA. .AILTZINA. .AINGILA .AINGIRU. ''''''''''''AIOTS .AIOTZA. .AIPATU .AIPATZE .AIRE .
AIREATU .AIXA .AIXATASUN. ""'"AIXASKI .AITA. "'"''''''''''''''AITAGUTI .AITAIARREBA. .AITAIARREBAK. "AITAMAK .AITATXI .AITAUTXI .AITETAMA. .AITXA. .AITZALDI. """"''''AITZE. """""""'"AITZUKALDI. .AITZUR .AITZARTE. .AITZURTU .AIXTIAN .AIXTURRAK .AIZATU .AIZE .AIZE BOLADA .AIZE ERAUNTSI ..
AIZKOLARI. """'" lenadorAIZKOLKO hacha pequena.AIZKORA. hacha.AIZKOR BEGI. "'" agujero para el mango.AIZPA. ""'"'''''''''' hermana de hermana.AIZTARI. cazador.AKAATU acabar.AKABATU. "'''''''' acabar.AKER ver BORRO. BOKE.AKERKO. cabrito macho.AKETZA. verraco.AKITU agotar, seAKURA. alquiler.AKURATU ,.. alquilar.AL 1. poder.
2. ojala!3. cuanto se pueda.
ALA todo 10 posible.ALABA. hija.ALABA 1. alaba bat.
ALABAATALARGUN viudo.ALARGUNGO estado de viudedad.ALARGUNTASUN. viudedad.ALARGUNTSA. viuda.ALDA. 1. costado.
2. fald6n interior.ALDATU cambiar, mudar.ALDAPA. cuesta.ALDAPA DA IGATEKO
GEINBERA SAUSTEKO.ALDARE altar.ALDE. '''''''''''''''''' 1. lado, parte. bordalde
2. grupo. zarralde.ALDEKO. partidario.ALDI. 1. tiempo 0 temporada.
2. vez.ALDIORO todas las veces.ALDIRO a veces, a ratos.ALDIZKA a turnos.ALDIZKATU turnarse.ALDUN poderoso.ALDUNTASUN poderio.ALE. """"""""'''' ver BIKOR.ALEGIA. disimulo.ALEGIA EZ DUELA IKUSI.ALEGERA. ALEGERIA. alegre, alegria.ALEIN hacer 10 posible. AAL EINALETZA. despojo del linoALES en 10 posible. AAL EINESALGABETASUN .. impotencia.ALiKARI devanador.ALKA avena silvestre.ALKATE alcalde.ALKE. ."............... verguenza.ALKEGARRI vergonzoso.ALKEGARRISKO. vergonzante.
ALKEIZUN vergonzoso, a.ALKETU. avergonzarse.ALKI. banco. XARRALKI.ALMADRAKA colchOn.ALMIRANTE alguacil.ALOR campo trabajado.ALORZA pliegue 0 dobladillo(ropa).ALORZATU hacerse pliegues.ALPORTXA. alforja.ALTXIRRIA. excremento de oveja.ALTZA. aliso.ALTZADUI. alisal.ALTZERU acero.ALTZINA 1. delante
2. delantal.ALTZINDARI. 1. precursor.
2. guia.3. jugador delantero.
ALTZINDU, ALTZINATU. adelantar, se.ALTZINA ARTU.ALTZINLARRU .... delantal de cuero.
se complementa conla BESAMONKA.
ALTZIRRIA. ver ALTXIRRIA.ALTZO, ALZO 1. seno, regazo.
2. estante.lugar allado del fogon.
ALZU poderoso, a.AMA. 1. madre.
2. diez en compuestos.AMABI. doce.AMABIGARREN.. decimosegundo.AMABIKO docena.AMABIRA. doce a cada uno.AMABORTZ. quince.AMABOZGARREN. decimoquinto.AMAIARREBA. suegra.AMAINATU enfajar, poner panales.AMAIRUR trece.AMALAUR catorce.AMALAURGARREN. decimocuarto.AMALDEKO materno.AMAR diezAMARGARREN decimo.AMARRA. 1. el diez.
2. Iigadura.AMARRATU ligar, atar.AMARREKO 1. decena.
2. tanto del mus.AMARREN diezmo, decima parte.AMATASUN maternidad.AMATXI 1. madrina. AMAUTXI.
2. abuela.AMEKA. once.AMEKAGARREN. undecimo.AMELDU precipitarse.AMETS sueno, ensueno, ilusion.
AMESKETAN sonando.AMETZA. roble albar.AMEZTOI, AME ZTUI. robledal.AMINA. .AMITXA .AMODIO .AMUTXI. .ANAIA. .ANAITASUN .ANAITZAKO .ANDAR .ANDARTU .ANDERREIAK .ANDI .ANDIGO .ANDITASUN .ANDRE .ANDREGEI. .ANDREI LA .ANGABETU .ANGABETUIK .ANGREILA .ANITZ .ANITZENA. .ANITZETAN .
ANITZES .ANKA .ANO .ANTXU .
ANTZAR .ANTZATU .ANTZEILA .
ANTZUME .ANEGU .AOTXA .APA. .APAL .
APATZAR .APEZ .APITXI .APO .APOKUME .APRILA .APUR. .AR .
abuela.madrina.amor.madrina.hermano. ver ANEA.fraternidad.tenido por(como)hermano.residuo.residuarse.lechezuelas.grande.orgullo.grandeza.senora.novia.carretilla para Ilevar piedras.debilitarse.debilitado.inflamacion de gangliosmucho, a, os, as.comun.1. muchas veces.2. en muchos, as.por mucho, con ventaja.cadera.pienso de cierto cereal.cordera joven, todavia sinparir.1. parecido, semejanza.2. forma. zer antza du?ganso.dar forma, arreglar.gancho y sirga paraarrastre.ganado vacfo. verMATXORRA.ver AUXO.centeno.ver AGOTXA.voz infantil, beso.1. tenue2. humilde3. declinado1. atenuar.2. humillar3. declinar.sapo.cura, sacerdote.abuelo.sapo.sapito.abril.porcfon muy pequena.varon, macho.
celo de animales.oara, susara, arkara.segun, conforme a.carne.deson. carnal.encarnarse.carnicero.valle, ribera. UGALTARAN.aranederciruela.ARANZURI;ARANBELZ;URRIARANsegun, conforme a.nabo.pizarra.arbol.cierto hongo.vina.eje, gozne.oveja.a menudo.arena.arenar.ternero.ralo, escaso.despejar vegetaci6n.1. luz2. claro3. persona inteligente.amanecer, aurora.luminaria, candelabro.cantero.oficio de canteria.Ilevar a la luz algo.1. alumbrar.2. clarear3. aclarar, se.
ARGIZARI. cera.ARI. hilo.ARILKO ovillo.ARILKATU hilar.ARIMA. alma.ARIN ligero, de poco peso.ARITZ roble.ARIZKANOA. roble joven.ARIZTUI, ARIZTOI. robledal.ARKARA. celo de la oveja.ARMA. arma.ARMAMILA, ARMAMILO. arana.ARMINYERI, ARMUNOERI. comadreja.ARNESA. ropa.ARO temporada, saz6n. azaro.
tempero. eguaro.herrero.oficio de herrero.herreria.1. hallar.
ARABERA. .ARAGI. .ARAGIKERI .ARAGITU .ARAKIN .ARAN .
ARAURA. .ARBI .ARBEL .ARBOLE .AROANTZAPEL .AROANTZE .AROATZ .AROI. .AROURA. .ARE .AREGATU .ARETXE .ARGAL .ARGALOU .ARGI .
ARGIASTE .ARGILARI. .ARGINA. .ARGINGOA. .ARGIRATU .ARGITU .
AROTZA. .AROZGO .AROZTEGI .ARPATU .
2. atrapar.ARPE cu~a.ARRA. gusano.ARRAI. ver ARREA, ARREI.ARRAIL raja.ARRAILOU rajar.ARRAKA a surcos, charros.ARRAMAZKA aranazo.ARRAMAZKA TU.. aranar.ARRAN BELA galga.ARRANKURA. preocupaci6n.ARRANGURATU. preocupar, se.ARRANO aguila.ARRAS;ARRASO. totalmente.ARRANTZATU pescar.ARRANTZU pesca.ARRARAZI. obligar a coger algo.ARRASTEILU;ARRASTEIRU. rastrillo.ARRATIOA. rata(la).ARRATZ. cartola, esportizo de las
caballerias para el fiemo.ARRAZIOA. raz6n(la).ARRE interj. de arreo a la
caballeria.ARREA. pez en general. trucha.ARREBA. hermana de hermano.ARREI pez, trucha.ARREPA falda.ARRESI. cerco de piedra.ARRI. piedra.ARRIOUI. pedregal.ARRIKA a pedradas.ARRIKALOI pedrada.ARRIKAOA. pedrada.ARRISGATU arriesgar.ARRISGU riesgo, peligro.ARRITU asombrarse.ARRO orgulloso.ARROBI cantera.ARROITU ruido.ARROITZE huevo.ARRONKURA. ver ARRANKURA.ARRONTZE ver ARROITZE.ARROSTI. bostezo.ARROSTIAN bostezando.ARROTU. varear.ARROTZA. extrano.ARROXKO orgulloso.ARRUGE salamandra.ARRONT. ver, GUZIS, ARRAS.ARRUKALOIKA. " a pedradas.ARTALOE rebano.ARTAMA. cerda criando.ARTE 1. encina.
2. entre.ARTEAN 1. entre.
2. mientras.
ARTEOUI encinal.ARTEGI;ARTEI cuadra.ARTEKA fisura, hendidura.ARTEKI. carne entre las principales
piezas.ARTEKO mediano;intercesor:ARTELAN trabajo vecinal.ARTIO hasta. biar artio.ARTOLA artola.ARTSALOE tarde(la).ARTSE. noche(primeras horas)ARTSES de noche.ARTZA. oso.ARTZANGO. oficio de pastor.ARTZANOLA perro pastor.ARTZANTZA. camero adulto.ARTZARRA. oveja vieja.ARTZARKI carne de oveja vieja.ARTZE pastor.ARTZEGO profesi6n de pastor.ARTZEI pastor.ARZILO cueva.ARZU pedregoso.AS indeter. de ASI.ASANTSA. ruido, estrepito.ASARRETU enfadar, se. SAMURTU.ASARRE enfado, enfadado.ASETU hartarse.ASI. comenzar, empezar.ASKI bastante.ASMATU. olfatear.ASMO olfato............................ barrunto.
ASPALOI. hace tiempo.GARBAINOIAN.
ASPIL gamella.ASTALKA devanando.ASTALKATU devanar.ASTE 1. semana............................ 2. comienzo.
ASTEARTEA. martes.ASTEAZKENA. miercoles.ASTEGUN dia de labor.ASTEKA. por semanas.ASTEKARI semanal.ASTELENA. lunes.ASTEORO todas las semanas.ASTIGAR arce.ASTIGAROUI arcedal.ASTO burro, asno.ASTOKERI brutada, burrada.ASTO LASTERKETA. carrera de asnos.AT. uno, una delante de vocal.ATA. pato, a.AT AKA. puerta rustica.AT ALAORTZ. umbral.ATARI puerta, portal. ATAREA.
ATARIGOI dintel de la puerta.ATARREINZILO agujero del arz6n posterior
del baste.ATE paso, en toponimia.
OLLOKIATE.ATERTU descampar. ATERTU DU.ATOR. ven tu.ATORRA. camisa.ATRA. 1. salir.
2. sacar.ATRABIDE salida, soluci6n.ATSA. aliento.ATSALOE ver ARTSALDE.ATSALOI. respiraci6n.ATSANKA jadeando.ATSARTU respirar, alentar.
descansar.ATSEIN ver ATSINA.ATSINA. 1. contento, a.
2. placentero.ATSO viejo, a. ATSOnO.ATSUN, ATSUIN. ortiga.ATX exclamaci6n de dolor.ATXIKI agarrar, se. apegar, se.ATZ ver ERI.ATZAZKALA una.ATZAZKAR sarna.ATZAZKATU rascar, se.ATZEIN rascar.ATZENDU olvidar, se.ATZENDUERA: olvido.ATZENKOR. olvidadizo.ATZO aver.AU FER. vago, holgazan.AUFERKI. inutilmente.AUFERTU holgazanear, volverse vago.AUFERKERI. vagancia.AULI mosca.AULTZARO saz6n para trillar.AULTZI trillo .AULTZITU trillar.AUNDI, ANOI. grande.AUNOIGO orgullo.AUNDITASUN grandeza.AUNKA ladrido.AUNKA EIN ladrar.AUNKALARI. ladrador.AUNKARI. ladrador.AUNTZA. cabra.AUNTZUME ver ABUXO, AUXO.AUNZE cabrero, a.AUNZKI. carne de cabrito.AUNZKURRUBI... cierta hierba.AUPA. (inf. )subir, montar,
levantarse.AUPATU subir, elevar, se.AUR nino.
AURI Iluvia. AURIA EI DU.AURIADAR arco iris.AURKI 1. par, frente.
2. sitio.3. rango.
AURKINTZE. paraje, comarca.AURRALDE grupo de ninos.AURRIDEAK hermanos y hermanas.AURTEN este ano.AURZUTU ninez.AUSADOKI ventisquero.AUSARKI abundantemente, sin miedo.AUSARTA. atrevido, a.AUSARTU atreverse,osar.AUSNABARRA. rumia.AUSNABARTU rumiar.AUSPE fuelle.AUSTOKI, AUSTEGI. cenicero.AUTATU. elegir, escoger.AUTATZE elecci6n.AUTS polvo, ceniza.AUTSEGALA. tela en la que se pone
ceniza, para lavar la colada.AUTSBERO rescoldo.AUTSI. romper, hacer polvo.AUXO cabrito lechal. ABUXO.AUZALAN. .. ver ARTELAN.AUZKARA. celo de la cabra.AUZO vecino, a.AXARI 1. zorro, a.
2. hijo natural.AXENTXU ajenjo.AXKOLA. arveja.AXOLA cuidado.AXOLATU cuidar, importar, preocupar.AXTURKAR, lagarto.AXUN, AXUIN ortiga.AXURI cordero lechal.AXURKI carne de cordero.AXURTALDE rebano de corderitos.AS 1. sufijo gerundial.
2. referente a.. zutas.AZA berza.AZAKO plantita de berza.AZAL corteza, superficie.AZALEKO superficial.AZAORRI hoja de berza.AZARO octubre.AZAROGARI trigo sembrado en octubreAZAZKAL. ver ATZAZKAL.AS GEROS despues de .AZI. crecer, criar.
semilla.AZIENDA. ganado.AZIENDA LARRI.. ganado mayor.AZIENDA XE ganado menor.AZIENDA XURI. ganado lanar.
AZIENDA BELTZ.AZKAR .AZKARTASUN .AZKARTU .AZKEN .AZKONA. .AZPI .AZPIA. .AZPINTZE .AZPINTZATU .AZTALA .AZTAN .AZTAPAR .AZTAPARKARI .
AZTAPARKATU .AZTATU .AZTIGAR. .AZTIGARDUI .AZTURA. .AZULA .
BABATU .BADAILA .BADAILELA .BADATEZPADA.
BAEMEN .BAGA. .BAGADUI .BAGATXA .BAGO .BAl .BAIA. .
BAIEGILE .BAIETZ .BAIKOR .BAIMEN .BAINO .BAIT. .BAlTA. .BAITEGI .BAIZIK .BAKAILO .BAKAN .
ganado porcino.fuerte, vigoroso.fortaleza.fortalecer, se.ultimo, a.tej6n, tajudo.debajo. -PE.pierna. (la).pellizco.pellizcar.tal6n.a tientas.garra, zarpa.aranador. dicese tambien delas tablas mal lijadas.zarpear, aranar.tentar.
arce.arcedal.costumbre.azul.
1. pues.2. interj. de incredulidad.3. conj. modo supositivo.BALEOI.4. conj. presente sing.BANAE.1. haba.2. ampolla.encallecer las manos.anda. presente de ibili.que anda.en todo caso.haya 0 no haya.dicen que si.....ver BAGO.hayedo.ver GABATXA.haya (arbol).sf, afirmaci6n.1. pero(preposici6n).2. cedazo, criba.cedazero.
'11que Sl ...
afirmativo, positivo.permiso, consentimiento.ver BEINO.ver BElT.ver BEITA.corral para ganado.ver BEIZIK.bacalao.escaso, aclarado.
BAKAN DU. aclarar(plantas).BAKANKA de uno en uno.BAKAR. unico.BAKARKA uno a uno.BAKARTU aislarse.BAKARZALAE amante de la soledad.BAKE paz.BAKEZALE pacificador.BAKEZKO de paz.BAKOTXA cada cual, cad a uno.BALA fajo, haz.BALANGA. traviesas de las puertas
rusticas.BALASTA. Ola.BALIMA. si, condicional.
por ventura.BAllO precio.BALlOZU valioso.BALlTZ(E) si fuera. BAZE.BALSA. lago, charca.BALUR ver BARUR.BALURTU ver BARURTU.BARADISU parafso.BARANGA. ver BALANGA.BARATXURI. ajo.BARATU detenerse, pararse,
quedarse.BARATZE huerto, jardin.BARDIA. correas trenzadas para atar
el yugo.BARE Bazo.
despacio. ELURRA BAREBARE EI DU.
BARGU barbo(pez).BARIL mandibula inferior.BARKA indef. de BARKATU.BARKATU perdonar.BARKAGARRI. perdonable.BARKAMEN perd6n.BARLE comuna. Tambien BASLE.BARNA. 1. profundo.
2. a traves de .. IRATINBARNA.
BARNE interior.BARNEAN dentro.BARNEKO del interior.BARRABIL testiculo.BARRANKO ver MALKEITZA.BARRASTA. 1. punado, porci6n.
2. chaparr6n. AURIBARRASTA
BARRASTAKA .... a punados, a porciones.BARRATU, BARREATU. esparcir, tender.BARRENDEGI. cercado.BARRIDE barrio.BART. anoche.BARTZA. liendre.
BARUR ayuno.BARUR EIN ayunar.BASA. silvestre, salvaje.BASAKA manzana silvestre.BASAATE. pato silvestre.BASABRE ganado salvaje.BASALUR. tierra esteril, sin cultivarBASANTURUTA.. palo de sauco sin medula,
para silbar.BASAUNTZA cabra montes.BASERLE avispa.BASO vasaBASOILAR urogallo.BASTE montura de caballeria.BASUNTZA. buho.BASURDE jabali.BAT. uno, un.BAT BERA. uno mismo, cada uno.BATEIO, BATEO .. bautismo.BATERA, BATRA. a uno, a.BATEOTU bautizar.BATRE ni uno.BATIO a una, ala vez.BATU mamar.BATZARRE. junta.BATZU algunos.BATZUETAN 1. algunas veces.
2. en algunos sitios.BAZKA pasto.BAZKALDU comer(al mediodia).BAZKATU pacer los animales.BAZKO pascua.BAZKARI comida mediodia.BAZTARTXO armadura lateral de madera
del BASTE.BAZTER orilla, borde.BAZTERTU orillarse.BE ver PE.BEA. atender. BEA ZAK.
vaca.BEAR necesidad. ver BIAR.BEARBADA. BIARBADA. si es necesario.BEARDUN, BIARDUN. necesitado, pobre.BEARREAN, BIARREAN. en vez de.
en la necesidad.BEARRI oreja.BEARRIK gracias que.BEARRIKO pendiente de oreja.BEARTU obligar a.BEAUTE necesitan.
BEAUZU; BEAUGU.BEATZ dedo pulgar. ERI BEATZA.BEDEIKATU bendecir.BED!. imperativo respetuoso.BEDRATZI. nueve.BEDRATZIGARREN. novenoBEDRATZIRA. ..... nueve a cad a uno, a.
BEoRATZIRAKA .. de nueve en nueve. BERANTIAR ........ tardio.BEGI ................... ojo. BERATZ .............. blando. BERAXA.
agujero. AIZKORBEGI. BERAZTASUN .... blandura.BEGIERI.............. mal de ojos. BERAZTU, BERAXTU- ablandar, se-BEGIGEIXTO....... mal de ojo. BERoAXKA ......... verdusco.BEGIKOA. ........... simpatico. BERoATSU ......... casi verde.BEGIKO BILOA. .. pestana. BERoE ................ verde.BEGIKO IRIA. ...... iris del ojo. BERolN. .............. igual.BEGIMAKUR. ...... bizco. BERoINoU .......... igualar.BEGIOKER .......... tuerto. VER OKER. BERE. ................. su, de 81,de ella.BEGIPE ............... ojera. BEREALA ............ enseguida.BEGIRATU, BEloATU. mirar. BEREAN ............. en 81,10,la. OREI BEREAN:BEl ...................... vaca. en el, la, 10suyo, a.BEIN................... una (sola) vez. BEREN ................ suyo, de ellos, as.BEINO ................. que .. en comparaciones. BERERE.............. por 10menos, a 10menos.
NI BElNO GIZENAO YIZ. BERES................ de par Sl.BEIRA, BEIDA. .... mira!. BEREXI. .............. separar.BEITA. ................. porque. ONA BEITA. BEREX................ aparte.BEITALoE ........... rebano de vacas. BERO .................. calor.BEITAN ............... dentro de. (personas) BEROKI. .............. abrigo, refugio.
GIZONEIN BEITAN. BEROKITU .......... abrigarse, refugiarse.BEITEGI, BEITEl .. establo. BEROTASUN ...... fiebre.BEITI................... parte inferior. bodega. BEROTU ............. calentar, se.BEITIK, BEITRIK.. desdeab~o, porab~o BERRI. ................ nuevo. noticia.BEIZAGI .............. vaca con cria ya desvezada BERRITU ............. renovar.BEIZIK................. sino. GORI EZ, BERTZEA BERRIS ............... 1. nuevamente, de nuevo
BEIZIK 2. mas, empero.BEKATARI. .......... pecadar. ver OBENoUN. BERRO ............... rotura (campo).BEKATU .............. pecar, pecado, ver OBENA. BERROXKO ........ rotura pequena.BELAR ................ hierba. BERROTU ........... roturar.BELAR AZI .......... simiente de la hierba. BERROGEI .......... ver BloETAN OGEIBELASTATU ........ nacer la hierba en los BERROIA- ........... inflamaci6n de la ubre.
prados BERTZA. ............. caldera.BELATX ............... corneja, grajo. BERTZALAS ........ de 10contrario.BELATXAGA. ...... grajo. BERTZALoE ........ por 10demas.BELAUN, BELOUNA. rodilla. BERTZALoERA. .. al contrario.BELAUNIKO, BELOUNIKO. arrodillado, a. BERTZE .............. otro, a. BERTZE BATBELAUNPE, BELOUNPE. corva. vez. BEIN EoO BERTZE,BELoUR .............. miedo, temor. ver LOTSA. BESA. ................. en compuestos, brazo.BELoURGABE ... , temerario, sin miedo. BESAINKA .......... a remanga. ARRIABELoURGARRI. .. terrible, que da miedo. BESAINKABELoURTU ......... atemorizar, se. LOTSATU. BOTATU ZUE.BELTZ, BEL ........ negro. BESAPE .............. sobaco.BELTZATU .......... ennegrecer. BESARKA ........... abrazo, abrazando.BELTZURI ........... cara seria, de enfado. BESARKATU ....... abrazar.BEOKA ................ ver BIOKA. BESATRA. ........... brazada. EKARRAK EURBEOR. ................. ver BIOR. BESATR AT.BEORTALoE ....... ver BIORTALOE. BESKO ................ calderilla, pozal.BEPELARRA. ...... la pestana. BESO .................. brazo.BEPURUA. .......... la ceja. BESOBAKAR ...... manco. BESAMOTZ.BERA. ................. el, 10,la mismo, a. BETAZAL ............ parpado.
blando, a. BIOZBERA. BETE................... 1. completar, o. Ilena, a,BERALA, BEREALA. inmediatamente. Ilenar.BERANTA. .......... tarde. BERANT ELLEGATU. 2. sustituye a BAT. ilabete.BERANTAZI ........ retardar. 3. ardi betea.
54BERANTATU ....... hacerse tarde. BETEIK................ Ileno, a.BERANTETSI ...... tardarse, impacientarse. BETI.................... siempre.
alegrarse.flan, puding.pecho.correa para poner en elpecho de los anlmales.pechera.empujon.a empujones.empujar.a empujones.copo de lana para hilar; secoloca encima de la Urkilaver BILUXI.burbujahierro. BURDIN SARDE.estrepltoardillani fu nl fa. temperorevuelto.1. cabeza2. cima.cabeza al descublerto.BURUATSEANEGOTEAGATIK OZTUNITZE.sensato.afrontar.Insensato. TENTUMOTZ.insensatezocurrirse.cabecera de la cama.acabar, se. irse al carajo.NEGOZIOA BURUTUZElDA.
BURUS de memoria.direccion a. hacia.cabeza abajo.por encima de la cabeza.cabeza arriba.mojar.alternancia de Iluvla ysequia.
BUTZU. pozo, charco, a.BUTZ. soplo.BUTZ EIN soplar.BUZKER cuesco. UZKER, PUZKER.BUZKERZU pedorrero.BUZTAN cola, rabo.BUZTAN MOTZ. rabon.BUZTARRESTALKI, pieza de cuero que cubre el
yugo.yugo.unCir el yugoarcilla.tierra arcillosa.arcilia clara.
BOZTU .BUDIN .BULAR .BULARGILA .
BULARRARTE .BULKADA .BULKAKA. .BULKATU .BULKAZONKA. .BULLO .
BULUZI .BURBULA .BURDIN .BURRUNBA. .BURTXINTXA. .BURTZINGA. .
BURUDUN .BURU EIN .BURUGABE .BURUGABEKERI.BURURATU .BURURDIA. .BURUTU .
BURUS BEITI .BURUZGEINETIKBURUS GOITI .BUSTI. .BUSTIIDOR. .
BUZTARRI .BUZTARTU .BUZTIN .BUZTIN LURRA .BUZTINZURI .
DA hay, es.DAE va.DAlLA. DElLA. camina.DAILTZA. DEILTZA. camlnan.DAZA. van.DARDARA. temblor.DALDARTU temblar.DAMU EIN estropear, danar.DAMUGARRI. deplorable.DAMUTU apenarse, arrepentirse.
DAMUS NAGO.DANBA. onomat de rUldo.DANBORIN tambor para asar castanas.DANTZA. baile.DANTZARI ballarin.DANTZATU. DANTZA EIN. bailar.DARDARA. ver DALDARA.DAUS cosa alguna.DAUS EZ nada, JA ERE.DEA................ ver DEIA.DEABRU diablo.DEIA. Ilamada.DEIES. Ilamando.DEITU Ilamar.DENA 10 que es, 10 que hay.DENBORA, DENBRA. tiempo ver EGUARO.DESEIN........... deshacer.DILINDAN colgando.DILINDATU, DILINDAN IMINI. colgar.DILINDATUIK colgado, a.DINBILI DANTZA. balanceo.001.............. sufiJoabundanClal
SAGARDOI.don, cualidad.lastlma.lastimoso. a.sonoro, a.resonancia.sufijo abundancial.EZPELDUIA.
DUI DUI a duras penas, JustoJusto
DOIA. .DOLU .DOLUGARRI .DRINDO ..DRINDOTS .DUI .
EAITU .EBAKI .EBASKA. .EBASKERI .EBASKETA. .EBASLE .EBASTE .EBATSI.EBEK .EBILI .
teler. ver IGEITU.cortarorobando. (a escondidas).latrocinio.robo.ladron.robo.robar.ver GEBEK.ver IBILI.
EDA. indeter. de EDATU.EDAKA extendiendo.EDALDI extendedura.EDAN beber.EDALE bebedor.EDANAZI. abrevar. obligar a beber.EDANGIO abrevadero.EDARANGIO abrevadero.EDARI. bebida.EDATRA. a beber.EDATU. extender, tender.EDER hermosa, a.EDERGARRI adorno.EDERKI. hermosamente, muy bien.EDERTASUN hermosura.EDIREN encontrar, hallar.EDO o.EGAKA volando.EGAL 1. ala.
2. alero.EGALARI. volador.EGALDEGI cobertizo.EGAN volando.EGARBE refugio bajo el alero.EGARRI sed. EGARRI XURI. sed
abrasadora.EGARRITU sentir sed. EGARRI NIZ.EGARTXU gran sed.EGAS volando.EGI ladera.EGIA. verdad.EGIAS en verdad.EGIASKI verdaderamente.EGIASKO verdadero.EGILE. hacedor. EILE.EGIN hacer. EIN.EGINIK. EINIK hecho.EGINALA. EINALA. 10posible.EGINBEARRA. EINBEARRA, EINBIARRA. el
quehacer.EGINBERRI. EINBERRI. recien hecho.EGITEKO, EITEKO. quehacer, par hacer, para
hacer.EGITA. siega.EGISKO veraz.EGO sur. EGO IDUZKIALDE.EGOKI. conveniente, adecuado.EGOKIERA. acomodamiento.EGOKITU acomodar, adecuar.EGOKIIZAN ser conveniente.EGON. EON estar.EGONALDI, EONALDI. estancia temporal.EGONGIO estancia, morada.EGOSALDI. coccian.EGOSBERA. de facil coccian.EGOSI. cocer, cocido, a.EGOSKOR coccible.
EGOTE. EOTE el estar(acto).EGOTES de residencia. EGOTES
GENGOA DA, IZATESIRUNEKOA.
EGOTZI. 1. echar, arrojar. verXAURTIKI2. imputar.
EGU hay, de dia. GAUR, hay denoche.
EGUARO tiempo atmosferico.EGU ARTIO hasta hay. EGUNDEINO.EGUTIK desde hay. EGUTIK
ALTZINERA.EGUBERRI dfa de ana nuevoEGUBERRIETAK. navidades,las.EGUERDI mediodfa.EGUN dia. EGUN BATEAN. EUN.EGUNORO, EUNORO. diariamente.EGUNOEINO hasta hay.EGUNES de dfa. EGUNES EGUN.EGUNKA par dfas, dia par dia.EGUR lena.EGURGILE lenador.EGURKETA. acarreo de lena.EGURTEGI. EGURTEI. lenera.EIAR marchita, a.EIARRA. c1asede arbol parecido al
arce.EIARTU marchitarse.EIARTUIK marchita, a.EILE lana.EILALAMIA. lamia.EILETI. tizan.EILOBA. sabrina, a. nieto, a.EIN. hacer. cor;'Jgable:eitaut,
eitauk, eitau.EIN sufijo de genitivo posesivo.EIN comparativo.EITE hoz.
hechura.EKAR indetr. de EKARRI.EKARRI traer.EKARRAZI atraer.
obligar a traer.EKEA. el humo.EKEN indeter. de EKENDU.EKENOU quitar, se.EKEZTATU humear. ahumarse.ELOU venir. conjugado en
presente y pret. imperf. deindicativa.
ELE habla.ELEDUN habladar, que tiene habla.ELEKARI. habladar.ELEKATU conversar.ELEKETAN en conversacian.ELiKARI. ver ALiKARI.
ELIZA. iglesia.ELiZARI atrio de la iglesia.ELKAR mutuo. ver ERKAL.ELKARTU juntarse. ver ERKALTU.ELLEGATU Ilegar.ELORDUI. espinal.ELORRI. espino.ELTXO mosquito. ELTZO.ELTZABURDINA.. asentador de los pucheros
en el fogon.ELTZE. GELTZE.. puchero.ELTZETO. pucherito.ELTZARI potaje.ELTZO mosquito. MAMU.ELUR nieve.ELUR BUSTI agua nieve.ELUR ERAUNTSI. tormenta de nieve.
ELUR ERONTSI.ELURTE, nevada.ELUTXA hondonadita.ELUTXADA. Ilanura en forma hondonadaEMAGIN partera, matrona.EMALE. dador, donador.EMAN dar, donar.
tender a. edanari emana.EMANTZA. producto.EMAZTE mujer con respecto del
marido.EMAZTEKI mujer en general.EME hembm.EMEKI. suavemente.EMEN dicen que ETORRI
EMEN ZE.EMERETZI diecinueve.EMERETZIGARREN. decimonoveno.EN de los, las.ENOIATU. ENAIATU. cansarse, fatigarse,ENANZU destreza, mana, facilidad
para hacer bien las cosas.ENBORRA(XA) .... tabla con puas para cardar
ellino.ENE mio, de mi. AI ENE!!.ENTENDATU entender.
ENTENDATAUTZU.ENTRANAK. entranas.ENTZUN oir.ENTZUTERRE alcance del oldo.ENTZULE oyente.ENTZUTE oldo(sentido).
acto de olr,EPEL templado. EPEL XAGOK.EPER. perdiz.ERABAKI decidir.ERABAKITZEILE .. juez.ERAKUTSI mostrar.ERAKUSTUN el que muestra.ERAN. ver EDAN.
ERANTZUN hacer olr (responder conenfado).
ERASI. cuchichear. ZERDARASAN?hablar, tratar.
ERASONTZI. charlatan.ERAUNTSI: ver ERONTSI.ERAUNTZI. desnudarse. ERONTZI.ERAZARKI. cubrir el suelo. ELURRES
ERAZARKIRIK.ERBI liebre.ERBIKI carne de liebre.ERBIKUME gazapo.ERDARA. lengua extrana.ERDE baba.ERDETU babear.ERDI 1. medio, centro.
2. mitad.3. parir. ERDI DA. ERDIASGEROS.ERDITZEAN.
ERDIALDI. parto.ERDI BERR!. recien parida.ERDIETSI alcanzar, conseguir,ERDIESTE logro, alcance.ERDIKO ' mediano, central.ERDI LO semi despierto. MODORRO.ERDI MIN dolor de parto.ERDI ONDO sobre parto.ERDIRATU irse a la mitad.ERDITSU casi la mitad.ERDIXKA a medias.ERDIXKATU partir por la mitad.ERDOI rona de plantas y
herrumbre.ERROILDU ronarse.ERE. tambien.EREILE. ERILE sembrador.EREIN. ERIN sembrar.EREINDURA. chorro de leche cuando se
ordena.EREITZA. campo 0 extension para la
siembra.EREMU superficie, extension 0 area
de terreno.EREN tercio.ERENEGU anteayer.ERGEL fatuo, imbecil,ERGELDU asimplarse.ERGI buey joven.ERI dedo. ESKUEN ERIAK.
enfermo.ERIDEN ver EDIREN.ERIKO dedil, envoltorio de los
dedosERILE sembrador.ERIN ,.. sembrar.
ERITE siembra.ERIOTZA. muerte. ERIOTXA.ERIOXKO mortal.ERI PUNTA vema de los dedos.ERITASUN enfermedad.ERITU enfermarse.ERKAL ver ELKAR.ERKALTU. ver ELKARTU.ERLAXA. espacio entre la pared y el
tejado.
ERLE abeja.ERLASASKI ver KOFOINA.ERLAKOXKOR cer6n.ERLUSTEL. moscard6n.ERMAN lIevar, portar.ERMALE ERMAILE. portador,
transportador.ERMANAZI. hacer Ilevar.ERMANGARRI. .., lIevadero.ERMANES lIevando.ERNARI. bestia prenada.ERNARITU fecundar, prenar.ERNATU , ,. espabilarse, despejarse.
apresurarse.ERNE despejado, despierto, listo/a.
ERO loco, a.EROALDI. tiempo de locura.EROKI alocadamente.ERONTSI. tormenta. borrasca.ERONTZI. desnudarse.ERORI. caer.ERORKA tambaleandose.ERORKOR caedizo.ERORTZE caida.EROSI. comprar.EROSLE comprador.EROSTE, EROSKETA. compra.EROSTUN comprador.EROTASUN locura.EROTU. , enloquecer.ERRAIAK entranas. (Iechezuelas).ERRAIN nuera.ERRAMU ramo. laurel.ERRAN decir.ERRANA dicho. proverbio.ERRALE decidor.ERRANES diciendo.ERRAN ZAR dicho antiguo.ERRAPE ubre. ver ERRO.ERRATEKO para decir;usado como
defecto, causa 0 motivo dequeja.
ERRATRA. a decir.ERRAUSTU destruir, pulverizar.ERRAUTS ceniza. AUTS.ERRE quemar. asar.ERREALOI. , homada.
ERREOURA quemadura.ERREGE rev·ERREGEGO reinado.ERREGEGEI ,.. principe, heredero.ERREGETASUN .. realeza.ERREGIN reina.ERREGU robo(medida de grano).ERREIN futuro de ERRAN,
ver ERRAINA.
ERREKA regata.ERRENKURA. ver ARRANKURA.ERREPOSKI reposadamente.ERRESPONOITU. responder.ERRESTRATU arrastrar.ERRESTRO rastra.ERRI pueblo.-ERRI sitio,lugar.ERRIKO indigena.ERRO , ubre, raiz, gozne.ERROl. cuervo mayor.ERROILE gallina ponedora.ERROINOU poner huevos.ERROKA. rueca.ERROKATU arraigar, se.ERRONGARI Roncal.ERRONKA fila de hierba seca.ERROTA , molino.ERROTALARI. molinera.ERROTARRI. piedra de molino.ERROTU enraizar, se.ERRU brio, valor:
briosamente. AIZEAK ERRUXOOU.
ERRUOUN briosO, a. valiente.ERRUTU. envalentonarse.ERRUS briosamente.ERRUKI. , briosamente.ERTITZA panadizo.ERTSE ver ERTZE.ERTSI. cerrar. ERTSI ATARIA.
apurarse, ado. ERTSINAlLA.fermentar la masa del pan.OREA ERSTEN.
ERTSIA el cerrado, cercado.ERTSITASUN cerramiento, apuro.ERTSITU apurar, se.ERTSIXKA apuradamente.ERTXEKI. .., ,.. cuerda hecha con pajas de
centeno.ERTZE intestino.ERTZEKI. materia intestinal.ERTZARTEKO peritoneo.ETSABUR nuez. nogal,ESI. seto.ESKALA. escalera. ver GONU.ESKALAPOIN almadrena.
ESKALE .............. pedidor, mendigo. ETXE................... casa.ESKANOA. .......... astilla. ETXEBIZKAR. ...... viga superior del tejado.ESKARATZE. ...... recibidor. ETXEGEINA. ........ tejado .ESKARI ............... petici6n. ETXEINA. ............ tejado.ESKARRI ............. material de piedra para ETXEKO.............. familiar, de casa. para casa.
setos. ETZANGIO .......... lugar escogido por elESKATU .............. pedir. ganado para dormir.ESKIN ................. esquina. ver SAES. ETZI.................... pasado manana.ESKINOU ............ ofrecer. ETZIMU ............... pasado pasado manana.ESKINTZE ........... ofrecimiento, acto de .. ETZIN.................. echarse, yacer.ESKORTE ........... puerta rustica. ETZINAZI. ............ obligar a echarse.ESKRIBITU .......... escribir. ETZINIK............... echado, acostado.ESKU ................. mano. ETZIRAMU. ETZIMU. pasado, pasado manana.ESKUGEINA. ....... dorso de la mano. EULOBIO ............ fresa. ver MAULOBI.ESKUI. ................ derecha. ESKUIEKO EUN.................... cien. EGUN. BIOETAN
ESKUA. EGUN.ESKUERTSIA. ..... puno. BORTZETAN EGUN.ESKULARRU ....... guante. EUNEKO ............. centena.ESKUPA. ............. ver ESKUPEA. EXUR.................. huesecito.ESKUTATU ......... separar, diferenciar. EZ....................... negaci6n. no, ni.ESKUPEA. .......... la palma de la mano. EZA. .................... la negativa, la nada.ESKURATU ......... lograr. ver EROIETSI. EZAIXA................ dificil.ESKUTOKI .......... agarradero. EZAUNA. EZOUNA. conocido, da.ESKUXABAL ....... generoso, a. EZAUTU. EZOUTU, EZONOU. conocer, se.ESNE. EZNE....... leche. EZAXOLA ............ negligente, descuidado.ESNEBEIA. .......... vaca lechera. EZBAIA. .............. duda. EZBAIAN, dudanda.ESNEOUN ........... lechera. (animal). EZBEAR .............. desgracia.ESNEKETARI ...... lechero. EZBEARRES ....... por desgracia.ESNEOPIL ........... bollo de pan con leche. EZOAUS.............. inutil.ESNEZALE .......... aficionado a beber leche. EZOAUSE............ la nada.ESPIL.................. heredad junto a la casa. EZE..................... humedo, humedad.ESTAKURU ......... excusa, pretexto. EZETZ................. que no!.ESTAKURUAK EZARRI. pretextar. EZEZAUNA, EZEZOUNA. desconocido.ESTALI................ 1. cubrir, tapar. EZEZKO .............. negativa.
2. esconder, guardar. EZIK.................... salvo. ZU EZIK, BERTZEESTALIAN .......... a escondidas. GUZIAK, ETORRI ZIRE.ESTALIKA ........... escondiendose. de no. LAN GORI EIN EZIK,ESTALKI .............. cubierta, tapadera, tapa. ETZEIZKE YORA FAN.ESTALPE............ pasadizo. EZIN.................... impotencia, no poder.ESTALPETU ........ proteger. EZINA. ................. 10 imposible.ESTARRAZI. ........ trillo con puas y sus ruedas. EZINEGONA. ....... impaciente.ESTEINU............. estano. EZKABIA. ............ tina.ESTI.................... ver EZTI. EZKARBA. .......... astillita clavada en la carne.ESTONGO .......... estaca. ver TXUSTO.ETA. .................... conjunci6n. y. EZKATARI. .......... hila para coser el calzada.ETEN. ETENOU... romper, se. EZKER................ izquierda.ETENOURA. ........ rotura. EZKERRA. ........... zurdo, la izquierda.ETIKA.................. tisis. EZKIA. ................. tilo (arbol).ETORRAZI. .......... obligar a venir. EZKILA ................ cencerrillo, campana.ETORRi ............... venir, venida. EZKILAXO ........... charra (pajaro).ETORTZE............ venida. EZKONOU ........... casarse.ETSABUR ........... nuez, nogal. EZKONOUIK ........ casado, a.ETSAI. ETSEI....... enemigo. EZKONGEI. ......... casadero, a.ETSI. ................... conformarse, abandonar. EZKUA. ............... Aezkoa en textosETXAGEINA. ....... tejado. medievales.
O~ ETXALOE............ heredades de la casa. EZKUR. ............... bellota.ETXAMINA. ......... chimenea. EZONOU ............. conocer, se.
ZOUTU conocer, se.ZPALO astilla.ZPALOTU astillarse.'::ZPARE tabano. ver ABE.::ZPATA. espadana.EZPEIN labio.EZPEINAK. los labios.EZPEL boj.EZPELDOI. EZPELDUI. bojeral.EZPONDA. talud.EZTABADA. 1. discusi6n.
2. duda. ver EZBAIA.EZTARE. ni tampoco ..EZTEN aguij6n de animal.
punz6n.EZTENDURA. picadura.EZTENKATU aguijonear.
punzar.EZTI. miel, dulce, suave.
.atras!!. exclamaci6n para lasvacas.
EZTIKI despacito, dulcemente.EZTULA. tos.EZTULKA. tosiendo.EZUR. hueso.
espina de pescado.EZURMINA. tuetano.EZUSTE impremeditaci6n.
FALANDI cencerro grande paravacas.
FALKO cencerrito.FALOSKA sonando el cencerro.FALOTS ruido de cencerro.FALTRUKA cencerro tripudo con base
circular.FALTSU falso, a.FAN ir. ido. FATEN, FEIN.FAN DEN URTEAN. XAZ. el ana pasadoFANA. ido, a.FANTXIN viaje, Ida venida.FARDEL persona desaseada.FARE cencerro.FEIN futuro de FAN.FITE rapido. ver ZALOI.FUNTSA. funci6n. juicio.FUNA. fuina(animal).FUTOTXA tur6n(animal).
GABA. noche.GABAS de noche.GABE sin.GABERDI medianoche.GABERDITSUAN. casi en la medianocheGABEZI. escasez.GABON. GAU ON. buenas noches.GABORO todas las noches.GAE. vete tU!GOAIE.GAEK ver GAIEK.GAIN cumbre, cima. GEINA.
tan .. (Iejano)GAINARTU. GEINARTU. dominar.GAINBERA. GEINBERA. cuesta abajo.GAINBERTZE, GEINBERTZE. tanto, os, as.GAINDI. por, a traves de.GAINDITU superar, se.GAINEAN. GEINEAN. encima.GAINEKO. GEINEKO. 10 de encima.GAINERATU. GEINERATU. anadir .GAINES GAIN. GEINES GEIN. de cima, en
cima.GAINKA. GEINKA montando.GAITARI. gaitero.GAITASUN. GEITASUN. capacidad.GAITZ mal, enfermedad.GAIXO. GEIXO pobre, desgraciado.GAIXTO, GEIXTO. 1. malo, a.
2. malvado, a.3. diffcil.
GAIXTOKERI. GEIXTOKERI. maldad.GAIZKILE. GEIZKILE. malhechor.GAIZKI. GEIZKI. ... malamente.GAIXTAKERI. GEIXTAKERI. iniquidad.GAIZTO. GEIZTO. malvado, a.GALA as!.GALAULTZI parva de trigo.GALAZI. hacer perder.GALBIDE perdici6n.GALDE. GALDA.. pregunta.GALDEIN preguntar.GALDU perder.GALEIK ERE as! tambien.GALERA. perdida.GALERE as! y todo.GALERIA. balc6n.GALGATU marcar la madera para
serrarla.GALIBINA. cana del trigo.GALIKO viruela.GALlTXA. verruga.GALKOR. perecedero, a.GALKUNTZE rastro de cosa perdida.GALLI PER. codorniz.GALPIZAR ver KALPIZAR.GALTZA. pantal6n. media.GALTZAZPIA. calz6n.
GALTZE perdida.GALTZERDI media hasta la rodilla.GALTZORRATZ aguja para hacer mediasGALTZUINA. GALTXUINA. calcetln.GAN alii.GANBELA pesebre.GANDIK desde alii.GANGO de alii.GANOXA. amable, d6cil, obediente.GANTZA. grasa animal, manteca.GAR llama.GARA. a alii.GARAGAR cebada.GARAGARTZARO. Junio.GARAI. GAREI alto, a.GARAIKA luchando.GARAILE vencedor.GAREITU ver GAREITU.GARAITXORI gorri6n.GARBA. agramadera.GARBAINDIAN hace tiempo.GARBI limpio, puro.GARBITU limpiar. ver IKUZI. XAUTU.GARDA. carda para la lana.GARDABERA. carda dulce del campo.GAROU cardo.GARDUN Ilameante. flamlgero.GAREA. granero, h6rreo.GAREIA. granero, h6rreo.GAREITU vencer.GAREILARI vencedor.GAREILE vencedor.GARGOITIK para ahora, desde ahoraGARI trigo.
Ael.GARIBURU espiga.GARILA julio.GARITXA verruga.GARIXDUN verrugado, a.GARRETAN Ilameando, en llamas.GARTAIK. GARTEIK. desde aquel.GARTAN en aquel.GARTU inflamarse, arder.GARZU fogoso. tanto para personas
como para el fuego.GASO sarten.GATU gato.GATZA. sal.GATZAGI. GATZEI. GATZAI. cuajo naturalGATZARRI piedra salera.GATZARTU cecina.GATZIL soso.GATZURA. GAXURA. suero.GAU 1. este, a, o.
2. noche.GAUDE. GOUDE. estamos.GAUINARE murcielago.
GAUORO. GABORO. todas las noches.GAUR. hoy de noche.GAUREK nos. mismos.GAUREN nuestro de nosotros.GAURGOITIK, GARGOITIK. desde ahora.GAUZA. GOUZA. cosa.GAXI GOXO ni fu ni fa.GAZI. salado.GAZITEGI. saladero.GAZTA. queso.GAZTANBERA. cuajada.GAZTANDEGI queseria.GAZTAZAR queso blando.GAZTAZILO poro del queso.GAZTE joven, juventud. ver
GAZTEZUTU.GAZTEINA. castana. castano.GAZTEINADUI. castanal.GAZTELU castillo.GAZTERI. juventud como conJunto.GAZTETASUN cualidad de joven.GAZTETU rejuvenecer, se.GAZTEZUTU epoca juvenil.GAZTIGATU avisar.GEBEK estos, as.GEl materia.GEIAGO. GEIAO. GEIO. mas.GEIAGOTU, GEIAOTU. anadir.GEIEGI demasiado, a.GEIEN 10 mayor.GEIENES a 10 mas.GEIENETAI\l las mas de las veces.GEIN tan.GEINA. encima, alto, nata.GEINBERA. cuesta abajo. ver ALADAPAGEINBERTZE. tantos, as.GEINEAN encima, sobre.GEINERATU anadir.GEINGIAS rebosando, sobrando.ERREKA GEINGIAS DAE.GEINGIAKA rebosando, sobrando.GEINGITU rebosar, sobrar.GEINU ver GENU.GEIO mas.GEITU aumentar.GEITZA. enorme.GEIXTO malo, malvado, diflcil.GEIXTOKERI maldad.GEIXTOTU hacerse malvado.GEIZKI malamente, mal.GELDI quieto.,lento.GELDIAZI. detener, obligar a parar.GELDITU parar, se. ver BARATU.GEL! carne de buey.GELTZE puchero.GEN aqui., ver EKEN. GEN
AKIDA ENE ALTZINETIK.
GENA. aca.GENDIK desde aqui.GENGO de aquf.GENU guino, gesto.GERENO caballo semental.GERETA. emparrillado de madera
sobre el pesebre.GEREZI. cereza, cerezo.GEREZIDUI. cerezal.GERNU orina.GERO despues. ver SARRI.
futuro, porvenir.GEROSTIK luego, posteriormente.GERREN asador, espet6n.GERRONTZE. cintura.GERRONTZEKO. faja, cintur6n.GERTATU ver PASTU. acontecer,GERTU tirante, fuerte.GESALA nieve medio derretida.GEZUR, mentira.GEZURRES. mintiendo.GIARRA. musculo, magro de la carne.GIARZU musculoso, magro.GIBELA higado.GIBEL. trasera, posterior.GIBELALDEA. parte de atras.GIBELARATU retrasar.GIBELARI zaguero.GIBELARRIAK piedrecitas del higado.GIBELATU retrasar, se. atrasar, se.GIBELEAN detras.GIBELEKO posterior del hfgado.GIBELERA. ,......... a atras.GIBELERATU retrasar.GIBELMINA. hiel.GIDARI gula.GIDER asa, mango.GILTZA. Ilave.GILTZURRUNAK. los rinones.GILTZURRUNARRI.calculo de rin6n.GINETSI creer. conjugable:
GINESTATZAUTGINESTATZAU
GIO sufijo indicando lugar.EDANGIO, ETZANGIO,XANGIO, BILGIO
GIRA. somos.GIRl celo de la yegua.GISA. manera. modo.GISAKO majo, formal, diligente,GISARA. ala manera de.GISU cal.GISULABE calera.GISUSTATU calar, cubrir de cal.GIXON hombrecillo.GIZATASUN hombria.GIZATXAR malvado, mal hombre.
GIZEN gordo, cebado. partegrasienta de la carne.
GIZENDU engordar, cebar.GIZENTASUN gordura.GIZON hombre. GIZON
PRESTU:bravoGIZON GEIXTO:.. malvado.GIZONDU. GIZON EIN. hacerse hombre.GIZONGEI. joven, por hacerse hombreGIZONKERI hombrada(despreciativo)GIZONKI virilmente.GIZONTASUN hombrla.GIZONZALE amiga de los hombres,
filantropo.GOAIE vete tu!.GOARTEMAN examinar,observar.GOARTU sentir, notar, percibir.GOATZE. GUATZE. cama.GOATZESTALKI .. cubrecama.GOAS ver GABAS.GOBRE tupina.GOBRETXE cas a ayuntamiento.GOEK esos, as. GOIEK.GOGO deseo, gana.GOGO GABE descuidado. EZAXOL.GOGO IZAN desear. NEI.GOGOKO deseado.GOGOR duro, a.GOGORDURA. endurecimiento.GOGORKI duramente.GOGORREAN a malas.GOGORTASUN dureza.GOGORTU endurecer, se,GOGOTIK. GOOTIK. GOTIK. con ganas, a
gusto.GOGOS deseoso.GOI. alto, altura.GOIALDEA. parte alta.GOlAN arriba.GOIBEL nube. nublado.GOIBELDU nublarse el cielo.GOIBEL MURRUK. cumulus, nubes en forma de
montanas.ver LAPARRAK.
GOINBERTZE tanto como eso.GOITI. parte alta 0 de arriba. Arriba.GOITIAN arriba.GOITITU erguir,levantar.GOITITUIK levantado.GOITRIK. GOITIK. desde arriba.GOITU ver GOITITU.GOIZ manana(la), temprano.GOIZALDE madrugada.GOIZASKI a tiempo.GOIXTAR. tempranito.GOIXTARTU madrugar.GOIZARO tempera mananero.
GOIZNABARRA. .. amanecer. ARGIASTEA.GOIXTIAR madrugador.GOLA asf.GOLAKO as!, de ese modo.GONELA asi, de este modo.GONELAKO como este.GONI. a e, este.GONTAN en este.GONTRA. a este.GONATU. GONATA. cunado, a.GONU escalera. ver ESKALA.*GONUBE armario 0 pocilga debajo de
la escalera.GOR. ahi.GORA. .., alto.GORAKARA. altito, algo elevado.GORDIK. GORTIK. desde ahf.GORDIN. GORDINIK. crudo.GORENA. 10mas alto.GORENA EIN pasar 10mas alto.GORENTZI. , recuerdo.GORI , ese, a, o.GOROSTUI. acebo, acebal.GORPUTZA. el cuerpo.GORPUTZALDI estado del cuerpo.GORRA. a ahf. XAXA GORRA.GORRELA asf, de ese modo.GORRELAKO como ese.GORRENGATIK. por eso, ese, esa.GORRERI, sarampion, rubeola.GORRI, rojo.......... , , a ese, esa, eso.
GORRILLON .. , espino albar.GORRINGO yema del huevo.GORRIXA MIN rojo fuerte.GORRIXKA. rojizoGORRIKARA. algo rojizo.GORROTO ver TIRRIA. AIER.GOSE hambre. hambriento.GOSETE temporada de hambre.GOSETU cobrar apetito.GOTIK ver GOGOTIK.GOU ver GAU.GOUZA. , ver GAUZA.GOXO dulce(voz infantil, vino).GOZAMEN , bocado bueno, gozada.GOZATU gozar, saborear.GOZOA. dulce, sabroso.GOZOKI dulcemente.GOZOTASUN dulzura.GU , nosotros, as.GUABETE. GOABETE. sobrecama.GUATZE , cama. ver GOATZE.GUAZE. .. ' ver GOATZE.GUGATIK. par nosotros.GUNE, , paraje.lugar.GURA. , aquel, aquella, aquello.
GUREGATIK par nosotros.GURUTZE cruz.GURUTZATU cruzar.GUTAS acerca de nos.GUTI. poco. gutti.GUTIAGO. GUTIAO. menos.GUTIENA. 10 menos.GUTIENES por 10menos.GUTIO menos.GUTITU disminuir, apocar.GUZIA. todo, a.GUZIRA. en total.GUZIETAN en todos, as. todas las
veces.GUZIS totalmente.
IA. aver!IAUSTE. poda.IBEA. ver IBEIA.IBEIA. , surco que se queda en el
labrado. Tambien IBAIA.IBILALDI. paseo.IBILARI. andarin.IBILGIO transito, paso.IBILI andar, caminar.IBILTARI andarin.IBIN cana. IBINSASKI. GALIBIN.IBINTZE rastrojo.IDATZARRI. , ver IRATZARRI.IDAULI. ver IRAULI.IDEKI. abrir.IDEKIDURA. abertura.101 buey.IDOR seco, arido.
estrenido.IDORTE sequfa.IDORTU secar, se.IDORZARO tiempo a Proposito para
secar.IDURI. parecer, se.
imagen dibujo.IDURIDU parece.IDUKI tener, caber, cabida.IDUZKI sol.
IDUZKI AIZE.IDUZKI XURI abrasadar.IDUZKI ALDI. soleado.IDUZKI GOIBEL sol y nubes.IDUZKI BURTZINGA. claro y nublado.IDUZKIS IDUZKI.. de sol a sol.IDUZKI ALDEA. el Este.IENDAMENDE. generacion, siglo.
OREIKO IENDAMENDEA.IELSO yeso.
OTU enyesar.:NU infierno.Y. correa de cuero.N subir.NDE domingo.INLARI escalador.~RI nadar. IGARI EIN.!'>.RIKA a nado.ARITATU nadar.ATE subida, ascension.IATU ajarse, consumirse,
gastarse.3ATUIK ajado, consumido.3AUTERE carnaval.GEILE tejedor, ra.IGEITU tejer.IGELA rana.IGE8 huir. IGES EIN.IGE81 huida, huyendo, ver INESI.IGE8IKA escapando.IGE8LARI. fugitivo.IGITU moverse, balancearse las
plantas.IGORRI. enviar, ado.ICORTZE. envio(acto).IGORTZI frotar. ver IRURTZI.IGUIN. rechazo, desprecio.IGUINGARRI despreciable.IGUITU rechazar, despreciar.
BElAK BERE ARETXEAIGUITU
IKARA. temblor.IKARATU temblar.IKARIKA temblando.IKASDUN. IKASTUN. estudiante, aprendiz.IKASIGABE ignorante.IKASGIO escuela.IKASI aprender.IKATZA carbon.IKAZGEI. madera que sera carbon.IKAZGIO carbonera. IKAZ LARREINA.IKAZKIN carbonero.IKAZTEGI. deposito de carbon.IKUSAZI. hacer ver.IKUSGARRI. digno de verse.IKUSGIO punta de vista.IKUSI. ver.IKUSKA viendo.IKUSKETA. revision, revista.IKUSTE. vista(sentido), el acto de ver.IKUSTZON miron.IKUZGIO lavadero.IKUZI. lavar.IKUZLE lavandera, o.IKUZTARRIA. piedra dellavadero.IL morirse, matar.
apagar.
ILA muerto, a, apagado, a,parado, a, manso, a.
ILABETE mesoILAR guisante.ILARGI luna.ILARGIXURI. claro de luna.ILARIO funeral.ILARRE retama. LARRE.ILARRI. lapida sepulcral.ILARROSI. agitar, sacudir.ILARROSKA sacudiendo, agitando.ILBERRI novilunio.
recientemente fallecido.ILDO surco, terreno removido
para sembrar.ILDURA. bajada de animo.ILERRI. cementerio.
SANDUZELEI.ILETXE feretro.ILiNGIA. rona negra del trigo.ILOBI. ILOBRI. sepultura.ILTZAR plenilunio.ILZAR.ILTZE. el morir, matanza.ILUN oscuro.
serio. ILUN MILUNKA,cariacontecido.
ILUNABARRA. el anochecer.ILUNDU oscurecer.ILUNTASUN oscuridad.ILUNPEAN en la oscuridad.ILURIKO mantilla que ponian alas
criaturas sobre los panales.ILURRIN olar, hedor de muerto.ILZAR 1. muerto de varios dias.
2. plenilunio.IMINI. colocar, poner. ver EZARRI.IMINTE puesta. acto de poner.INAR. cosita, poca cosa.INARE vencejo. GABINARE
murcielago.INAZTURA. relampago.IMBORAZTU dar volteretas, rodar.IMBORAZKAN dando volteretas.IMBULUZKA rodando.IMBULUZTATU rodar.INADAR fuerza.INDARZU forzudo, a.INDARKA ala fuerza.INDARTU fortalecer, se.INDIOILARRA. INDIOILOA. pavo, a.INESI. escapar, huir. IGESI.INFERNU infierno.INGURU alrededar, contorno.INGURADA. revuelta, rodeo.INGURATU rodear, se.INTZA rocfo.INZIRI. gemido. INZIRI EIN, gemir.
10 moler.IOTU.lOR. YOR alguien. YOR EZ. nadie.
NEOR.IPAR norte.IPARAIZE cierzo.IPARBELTZ aire norte muy fuerte.IPAR IDUZKIALDE. noreste.IPAR SAESKOALDE. noroeste.IPURDI. trasero, culo.IPURDI MAZEL nalga.IPURDIKA a culadas.IPURTARGI gusano de luz.IPURTARRI. piedra mas baja de la
puerta.IPURZILO ana. UZKI.IRABAZI ganar, ganancia.
IRAGAZI. IRABAZI.IRAKATSI. ensenar.IRAKUSTUN ensenante.IRAKITU hervir.IRAKIDURA. hervor.IRAKUTSI. ensenar.IRAKUSTUN maestro.IRATZARRI. despertarse.IRATZE. helecho.IRAULI volcar, se.IRAUN durar.IRAUTE duraci6n.IRAUZKAN revolcandose.IRAUZKATU revolcarse.IRAZTUI. IRAZTOI. helechal.IRETSI tragar.IRI. pueblo.IRINDU hacerse harina.IRINDEI. IRINDEGI. harinera.IRIN FLORE harina pasada por el
cedazo.IRINTORNU cernedor.IRISAGAR membrillo.IRRI. risa, burla.IRRIALDI risotada.IRRIGILE burl6n.IRRINTZI relincho.IRRISTRATU patinar, se.IRRISTRADA. patinazo.IRRIS riendo.IRUDI parecer. IRUDIDU. parece.IRUKI. tener. IDUKI.IRUILE hilandera.IRUIN hilar.IRUR tres.IRURAK los tres, las tres.IRURETAN EGUN. trescientos.IRURETAN OGEI. sesenta.IRURTZI. frotar.IRUZKI ver IDUZKI.IRUZKATU revolcarse.
ISLA isla.ISPIKU espliego.ISTA. brillo.ISTARRA. IXTARRA. muslo.ISTATU brillar, resplandecer.ISTAZU brillante.ISTUPA. estopa.ISURI derramar.IXURI.ISURKI. vertiente.ITALDE rebano de bueyes.ITEBER pesebre.ITEINA. garrapata.ITO ahogar, se.ITOXURA. gotera.ITS sombrio, 16brego.ITSASO mar.ITSU ciego, a.ITSUAN a ciegas.ITSUKI. ciegamente.ITSUTU cegar, se.ITXURA. traza, imagen.ITXURADUN aparente.ITXURAGABE. sin apariencia.ITXUSI feo, a.ITXUSKERI acto feo, malo.ITXUSTU afear.ITURRI. fuente. ITURRI BEGI.ITZ palabra. ELE.ITZA EMAN dar la palabra.ITZAIN ver ITZEA.ITZAL sombra.
INDETERMINADO DEITZALI.
ITZALGUNE lugar sombrio. OIOZKIA.ITZALI apagar, se.ITZALZU lugar sombrio.ITZATU c1avar.ITZE. clava.ITZEA. boyero.ITZEGILE c1avero.ITZ EMAN apalabrar, dar palabra.ITZULI volver, regresar.
convertir, se.devolver.
ITZULTZE el regreso, la vuelta.IXIL silencio.IXILAZI. hacer callar.IXILDU. ' callarse.IXILIK callado, a.IXILKA callando. en silencio.
hablando en secreta.IXURI derramar, se.IZAI ver IZEI.IZAN , ser, haber, soler.IZANA. el ser. sido,habido.IZANES. par naturaleza, de par si,
IZANIK ERE. aunque.IZANNEI. ambicioso.IZAR estrella.IZARKI. chispa. SUA IZARKI., fuego
chispeante.IZARRATU estrellarse el cieloIZARRATUIK estrellado.IZARRARRI. piedra preciosa.IZARZU estrellado.IZATE ser, naturaleza.IZATES por naturaleza.IZEI. abeto.IZEIDUI abetal.IZEIKI. madera de abeto.IZEN nombre.IZENDATU nombrar.IZERDI. sudor.
savia vegetal.IZERDIBERA. propenso a sudar.IZERDIAN sudando, en sudor.IZERDITU sudar.IZI. espanto.IZIGARRI espantoso.IZIDURA. espanto.IZITU espantar, se. OILDU.IZKIRITA. barullo.IZKIRITATU embarullarse.IZO tla.IZORRA. engano.IZORRATU. enganar.IZOTZ. hielo.IZOZTE. helada.IZOTZIL enero.IZOZTU helar.IZPIKU espliego.IZPIRITU espiritu.IZTER ver IXTAR.IZTONDO ingle.
JA ERE nada.JAI. fiesta, nada.JAIO nacer. ver XEI.JANGOIKO Dios.JANGOIKOILO mariposa.JAUNA. senor. ver XEINA.JARIO manar.
conjugable.DARIO.
-K pluralizante, ergativo.-KA. sufijo que denota acci6n.
KABARRO. GABARRO. enfermedad delganado.
KABARDINA. vestimenta antigua.KADE. pared rocosa. sitio
escabroso.KAFI. nido.KAIKU cuenco de madera para la
leche.KAIKUTO cuenco pequeno.KAIOLA jaula.KAKA excremento. (inf. cosa
mala).KAKARAZI. cacareo.KAKFILE ganas de hacer cacas.KAKERI. diarrea, disenterfa.KAKO gancho.KAKOLA. ... . gancho de madera que
lIevan los mulos para Ilevarcargas
KALAMU canamo.KALDOR craneo.KALFORRO cernfcalo.KAUSKA matraca grande. ver
KARRASKAKALPIZAR. barba del trigo.KAMAMILA manzanilla.KAMANTZA. camastro de las bordas.KAMIETA. cuchillo.KANELA canela.KANKAIL hombre 0 cosa grande y
desmanado.KANKARRO cuenco grande.KANPO fuera, exterior. LANDA.KANA. ver IBIN.KAPEIRUAK los cabrios del armaz6n.KAPUTXA. capa negra panG Iana de las
mujeres aezkoanas.-KARA. sufijo. 1. celo de animales.
ARKARA, OARA.2. diminutivo. LUZEKARA.
KARAKOL caracol.KARIO caro.KARDEUN cardelina.KARRANKLA collar con puas, se ponfa a
los perros para defensacontra los lobos.
KARRASKA I. matraca pequena.2. ruido con los dientes.
KARRASKATU rechinar los dientes.KARRERA. linea de vigas 0 maderas.KARRETON catre.KARRIK<'\ calle.KARRO carrO.ORGA.
ORGANBIDEA.KARROINKET A. .. helada muy fuerte.KASKA choque, golpe.KASKABELA. cascabel.
KASKAIL persona desmanada.KASKAILDU desmanarse.KASKAKO. KOSKORRON. golpe en la cabeza.KASKARRA. arisco, grosero.KASKATU cascarse.KASKO 1. cima, cumbre.
2. pezuna.3. cabeza.4. copa del arbol.
KASO ver GASO.KASU caso.KASTIGATU. castigar.KATIALINGORRI. vaquita de san anton.KATEA. cadena.KATEBEGI. ojo de la cadena.KATEDRA. silla.KATREDA. silla.KATULIA. taza.KAUNA. senor en negacion. EZ
KAUNA.KAXKO dimin. de KASKO.KAZOLA. cazuela.KEDARRE. hollin.-KI materia ARDIKI.
-mente. POLIKI.KIDE contemporaneo.Kill cosquilla.KILIKA cosquilleando.KILIKABERA. cosquilloso.KILIKATU hacer cosquillas.KILISKETA. ver KLiSKETA.KINO parcela.KIRASTU amargar, se, agriar, se.KIRATS amargo, agrio, a.KIRRINKA chirrido.KIRRINKARI. chirriador.KISKAIL tostado, abrasado.KISKALDU to star, abrasar.KISKI-KASKA a golpes.
KLASKAKONTRA. contra.KONTU cuidado.KOPATU com bar.KOPATUIK combado.KOPATZEILE combador.KOPETA. la frente.KOPLA verso.KOROPILO nudo.KOROPILOTU anudar.KORLE corral.KOROSTUI ver GOROSTUI.KOROTILO chaqueta de lienzo.KOSKA broma.KOSKAN en broma.KOTIERA. pesebre de ovejas.KOTXARRO recipiente para guardar la
leche.
KOTXU recipiente para recoger laleche de oveja.
KOZKOR duro.KOZKORRO pan tostado que se pone en
el vino.KOZKORTU endurecerse.KRAXKA rompimiento.KRAXKADURA. rotura.KRINA. crin. ver ZURDA.KRISKETA. ver KLiSKETA.KRISTIO cristiano, a.KUKATU ginar el ojo.KUKU cuco, cuclillo.KUKURROTS arrullo.KUKURTU acurrucarse.KUKURUSTA. KUZKURUTA. KUKURRUZTA.
cresta.KUKUSO
KULUBRINA. lagartija. ver SUGANDILA.KULUXAN ver KUXAN.KUPEL cuba, tonel.KUPU agujero para echar la hierbaKURRUKA ver KUKURTU.
-LA elemento relativo.sufijo modal demostrativo.sufijo gerundial.
LABARI homero, a.LABE homo.LABEALDI. homada.LABERATU Ilevar al homo.LABEUN ver LAREUN. LAURETAN
E(G)UN.LABRARI labrador.LABUR corto, breve.LABURBIDE atajo.LABURKI. brevemente.LABURTASUN brevedad.LABURTU acortar, abreviar.LAGUN. LAUN amigo, companero,
persona, individuo.LAGUNKETA. LAUNKETA. gentio.LAGUNDU. LAUNDU. acompanar, ayudar.LAGUNDARI auxiliador, a.LAGUNTZA. auxilio, ayuda, compania.LAIA. laya.LAIAN layando.LAIARI. layador.LAIAKETA. trabajo con layas.LAIATU layar.LAKET. gusto, agrado.LAKETU gustar, agradar.-LAKO. -LAKOS. porque.LAMIKATU lamer.
LAN trabajo.LANALDI tiempo de trabajo.LANARTE. descanso, paro.LANDA. campo, excepto, fuera de.LANDARE planta.LANDATU plantar.LANDU trabajar.LAN EGUN dia de trabajo.LAN EIN trabajar.LANGILE trabajador.LANGIO sitio de trabajo, taller.LANO niebla, vapor.LANOTU nublarse. LLANOTU.LANTXURDA. escarcha.LAPA. bardana.LAPAR. garrapata muy pequena.LAPARRAK nubes muy finas. estratos.LAPATE cizana.LAPUR ladron. EBASLE.LAPUTS desafilado.LAPUSTU desafilarse.LARATZA. liar.LARDEKA. timon para arrastre de la
lena.LARRA. zarza.LARRE raso.LARREINA. era. (Ia)LARREINERATU.. recoger el grana a la era.LARRI. aspero, mal.LARRITU asperarse, ponerse mal.LARRU piel, cuero.LARRUTU despellejar, desollar.LARRUTZEILE. desollador, a.LARRUTSA. pergamino.LARUNBATA. LAUMB ATA. sabado.LASO ver LAZO.LASOTU ver LAZOTU.LASTER pronto. ver ZALOILASTERKA corriendo.LASTERKARI. corredor, a.LASTERKETA. carrera.LASTERRERI diarrea, descomposicion.LASTO ver AGOTZA.LASTOBALA gavilla de paja.LASTONTZI jergon de paja.LASTOTEGI. pajar.LASTOZU cereal de mucha paja.LATA. lata.LATS arroyo.LATXA raza de oveja.LATZ aspero, dificil.LAU ver LAUR.LAUR cuatro.LAURAK los cuatro. las cuatro.LAURDEN cuarto(porcion).LAUREUN,LAUREGUN,LAURETAN
E(G)UN:400
LAURETAN OGEI 80.LAZO suelto, flojo.LAZOGO flojedad.LAZOTU aflojar, se.LAZTASUN aspereza, disgusto.LEEN ver LEN.LEENAGO. LENAO. antes.LEENAOKO anterior.LEMEXI. LEMIXI. LEMIZI. LEMIXIKO.
primero, a.LEENAOTIK desde antes, anteriormenteLEENIK primeramente.LEERKETA. estallido, reventon.LEERTU reventar, estallar.LEGANA. suciedad del ojo(parpado).LEGAR grava, cascajo, piedra
menuda.LEGE ley.LEGEGILE. legislador, a.LEGENA. herpes.LEGUN suave,liso.LEGUNDU suavizar, se.LEIALA leal.LEIOA. ventana.LEIOXKO ventanilla.LEITU leer.LEIZE sima.LEKA vaina.LEKU lugar.LEKUTU apartarse, hacer sitio,
espantarse, desaparecer.LELO tonto, a.LEMEXI. LEMIXI primeramente.LEMEXIKO. LEMEXIKO. primero.LEN antes.LENAO antes. LENO.LENBElNOLEN . cuanto antes.LENGUSI prima.LENGUSU primo.LENIK primeramente.LENO antes.LENOKO anterior.LEPAKASKO nuca.LEPATZOKI. nuca.LEPO cuello.LEPOKO collar.LER ARBOLA. pino.LERA. narria, carro sin ruedas.LERDEN esbelto, a.LERDENDU esbeltarse.LERDENTASUN .. esbeltez.LERRA. tea hecha con material de
pino.LERRO fila, linea. ver ElL, MAILA.
ERRONKA, TXERRENDA.LERROAN en fila, en linea.LERROKATU alinear.
LERTSUNA. grulla.LERTU reventar, explotar.LETEIN colmillo(diente).LETXUBA. lechuga.LEZE sima.L1BRU libro.L1BURUXKO librito.L1BRUTEGI librerfa.L1GARRA. heces, capa en
descomposicion.L1GIRDA. suciedad revuelta.L1GU lino.L1L1 flor en general.L1L1DUI jardin.L1L1TU florecer.L1NTSA. cienaga.L1PU alacran.L1XTU saliva.L1XTUKA escupiendo, a salivazos.L1ZAR. fresno.L1ZARDOI. L1ZARDUI. fresnedo.LO dormir.LOAK ARTU adormecerse.LOAZI hacer dormir.LOTZEKO MINA.. ganas de dormir.LOBELAR. adormidera(planta).LODI. gordo, a.LODITU ver GIZENDU.LOGEILE somnoliento, ganas de
dormir.LOGUNE sien.LOI barra.LOIESTATU embarrar, se.LOILO leche que se da a los ninos
antes de acostarse.LOINA. madriila.LOIZU barrizal, terreno embarrado.LOKA gallina clueca.LOKARRI atadura.LOKARTU adormecerse.LOKLUXKA cabezada de sueno.
KLUXKADA.LOLO leche. (voz infantil)LOLLO.LONGA. pieza de tela de lino.LONGARINA. capote, leviton. (traje de
Aezkoa).LONGEINA. ver LONGARINA.LORE flor de la hierba.LORIA. gloria.LORIATU glorificar.LOTRA. a dormir.LOTI. dormilon.LOTSA miedo, temor.LOTSAGARRISKO. terrible.LOTSATU atemorizarse, asustarse.LOTU atar, agarrar, vendar.LOTURA. atadura.
LUBERRI. tierra sin trabajar.LUKUTZAR sapo.LUPUR. ver ZOI.LUR tierra.LURBELA paraje del que ha
desaparecido la nieve.LURPE bajo tierra, subterraneo.LURREZKO de tierra(materia).LURSASKI espuerta para acarrear
tierra.LUR ERONTSI corrimiento de tierra.LUZADURA. alargadura, estiramiento.LUZAKARA. alargadito, a.LUZAPEN demora.LUZATU alargar.LUZE largo, largura. ZEIN LUZE
DIK MAKIL GORREK ?LUZEXKO alargadito, a.LUZES por largo tiempo.
LLABUR. cortito, a.LLOLLO leche antes de acostarse,
(voz infantil).LLAMIKATU lamer,lamerse.LLANO niebla, vapor.LLANOTU. echarse la niebla.
MADARIKATU maldecir, maldito.MAl LA hilera de hierba recien
cortada. TEILAMAILA.TEILAMIL
MAILU ver MALLU.MAINA. treta, mimo, mana.MAINGU cojo, a.MAINGUKA cojeando.MAINGUTASUN .. cojera.MAISTER. MAIZTER. inquilino.MAITAGARRI. amoroso, amable.MAITATU amar. ver ONETSI.MAITASUN amor.MAIUR. manco, a.MAKILA palo, baston.MAKILARI apaleador.MAKILATU apalear.MAKUR torcido, a. inclinado, a
equivocado, a.MAKURGUNE punta de torsion.MAKURKA oblicuamente, torcido.MAKURKERI perversidad. engano.MAKURKI. torcidamente, oblicuamente.MAKURDURA. torcedura.
MALDA. zarza, matorral.MALAR mago, a.MALKAR una clase de hierba.MALKEITZA. barranco.MALKEIZU barrancal.MAMORRO insecto, bicho.MAMU insecto, bicho.MANATU ordenar, encargar.MANATARIA. autoridad.MANATUA. orden, encargo.MANDAKO muleto.MANDAR mandil.MANDARRA. delantal. ver ALTZINA.MANDATARI. recadero, mensajero.MANDATU recado, mensaje.MANDERE ver MANDREA.MANDAREKO panal.MANDIO tablon.MANDO mulo.MANDOZE mulero.MANDREA. MANDRIA. sabana.MARATILLA aldabilla, pestillo.MAREA. ellimaco.MARMARA. refunfuno, cuchicheo.MARMARATU refunfunar, cuchichear.MARMAROSI mormojear.MARMAROSKA. . mormojeando.MARRAKA balido, mugido.
KATU, ARDI, AUNTZ etaBElAK MARRAKAS.ZAKURRAK AUNKAS.TZERRIAK MURRIZTAS.ASTOAK ORROS.
MARRAKARI mugidor, balador.MARRANTA. ronquera, catarro.MARRANTATU acatarrarse.MARRO camero. ver ARTZANTZA.
esquivo, trampa.MARRONA. marron.MARRUXKATU rascar, restregar.MASKILA fajo de hierba. Hilera de
hierba, en prevision deIluvia.
MATAXA. MATAZA. madeja.MATAZARE devanadera.MATEL. MAZEL... carrillo.MATELEXUR mandfbula. ver ARILLA.MATIO. MATOI masa de queso sin formaMATSA. uva.MATSOKO racimo.MATSUTSA. zarzamora, mora.MATXARRE parrilla circular para hacer
tortas de maiz.MATXARDE puntal en forma de horquilla
para sostener ramas.MATXORRA. animal 0 persona esteril.
ver ANTZU.
MAUKA ver MOUKA.MAULOBI. fresa. ver EULOBIO.MAZEL. MAXEL... carrillo.MAZELKI. MAXELKI. carne de la cara y
mandfbula.MAZKA tizna.MAZKARATU tiznar.MAZKARA. MAZKARO. tiznado, a.MAZKURI. ampolla que levanta la
picadura de un insecto.ME flaeo.MEAKA costado, hijada.MEARRA. flaco, a angosto, estrecho.MEARGUNE sitio angosto.MEARTU. MEATU. adelgazar, enflaquecer.MEATSA. amenaza.MEATSATU amenazar.MEATU adelgazar.MEATZE mina.ME. MEE delgado, a.MEIERA. debil.MEKARA. debilucho, flacucho.-MEN sufijo derivativo de nombres
verbales.MENDA. menta.MENDE. YENDAMENDE. generacion.MENDEKATU vengar, se.MENDEKATZEILE. vengador, a.MEND!. monte. ver OIAN.MENDIKETA. macizo montanoso.MENTURA. ventura, casualidad.MENTURAZ etorko da.MENTURAZKO incierto, casual.MENTURATU aventurarse.MEREZI merecer. MEREZI DU.MEREZIKI. merecidamente.MEREZIMENDU .. merecimiento.MERKE barato, a.MERGA. marga, tierra calcarea
mezclada con arcilla.MESTURA. ver MEZTURA.MEZA. misa.MEZTURA. pan de maiz fermentado.MIA lalengua.MIARRA. ver MEARRA.MIAZKATU ver LLAMIKATU.MIEITZ chillido.MILA mil
ver MAILA.MILOTZA miga del pan.MILUZE hablador, chivato, a.MIMI. dano(voz infantil)MIN I. dolor, mal.
2. ganas de ..MINDU. MINDDU. dolerse, dolido. amargar, se,
ranciarseESNE MINDDUA.
MINOURA. amargura.MINOUIK resentido.MINES con dolor, doliendo.MINGARRI dolorosoMINGOTXA la acedera(planta).MIPEKO frenillo de la lengua.MINTZA. habla.MINTZAIREA lenguaje.MINTZATU hablar.MINTZO habla. voz.MINTZOOUN hablante.MINZAR, Ilaga asquerosa, vieJa.MIRATU indagar, revisar.MIRUA. el milano.MIRULA hlnojo.MISE. telon.MISTO cerilla.MITZ interJ de Ilamada al gato.MIZPIRA. mispero.MOOORRA. MOOORRO. medio dormido,
atontado. a.modo. ver GISA.MOOU .
MOITU .MOKARTE .MOKO .MOKOKA. .
MOKOKALOI .MOKOROO .MOLTSO .MOMO .MONOONGOAK.MONTIO .MONTIOTU .MOSKOLA .MOSKOLOU .MOXTU .MOTEL .MOTELOURA. .MOnO .MOTZA. ..
MOTZALE.MOTXALE .MOUKA .MOZKOR ..MOZKORSALOA.MOZKORTU .MOZOLO .MOZORRO .MOZORROTU .MOZTE .MOZTU .MOZTURA. .MU .MUGA. .
moverse.espacio entre dos casaspico.rinendo, enfadado, a, apicotazos.disputa, rina.excremento duro.grupo, montoncito.dormldo(voz infantil).mondongos.monton.amontonar, se.entumeCldo, lugar humedo.entumecerse.cortar poqultopoca cosa, debll.debilidad.toca del peinado.corto, corta, pudendafeminls.esquilador.esquilador.manga.borracho, borracheracierta sopa.emborracharse.mochuelo(ave nocturnal.mascara.enmascarar, se.corte, esquileo.cortar, esqullar.cortadura, interseccion.vaca(voz Infantil).frontera.al cabo de .. SEI URTEREN
MUGAGABE .MUGALOEA. .
MUGARRI .MUGATU .MUINA. .MUKIA. .MUKIZU .MUKURU .MUKURUTU .MULLU .MULTSO .MUMU .
MUNAK .MUNA. .MUNOU .MUNIGA. .MUNO .MURKUTZE .MURRIZKA .MURRIZKATU .MURTXATU .MURRUTXAK .MUS .MUSLARI .MUSAR .MUSKER .MUTIKO .MUTIL .MUTU .MUTUR .MUTUR GEIXTO..MUTURGO .MUTURKA. .MUTURKARI .MUTURKATU .MUTURREKO .
MUTURTU .MUTUTU .MUTUR XOKA .MUXARRA. .
MUGA.inflnito.termino proximo a lafrontera.mojon.acotar, poner limltes.seso, tuetano.moco.mocoso, a.colmo, colmado.colmar, rebasar la medlda.copo. ELUR MULLU.grupo.1. cencerro grande, mayorque el TRUKU.2. bobalicon.los sesos.cervical.mundoestiercol de vacacolina.envoltura de la castana.grunido.grunlr.chupar.alubias pequenasjuego de cartas.jugador de mus.ver MUXAR.lagarto. AXTUSKAR.ChiCO,muchachitomuchacho. criadomudo. a.morro, hocico, renidogenudo.rableta, desavenencia.hociqueando.hOCiqueador.hociquear.bozal para bestias, golpe enel hocico.amohlnar, se.enmudecer, se.a punetazosliron.
NABALA. navaja.NABAR pa~o.NABARRE arado de una sola puaNABARRERI V1ruela.ver GALIKO.NAE voy. ver FAN.NAGUSI ver NAUSI.NAI ver NEI.NAIAGO. NAIAO. NEIAO. prefenr.
MINDURA amargura.MINDUIK resentido.MINES con dolor, doliendoMINGARRI doloroso.MINGOTXA la acedera(planta).MIPEKO frenillo de la lengua.MINTZA habla.MINTZAIREA lenguaje.MINTZATU hablar.MINTZO habla. voz.MINTZODUN hablante.MINZAR, Ilaga asquerosa, vieJa.MIRATU indagar, revisar.MIRUA el milano.MIRULA hinOjo.MISE telon.MISTO cerilla.MITZ interj de Ilamada al gato.MIZPIRA mispero.MODORRA MODORRO medio dormido,
atontado, a.modo. ver GISAMODU .
MOITU .MOKARTE .MOKO .MOKOKA .
MOKOKALDI .MOKORDO .MOLTSO .MOMO .MONDONGOAK.MONTIO .MONTIOTU .MOSKOLA .MOSKOLDU .MOXTU .MOTEL .MOTELDURA .MOnO .MOTZA .
MOTZALE .MOTXALE .MOUKA .MOZKOR. .MOZKORSALDAMOZKORTU .MOZOLO .MOZORRO .MOZORROTU .MOZTE .MOZTU .MOZTURA .MU .MUGA .
moverse.espacio entre dos casas.pICO.nnendo, enfadado, a, aplcotazos.disputa, rina.excremento duro.grupo, montoncitodormldo(voz Infantil).mondongos.montOn.amontonar, se.entumeCldo, lugar humedo.entumecerse.cortar poqulto.poca cosa, debil.debilldad.toca del peinado.corto, corta, pudendafeminisesquliador.esquilador.manga.borracho, borrachera.cierta sopa.emborracharse.mochuelo(ave nocturnal·mascara.enmascarar, se.corte, esquileo.cortar, esquilar.cortadura, interseccion.vaca(voz Infantil).fronteraal cabo de .. SEI URTEREN
MUGAGABE .MUGALDEA
MUGARRI. ..MUGATU .MUINA .MUKIA .MUKIZU .MUKURU .MUKURUTU .MULLU .MULTSO .MUMU .
MUNAK .MUNA .MUNDU .MUNIGA .MUNO .MURKUTZE .MURRIZKA .MURRIZKATU .MURTXATU .MURRUTXAK .MUS .MUSLARI .MUSAR. .MUSKER. .MUTIKO .MUTIL .MUTU .MUTUR .MUTUR GEIXTO..MUTURGO .MUTURKA ..MUTURKARI .MUTURKATU .MUTURREKO .
MUTURTU .MUTUTU .MUTUR XOKA .MUXARRA .
MUGAInfinito.termino proximo a lafronteramOjon.acotar, poner limltes.seso, tuetano.moco.mocoso, a.colmo, colmado.colmar, rebasar la medlda.copo. ELUR MULLU.grupo.1. cencerro grande, mayorque el TRUKU2. boballconlos sesos.cervical.mundo.estiercol de vacacolina.envoltura de la castanagrunido.grunir.chupar.alublas pequenas.Juego de cartas.jugador de mus.ver MUXAR.lagarto. AXTUSKAR.ChiCO,muchachltomuchacho, criado.mudo, a.morro, hocico, renidogenudo,rableta, desavenenciahociqueando.hOCiqueador,hoclquear.bozal para bestlas, golpe enel hoclcoamohinar, se,enmudecer, se.a punetazos.liron,
NABALA. ,.,.,. navaja,NABAR, ,.,.,.' pa~o,NABARRE, ..,..,.. arado de una sola pua.NABARRERI " viruela ver GALIKONAE ' voy, ver FAN,NAGUSI, , .. , ..,.. ver NAUSI,NAI, .. , , ver NEI.NAIAGO NAIAO, NEIAO, preferir,
NAIES. NEIES queriendo, deseando.NAILA. NElLA ando yo.
que sea yo. ETOR NAILA.NAIGABE disgusto, afliccion.NAIS aunque, a pesar de.NAO. NAGO estoy.NASI. revolver, mezclar.NASKETA. mezcla.NASKI mezcla, revoltijo,
probablemente, segun creo.NASTE. mezcolanza.NASTURA. mezcla.NAU yo mismo. NAURAU,
NAURON.NAURON. yo mismo. NAURONEK
EKARKO UTNAURRI. medida.NAURTU medir.NAUSI duena, jefe.NAUSITU aduenarse, veneer.NEGU, invierno.NEGUAINTZ traza de invierno.NEGUASTE comienzo del invierno.NEGU ONDARRA. final del invierno.NEGU MINA. corazon del invierno.NEI. querer, desear, voluntad,
deseo.NEIGABE disgusto, afliccion.NEKATU cansar, se. poco usado.
ENOIATUNEKAZARI ver LABRARI.NEKE ver ENOlA.-NEKO sufijo verbal. para cuando.NENGO estaba yo. NINDEGO.NEOR ver lOR. YOR.NERABE nodriza.NESKA muchacha, moza.NESKAKO muchachita, chica.NEXAKO criada. Tambien chiquilla.NEXAKOnO. se les dice alas ninas
jovencitas.NESKATO criada.-NES suf. verbal. segun como.
ERRATEN DENES.NI. yo. can verba intransitivo,
aunque tam bien se usa canverbos transitivos.
NIGAR.NIAR Ilanto.NIAREIN 1I0rar.NIGARGARRI.NIARGARRI. lamentable.NIGARRITURRI.NIARRITURRI. lagrima.NIGARTI. Iloron, a.NIK. yo. can verba transitivo.NINDEGO ver NENGO.NINDEILA.NINDAILA. andaba yo.NINI nino, a(voz infantil), pupila.NITAS acerca de mf.
NO toma tu, femenino.NOAE. NOAIE. NOYE. ver NAE.NOIN. de quien.NOIZ CUElndo.NOIZAPENKA de vez en cuando.NOIZ ARTIO. hasta cuandoNOIZBEIKO. NOIZBAIKO. de otros tiempos.NOIZBEIT. alguna vez.NOIZDANIK. NOIZTIK. desde cuando.NOIZKO para cuando.NOIZKOTSU para cuando poco mas a
menos.NOLA como, de que modo.NOLABEIT. de algun modo.NOLA PASTU segun sea.NOLAKO como, de que. can IZAN.NOLANEI. NOLANAI. como quiera.NON donde.NONBEIT. en alguna parte.NONDIK desde donde.NONNEI. en cualquier parte.NONTSU donde poco mas a menos.NOR quien.NOR ETA. quienes.NORA. a donde.NORABEIT. a alguna parte.NORBEIT. alguien.NOR BERA. cad a cual.NOREINO hasta donde.NORK quien can verba transitivo.NORNEI quienquiera.
OABETE ver GOABETE:OARA. celo de la perra.OBE. OBEKI. mejor.OBEKITU. mejorar.OBEKITZE. amejoramiento, acto de
mejorar.OBEN culpa.OBENDUN culpable.OBERENA. 10,el, la mejor.OBRI hoyo. sepultura. IlOBRI.ODOl sangre.
ODOl BIZIKO GIZONA.ODOl GEIXTO EIN.
ODOlDU sangrar.ODOlDUN que tiene sangre.ODOlEKO consangulneo.ODOlESTATU ensangrentar.ODOlGABE apatico. insensible.ODOlGAITZ enfermedad de la sangreODOl GEIXTO violento, malvado.ODOl GALTZE. flujo, perdida de sangre.OOOl OTZIK a sangre fria.ODOl URIA. coagula, cardenal.
ODOl TZEllE:ODOl TZAlE. sanguinario. OLIO ................... aceite.OGEI................... veinte. OLiONTZI. ........... aceitera.OGI. .................... pan. OlO .................... avena.OGI ARRO. ......... pan esponjado. OlOAZIA. ............ la simiente de avena .OGI BEGI. ........... ojo del pan. OlTZA. ............... clavo de madera para ponerOGI ERTSIA. ....... pan mal fermentado. en el tejado.OGI KOZKOR. ..... pan duro. OlTZAR .............. tabla vieja.OGI ORE ............. masa de pan. OlLAGA. ............. arbusto espinoso.
ver MllOTZA. ON ...................... bueno, a.OGITU ................. hacerse pan. ONA. ................... bueno, a, fiel, he aqui.01A. ..................... la enda. ONAGO ............... mas bueno.OIAl .................... pano. ver MISE. ONARTU ............. aceptar, acoger.OIAN ................... bosque. ONARTZE ........... aceptacion, acogimiento.OIANZU ............... boscoso. ONBOR ............... tronco.OILAKA ............... femenino en ONBORTU .......... entroncarse, endurecerse.TXAKUR OILAKA. perra. GIZON ONBORTUIK.OILANDA. ........... polla. ONDALAN ........... trabajo de laya par prepararOlLAR. ................ gallo. la tierra baldia.OILARKI .............. carne de gallo. ONDAR ............... residuo. ARDOOILASKO ............ polio. ONDARRAK.OllDU ................. espantar, se(animales). fin, final. ILABETEAEN
verlOTSATU.BElDURTU. ONDARREAN:IZITU. lEKUTU. ONDARTU ........... quedarse en las heces,
OllDURA. ........... espanto. gastarse un IIquido.OllKOR ............... espantadizo. ONDASUN .......... hacienda, bienes.OllO ................... gallina. ONDATU ............. hundirse, echar a perder.OllOBIO ............. ver EUlOBIO. MAUlOBIO. ONDITU .............. desaparecer.OllO KAFIA. ........ el nidal. ONDO ................. cercania. ETXE ONDOAN.OllOKI ................ carne de gallina. despues de. AFAl ONDO.OILAlOKA. lOKA. gallina c1ueca. Ex. AlKATE ONDOA.OINAZE ............... dolor, tormento. ONDDO ............... hongo.OINAZES ............. doliendo, se. ONDOKO ............ cercano, posterior,OINBERTZE ........ tanto como eso, a, o. heredero.OINES ................. a pie. sin embargo ONDOREAN ........ despues de.
pie:?ANGO ONDOTIK ............ despues de,OINO ................... hasta ahora. OREINO. inmediatamente.OIOZKIA. ............. paco, lugar hacia el norte, BERE AITEIN ONDOTIK
sombrfo. FAN ZE.OIU..................... grito, clamor. ONDOTSU .......... casi junto a.OIU EIN............... gritar. ONDU, ................ madurar, se la fruta.OIU MIN .............. gemido. ver INZIRI. enconarse. BIZIKA ONDU.OIES. ......... , ........ gritando. ver ZORITU .OIUKA ................. a gritos. ONEAN ............... a buenas.OKER .................. tuerto. ONEGI. ................ demasiado bueno, a.OKERKA ............. de reojo. SAEXKA. ONENA. .............. el mas bueno.OKERTASUN ...... cualidad de tuerto. ONENEAN ........... a 10 mejor.OKERTU ............. ponerse tuerto, a. ONERATU, .......... Ilevar a bien, arreglar.OKERXKA ........... picaruelo. ONETSI. .............. aceptar, amar.OKINA. ................ panadero. ONESTASUNA. ... aceptacion, amor.OKO .................... racimo de cualquier planta. ONEIN ................. aprovechar.
MATSOKO. ONES .................. a buenas.OKONDO ............ codo. ONGARRI. ........... abono, estiercol.Ol ....................... tablilla. ver MANDIO. ONGARRITEGI. ONGARRITEI. estercalera .uLA .................... tener'la, \a tab\i\\a. ONGARRITU ....... abonar.OLABEA. ............. criba para la avena. ONGI ................... bien, buenamente.
I~OLARI. OLAGIZON. ferrero. ONGI EGIN.......... hacer (el) bien.OlDRATU ........... taladrar. ONGI ETORRIA. .. bienvenido, a.
IGILE bienhechor.lIZAN ser bueno:USKARAS ELEKA TZEA ON
OA.NTASUN bondad.PETSI aborrecer. ver IGUITU.IPIL panecillo, bollo de pan.lRA en compuestos. ver ORE.)RAIN ciervo.)RAMEA. artesa.)RANTZA. levadura.ORATU amasarse.ORBEL. cierta clase de hierba.ORBELOU. amontonarse las oveias por
causa del calor.OROEA compensacion. pag
o.
ORoES en vez de.OROEZKO representante.OROOTS ver AKETZA.OROOTZ ver AKETZA.ORE. masa, pasta.OREI. ahora.OREI BEREAN , ahora mismo.OREIKO actual.OREITU acordarse.iJREITE. recuerdo, memoria.OREITZARREN recuerdo.ORETU amasar, se.ORIO ver OLIO'.ORI. amarillo.ORITU amarillear, se.ORITZA el caloStro.ORKATZA. corzO, a.ORMA tapia.ORMENA gavilla de trigO.ORMENATU. gavillar.ORO todo en compuestos.OROLOIO musgo.OROLOIOA LOTUIK. se les dice a los
solterones.MOTZUROINA se les dice alas solteronas.
ORONo hora.ORONEAN entonces.OROTSA animal macho. ver URRlXA.ORPEGI. cara, taz, rostro.ORRA he ahi.ORRATZA. la aguia.GAL TZORRATZ: .. caporraz.ORRATZ TXIKINA: altiler.ORRAZE. peine.ORRAZT ARI. peluquerO, a.ORRAZTATU peinar.ORRE enebro, ginebro.ORREOUI enebral, ginebral.ORRI. hoia. AZAORRI. OSTORRI.ORRO grunido, rebuz
no.
ORROAZ grunendo, rebuznando.
ORTOXIK descalzo, a.ORTZ diente.ORTZAOAR arcO iris.ORTZAGINA dentadura.ORTZANTZA. trueno.ORTZEGUN iueves.ORTZI. enterrar, sepultar.ORZKA TU. masticar.ORTZlLARE viernes.ORZKIOURA dentera. erizo.OSABA tio.OSAGARRI. remedio.OSASUN salud.OSATU completar, se.OSKA. hendidura, mordedura.OSKATU. OsKA EIN. morder.OSO entero.OSOTASUN entereza.OSOTU. completar.OST ARBELA. hoja caida.OST ATU. posada, tonda.OSTALARI posadero.OSTlKATU patear, cocear.OSTIKO patada, cOZ.OSTIKOKA coceando.OSTORRI hoia.OTARRE. cesta para pan.OT ARRALOI. cestada, en la amas
adade
pan.OT AZPURUA. ..... borde del campo que se
deja sin sembrar.
OTE argoma.OTEOUI. argomal.OTOITZ ruego, suplica.OTOITZ EIN rogar, suplicar.OTOIXKO oracion.OTRONAK horas de las comidas.OTS ruido. AOARROTS.OTSAOAR ver ORTZAOAR.OTSElLA tebrero.OTSO lobo.OTSOTSA. trueno. ver ORTZANTZA:OTSOTS ERONTSIA. tormenta con trueno
s
OTZ. OTXA trio.oTX lKARA escalotrio.OTX IZAN tener trio, estar trio, a.OXKA ver OZKA.OZI. germen.OZIOURA aterimiento(de trio).OZITU. 1. germinar.
2. aterirse de trio.
OZKA 1. mordida.2. hendidura.
OZKAKA. mordiendo, a mordidas.OZKALARI mordedor.OZKA TU. morder, mues
car.
OZKE\N morder.
OZPINA. el vinagre.OZPINDU avinagrar, se.OZTU enfriar, se.OZTURA. enfriamiento.
PAGUA. pago. ver ORDEA.PALA pala AUNDIA. para pan.TXIKIA. para tortas.
ver ADARO.PALANGA. palanca.PALASTA. chapoteo. ver BALASTA.PALASTATU chapotear. PALAST EIN.PALIKA. pala para quitar la harina
pegada a la artesa. (hierro)PALMARIZKU malvarisco.PAMPA. golpe, paliza. (voz infantil)PAMPATU pegar(infantil).PAPU papo, papada.PARE par, igual.PAREGABE sin igual.PAREKATU aparear, igualar.PARETA. pared.PARRANTA. ver MARRANTA.PAS PAS cuchicheando.PASTANA. zanahorla.PASTEKO pasador, filtro.PATAKA patata.PATAR prado en cuesta escabrosa.PATORA. camis6n.PATXARAN espino negro y su fruto y
bebida con el hecha.PATZORRA. cachaza, excesiva
tranquilidad.PAUSA. reposo, pausa.PAXEILU determinada medida de los
sastres.PE, bajo, parte baja.PEINA. pena. ver KADE.PEKO de abajo. PEKO AIZEA.PELOTA. pelota.PELOTARI. pelotari.PELOTAZALE. aficionado a la pelota.PELLA coliflor.PENTZE pasto. ver SARlO.PERGAXAL. corneja.PERRA. herradura.PERRATU herrar.PERREXIL perejil.PERRITZEA. clavo para herrar.PERTIKA. vara larga para arrear los
bueyes.PETATSO remiendo.PILA pila.PILARE, pilar.
PILATU ver MONTIOTU:PILDA. albarda.IDI PILDA. Idi kopeteko.PILTZE est6mago.PINKI. barniz.PIPER pimiento.PIPERBELTZ. pimienta negra.PIPER LEKA guindilla.PIPIA. carcoma de la madera.PIXA ver PIZA.PITXITXI............... cabritito. (voz info)PITXER jarra.PIXKAT. PIXKA AT. un poquito.PIZA. orina.PIZASTOKIA. la vejiga.PIZ EIN orinar.PIZKA poca cosa.PIZPILDU achicharrar, se.PIZU pesado.PLAZA. plaza.POLIKI bonitamente, despacito.POLIT. bonito, a. Lindo, a.POLITATU embellecer, se.POPA. sopa. (voz info)PORRU puerro.POnOKA raza de caballo.POnOLO 1. caballo. (voz info)
2. gordo, a.ponono caballo. (v z inf.)POTXOLO ver PonOLO.PRIMADERA. primavera.PULTSO pulso.PUNPU caerse, caida. (voz info)PUNTA. punta.PUPU dolor. (voz info)PURRA. voz de lIamada alas gallinasPUSKA pedazo, trozo.PUXKA pedacito, trocito.PUSKATU quebrar, se.PUTZ. 1. ver BUTZ.
2. pedo con ruido.puno cabal lito recien nacido.PUTXO cabal lito lechal.PUTZU ver BUTZU.PUZKER pedo sin ruido. BUZKER:PUZKERZU pedorrero, a. BUZKERZU.
-RA. a, direcci6n.-REINO hasta.-RI. a, con seres animados.REKA ver ERREKA.RELISTRATU patinar, resbalar, se.
SABAI. SABAIAO. ver SABEA.SABAISASKI. cesta grande para la ropa.SABEA. el desvan.SABELA bajo vientre.SABEL SENALE.. lunar.SABESASKI ver SABAISASKI.SABU raton.SAES costado. SAESKO ETXEA.SAESKA a reojo, de costado.SAESKATU ponerse de costado.SAESKOALOE oeste. SAERSKOALOE.SAETSERATU ir a poner, se al costado.SAGARRA. manzano, manzana.SAGAROO sidra.SAGAROOI manzanal.SAGAROUI manzanal.SAGARKETA. recogida de manzanas.SAGARROI erizo(animal).SAGARTEGI. SAGARTEI. deposito de
manzanas.SAGARTZE manzano.SAGU raton.SA\. buitre. ver PUTRE.SAKA saco grande.SAIL grupo.SAKOLO ballueca. cereal parecido a
la avena.SAKRISTAN sacristan.SAKRISTANGO oficio de sacristan.SAL indeterminado de SALOU.SALA pasillo.SALBATORE salvador, a.SALBATU salvar.SALOA. caldo. ver ZUKU.SALOO grupo.SALOUN vendedor, a.SALEROSGO compraventa.SALEROSI comercio.SALEROSLE comerciante. ver
MERTXANT:SALGEI objeto de venta.SALTARI. SALTARIN. saltamontes.SALTO saito.SALTOKA a saltos.SALTZEILE vendedor, a.SAMUKA saLico(arbol).SAMUR 1. enfado.
2. tierno, a.SAMURXKA rencorcillo.SAMUNKOR irascible.SAMURTU enfadarse.SANOU santo. san.SANOUA. zutano, mengano.SAPA. bochornera, tiempo pesado
y tormentoso.
SAPITE genio, mal caracter.SAPORE sabor.SAR indeter. de SARTU.SAR ATRATZE. trajin de entrada y salida.SARASOUIA. salcedo.SARATS sauce.SAROE sarde, horquilla.SARE red.SARETU zurcir.SARI. premio.SARlO pastizal.SARITU premiar.SARMENOU sarmiento.SARRI. pronto, luego. SARRI
ARTIO:SARRIO gamuza(animal).SARRO residuo apegado.SASOOI. ..SAOUI. retamal.SASI. 1. bosque.
2. maleza.SASITU 1. sostener, soportar.
2. apadrinar.SASKI. cesta.SASKITO cestita.SASOIN sazon. ver ARO.SATANOREA. salamandra. ver ARRUGEA.SATARRA. carbunclo.SATOR topo.SATSA. retama.SAUTSI. bajar, descender.SAUSTE bajada, descendimiento.SEGUR. seguro, a.SEGURTASUN seguridad.SEI seis.SEIEUN seiscientos.SEIGARREN sexto.SEIKO grupo de seis.SElLA fila.SEIRA. a cada uno seis.SEIORTZEKO oveja de 3-4 arios.SEKULA nunca. ver IOIZ.SEME hijo.SEME SASIA. ahijado.SEMETASUN filiacion.SEMETZAKO. SEMETAKO. que pasa porSENAR marido, esposo.SENAR EMAZTE. esposos.SENARGEI. futuro marido.SENOABIOE remedio.SENOAGARRI. medicina.SENOATU curar, se.SENOATZE curacion.SENOUA. zutano.SENTIKOR sensible.SENTITU sentir.SILO ver ZILO. XILO.SIESKA cuna.
SIESKATU .......... , acunar.SUKALDE ........... cocina.-SKA ................... sufijo diminutivo.SUKALDAIZUN. .. el que ama de estar en laSOBRA. .............. demasiado.
cocina.SOFRE................ azufre.SUKALDARI. ....... cocinera, o.SOINEGI . ............ hombro.SUKEIA. .............. material combustible.SOINGEINA. ........ ver SOINEGI.SUKUNE ............. hogar, fogan.SOKA .................. cuerda.SUMINDU ........... aterirse los dedos de frio.SOKAGILE .......... cordelero.SUMINDURA. ...... dolor producido por el frio.
SOLL. SOLO ....... solo.SUSARA. ............ celo de la vaca.SOLAS ................ conversacian.SUTARRI. ............ piedra del fogan.SONU ................. sonido.SUTEG/. .............. fragua.SONULARI .......... musico.SUTEILE. ............. tizan. ver EILETI.SORRA. .............. sordo, a.SUTOKI. .............. fogan.SORBALDA. ........ pata delantera del cerdo,SUZTATU ............ arruinar, se. ver KUNTZATU.SORGIN .............. brujo, a.
SORGINGO ......... profesian de brujo, a.SORGINKERI ...... brujeria.
TSORGINTXORI. '" ver GAUINARE.SORO ................. prado
TAKATU .............. oprimir, prensar.SOROIO .............. grumos que saltan al freir elTAKO .................. pedazo.tocino malo.TALDE................. grupo.SORRERI. ........... sordera.TALO. XALO ........ ver MEZTURA.SORTETXE.......... casa natal.TANGA. ............... juego de ninos.SORTU, ............... crear, nacer.TAPURRAK ......... migajas de pan.SORTZE .............. 1. creacian.TARRATA. ........... rasgan, rasguno.2. aro para dar la forma alTARRATATU ....... rasgar.queso. XORTE.TAR-TAR ............. charla charlando.SORTZEPEKO. '" tabla circular que se colocaTARTARRA. ........ cotorro, a.debajo del SORTZE por la-TASUN . ............. suf. cualidad.que escurre la GATZURA.TATO .................. ven!! voz infantil. TAT/O.TXORTXAPEKUA.
TATTIOSOSA. ................. dinero.TTATTIO.SOSDUN ............. adinerado, a.
-TEGI .................. sitio cerrado yo cubierto.SOSTA. ............... juego. XOSTA.
TEILA.................. guadana.SOSTATU . .......... ver XOSTATU.
TEILAMAILA. TEILAMILA. hilera de hierba recienSOSTATIAR. XOSTATIAR. juguetan, a.cortada.SU....................... fuego.
TEILAKUTXU ....... pote para guardar la piedraSUAN .................. en el fuego. SUTAN.
de afilar laencendido.TEILA.SUARRI ............... pedernal.
TEILAN ................ guadanando.SUBAZTER ......... lugar junto al fogan.TEILARI. .............. guadanador.SUBE ................. ver SUGE.TENAXAK ............ tenazas.SUBER ................ soberbio.TENORE ............. tiempo, ocasian.SUBILARO .......... La Noche Buena.
TENORE ONEAN ELDUSUDUR ............... nariz.
G/RA.SUDURMINTZO .. gangoso, a.TENTE................. ver TXUTUIK.SUDURMOTZ ...... chato, a.TENTU ............... tiento, prudencia.SUDURREKO ...... nasal. cosa para poner en laTENTUDUN ......... prudente.nariz. golpe en la nariz.TENTUMOTZ . ..... imprudente.SUDURTZILO ...... fosa nasal. SUDUR ZILO.TIPULA ................ cebolla.SUGANDILA ........ ver KULUBRINA.TIRA!! ................. vamos!!.SUGAR .............. ver GAR.TIRAKA ............... tirando.SUGARRI. ........... combustible.TIRATU. .............. tirar, estirar.SUGE.................. culebra.TIRRIA. ................ envidia. TIRRIA IDUKI,
SUGEITSU .......... lucian.mania.f8 SUGERRA. .......... fiero, a. cruel.
TIRRIZU.............. envidioso, a.SUI...................... yerno.TITARE. ............... dedal.
TITI mama.TITIMUTUR. pez6n.TO toma!!.TOKON. parte subterranea del tronco.TOMATE tomate.TONTO sentar, se, ado, a. (voz
infantil). ver TOTO.nONno. nono.
TONTORIKO. TOTORIKO. en cuclillas.TORI toma. noRi. (voz info).TORCHA. antorcha. ver LERRA.TOTO 1. sentar, se(voz info)
2. caramelo. (voz info)TOTOGORRI. ..... 1. fruto del espino.
2. se utiliza para lIamar aalguien tontito.
TOTORIKO en cuclillas. nOnORIKO.-TRA. 1. medida Ilena. BESATRA
EGUR.2. a los, alas.3. a e infinitivo. IKUSTRA.
TRABA. traba. ver ESTAKURU.TRABATU trabar.TRANKO tramo.TRATU trato, comercio.TRATULARI tratante.TRESNA. ver ARNESA.TRIPA. tripa. ver PILTZE. PITZE.
SABEL.TRIPOTA. morcilla.TROSKA. TROSTA. trote.TROSKA. al trote.TRUKA cencerro ventrudo de boca
estrecha, para ovejas.TRUKE cambio.TRUKATU cambiar.-TSU casi .. BEROINTSU.
GABEROITSUAN.TUNTUN tonto. nUNnUN. (inf. ).TUNTUR. nUNnUR. jiba, chepa.nUNnURRO. Jorobado.TUPA. baya. (fruto).TUPINA. baya. EZPEL TUPINAK.
marmita.TUTU trompeta, corneta.TUTULU. nUnULU. bobo, tonto.TXABIZKE. TXABIXKE. cobertizo.TXAKARTU ponerse mal, empeorar.TXAKUR. perro.TXAKURKO cachorro. XAKUR. perrito.TXAKUR OILAKA. perra.TXAKURKERI. ..... perrerfa. (acto).TXAKURTEGI. TXAKURTEI. perreria (sitio).
hueco tras el fog6n paraguardar la lena.
TXAMUR ver SAMUR.TXANKA muleta.
TXANTXARABIL.. esferitas de las hojas de losrobles.
TXAPAR pequeno (estatura).Clase de arbol pequeno.
TXAPARRO ver TXAPAR.TXAPEL sombrero.TXAR malvado.
pequeno. TXARRA.TXAROINA. sardina.TXARLA recipiente circular para la
colada.TXARPA. tela, cuero 0 pieza de saco
que se Ie coloca al Marropara que no pueda prenar alas ovejas.
TXARRANTXA. .... carda.TXARRANTXATU. cardar.TXARTEL cartel.TXASKATU. TXASTATU. probar.TXATARRA. 1. polaina de pano.
2. hierro viejo, desecho.TXERRENOA. fila. Izen txerrenda.TXERRI. cerdo, cochino. ver UROE.TXERRIAZPIA. jam6n, pierna trasera del
cerdo.TXERTALOE piara de cerdos.TXERTATU ver XERTATU.TXIKI. TXIKIN pequeno, a.TXIKITU empequenecer, se.TXIKORE achicoria.TXILINGATU columpiar, se, colgar, se.
ver OOILiNOATU.TXILlNTXA cencerrito.TXILKO ombligo. ver ZILKO.TXIMITX chinche. (animalillo).TXINAR chispa. SUA TXINARTZEN .TXINOI brasa.TXINGARRA. loncha de tocino.TXINTXA cencerro de boca ancha
rectangular.TXINTXARRA. cascajo, guijarro.TXINTXARZU cascajal.TXINTXUR garganta.TXINURRI hormiga.TXIPA. bermejuela(pez).TXIPI ver TXIKI. TXIKIN.TXIPIRON calamar.TXIPU chopo.TXIPUOOI. TXIPUOUI. chopera.TXIROIL racimo perdido.TXIRIMIRI poca cosa, cosa sin
importancia ni interes.TXIRIPA. churro, casualidad.TXIRIPAS por casualidad.TXIRIKA instrumento para ayudar a
aprender a caminar a losninos.
TXIRLA ............... concha bivalva pequena. TXURRUSTATU ... chorrear.TXIROLA ............. carcel. TXUSTA. ............. corriente de agua.TXIROPA. ............ anis con agua para curar las TXUTITU .............. erguirse, ponerse en pie.
tripas. TXUTUIK ............. de pie, en pie.TXIRRINTA. ......... ganas grandes de algo. TZAKUR. ............. perrazo.
TXIRRINTAN NAO. TZARKERI ........... deshonestidad.TXIRRU............... hilacha de la ropa. TZIKI. .................. pequenin.1XIR1XlLARI. ....... grillo. lZIMEL ............... marchito, a.TXISPURRA. ....... rizado, a. TZIMELDU .......... marchitarse.TXISPURTU ......... rizar, se. TZIMURDURA. .... arruga.TXISTA. ............... espina. ver TXUSTO. TZIMURRA. ......... arruga, ado, a.
TZUSTO. TZIMURTU .......... arrugar, se.TXISTATU. .......... clavarse espina. TZIMURZKATU ... arrugarse .TXISTOR ............. longaniza. TZINTZARRA. ...... cascajo.TXISTU ................ silbido. TZINTZILA ........... colgajo de pelo de algunasTXISTUEIN .......... silbar. cabras, en el cuello.TXITA. ................. pollito. TZINTZUR ........... garganta.TXITALDE ............ grupo de pollitos. TZINTZURRI ........ garganta.TXITALDI ............. puesta de pollitos. TZISPILDU .......... chamuscar, se.TXITXAR.............. ch icharro(pez). TZISPURRA. ....... ver TXISPURRA.
ver TZITZAR. TZISPURTU ......... ver TXISPURTU.TXITXI.................. carne 0 pescado(infantil) TZISTA. ............... picadura.TXOKLE .............. zueco. TZISTATU. . ......... picar.TXOKO ................ rinc6n. TZITZARRA. ........ el granizo.TXOKORRO ........ ternero. TZITZO ................ bolos negros del trigo.TXOLA ................ cabeza, azotea. TZIZTZO.TXOPINA. ............ hipo. TZOKOR ............. nudo de los arboles, yemasTXOPINKA .......... hipando. o brotes.TXOPORRO ........ recipiente para guardar TZORDILA ........... planta parecida a la
liquidos, parecido al kaiku enredadera.pero mas pequeno. TZORTA. ............. gota grande.
TXORATU . .......... ver XORATU. ZORATU. TZOTZ ................. palito, palillo.TXORI................. pajaro, ave. TZURRU .............. chich6n.TXORIBURU ........ ligero de mollera. TZURRUTU ......... achichonarse.TXORIZALE ......... gavilan. TZUSTO .............. espina, astilla que se meteTXORROTX ......... afilado, a. en la carne.TXORROXTU ....... afilar. TZUSTOTU ......... Ilenarse de astillas.TXORTA. ............. gota.TXORTAKA ......... goteando.TXORTATU. ........ gotear . UTXOTXA .............. palito, palillo.TXUFLA ............... silbato. UALDE ................ ver UGALDE.TXUKARRA. ........ requemado, reseco. UBENDU ............. unguento.TXUKATU ............ secar, se. XUKATU. UBENDUSTATU .. unguentar, se.TXUKU ................ seco, a. UBIDE................. vado.TXUKUNA. .......... lana hecha hebra. UDA. ................... verano.TXULA ................. loncha. UDASTE .............. primavera.TXULUBITA. ........ flauta. UDAMIN .............. rigor del verano.TXULUBITARI ...... flautista. UDARE ................ pera.TXURI. ................. blanco, a. UDARO ............... temporada de verano.TXURLO .............. clase de seta blanca. UGALA ................ tira de cuero, correa.TXURRA. ............. avaro, a. UGALDE ............. rio.TXURRO ............. extremo grueso. hielo UGALTARAN ....... ribera.
colgante. UGARRE ............. temporal de aguas.TXURRUSTA. ...... chorro. UGATZA. ............. teta.
~~TXURRUSTARRI. piedra que se pone debajo UGASEME .......... hijastro.
del barril de la colada. UGAZAITA. .......... padrastro.
UGAZAMA. madrastra.UGAZAU\BA. hijastra.UGAZAIZP A. herman astra.UGAZANEA. hermanastro.UKARAI. UKAREAUKARIA. la muneca.UKATU negar.UKITU tocar.UKITZE. tacto.UKO negaci6n.ULUBIO aullido.UMAZTUN animal con crfa.UME. cria.UME ALOI camada.UMERRI recental.UMET ALOE. camada.UMO\A matriz.UMONTZI matriz.UMORE reuma.UNAI ver UNEI.UNANGO profesi6n de vaquero.UNEI. vaquero, a.UNTZA. 1. hiedra (planta)
2.lechuza.UNTZI. recipiente.UNTZITEGI. UNTZITEI. alacena.UNTZOSTO hiedra, hoja de la hiedraUPARROTZ eructo.UPARROSTATU .. eructar.UR agua.URAGRE nutria.URANOI crecida del rio.UR BAZTER orilla.URBEGI manantial.URBIOE. cauce.URBIL ver URRAN.UROAI carne de cerdo.UROAZE. cochiquero.UROE cerdo.UROEI carne de cerdo.UROEIAZPIA. jam6n.UROINA. moho, musido. color
grisaceo.UROINOU musirse, enmohecerse.URESTATU regar.UR EZTI agua dulce.UR FAN agua corriente. TXUSTA.UR GAZI agua salada.UR GELD!. remanso.URIN. grasa.URINEZTATU engrasar.URINZU, grasiento.URKI. abedul.URKIU\ 1. rueca para hilar lana.
2. horquilla.3. punta de donde brotanlas ramas.
URLEA. fulano.
UR L1GIROA. cienaga, pantano.URMINOOU corromperse el agua.URPERATU zambullirse.URRA. avellana.URRAKAN urraca.URRAN cerca; pr6ximo, a.
URRANEN EGUNEAN.URRANOU acercar, se.URRANEN el pr6ximo.URRANENA. el, la mas cercano, a.URRANTASUN proximidad, cercanfa.URRATS paso.URRE oro.URREZKO dorado, a.URRIA. septiembre.URRIARAN varied ad de ciruela.URRIBEU\R renadio(planta).URRIKI. compasi6n.URRIKIZKO digno de compasi6n.URRIKITU compadecer, se.URRIN hedor, peste. IL URRIN
TXERRI URRIN.URRINOU heder, apestar.URRITZA avellano.URRIXA hembra(con animales).URRIZBEu\R hierba graminea.URRUN lejos, lejano. AIDE
URRUNAKAIDE URRANAK.
URRUNOARI. de largo alcance.URRUNOU alejar, se.URRUNEZKIU\ telefono.URRUP trago.URRUPAKA. beber a tragos.URTE. ano.URTEBETE un ano.URTEGI. URTEI cisterna, BALSA.URTEZAR ultimo dia del ano.URTEZAR GABA. noche vieja.URTOKI. sitio acuoso. L1NTSA.URTU derretir, se.URZALE aficionado al agua.URZILO agujero 0 cueva con agua.
aljibe.URTZORI. martin pescador.URZORRI. insecto acuatico.USE. USEIN ver ASMO. USMO.USEINOU ver ASMATU.USKALOUN hablante de uskara.USKALERRI. pueblo uskaldun.USKARA. lengua nativa.USMA. olfato. ASMO.USMATU ver ASMA TU.USO paloma.USOKUME pich6n.USPEL sabaMn.USTAI ver USTEI.
USTEI collar del ganado.USTE. creencia,opini6n.USTEGABE impensadamente.USTEGO opini6n, juicio.USTEKERI. presunci6n.USTELA podrido, a. corrompido, a.USTELDU podrir, se, corromper, se.USTES al parecer.USTU. vaciar.USU. 1. abundante, espeso.
2. frecuentemente, amenudo.3. enseguida.
USUTU. 1. frecuentar, hacersefrecuente.2. abundar. KAXKAKUSUTZEN ASI ZIRELEIKFAN GINE GANDIK.3. espesar, se.
UTS puro, simple, vacuo, a, fallo.USTUAZI. hacer vaciar.UTSEAN ver KITOIK.UTZ indeterminado de UTZI.UTZAZI obligar a dejar.UTZI. dejar.UTZIKERI. ver LAZOGO.UZKALI tumbar, derribar al suelo.UZKI. ano.UZKUR. acoquinado, a. sin brio.UZKURTU acoquinarse.UZTA. cosecha.
X letra usada para hacerdiminutivos.
XABAL anchito, a.XABALDU.anchecer, se. abrir.XABE henil.
DUENO.XABONA. jab6n.XABOR ver ZABOR.XAGU ratoncito.XAKIN saber.XAKINDURIA. sabiduria.XAKITUN sabio.XAKUR perrito.XALDEGI. choza.XALE. comensal. XALE ONA DUK
GORI.XALO aplauso. torta de maiz.XAMALKO potro.XAMARRA. chaquetilla.XAMUR tiernecito.XAN comer.XANA. comida.
XANAZI. obligar a comer.XANGATXITA. XANGOXUNTA. tobillo.XANGIO pastizal. ver SARlO.
comedor.XANGO piececito.XANPA. ladrido. Indeterminado deXANPATU ladrar. ver AUNKA.XANTZI. vestir, se. ZANTZI.
XAPEL. TXAPEL.XARDINA. sardina.XARDUKI, tratar sobre algo.
ocuparse en algo.XARDUKETA. ocupaci6n.XARE redecilla.
XARPA.XARRALKI asiento.XARREIKI. seguir, perseguir.XARRI. sentarse.XAXKI cestito, a.XARTA. palmotada.XARTAKO tortita.XARTEL cartel, cedula.XATANDRE ver ARMUNYERI.XATARRA. 1. panal de ninos.
2. gota(enfermedad).XATO ver ZAGITO.XATRA. a comer. SARRI, XATRA
FEIN NUK.XATS ver SATS.XAU limpio.XAURTIKI. arrojar,lanzar.XAUTU 1.limpiar.
2. derrochar.XAZ el ana pasado.XAZKO del ana pasado.XE menudo, a. AZIENDA XE.XEAKATU desmenuzar.XEATU desmenuzar.XEE menudo, a.XEI fiesta. XEI EGUNA.XEIN senor. futuro de XAN.XEIKI levantarse.XELTEKO. bayas de boj.XEME hijito.XENDA. sendero.XERRENDA. filita.XERRI. cerdito.XERTATU injertar, se. Vacunar, se.XERTU injerto.XEXEN xexenko. torete.XIKIN diminutivo de ZIKIN.XILATU agujerear.XILlNTXA cencerrito.XILKO ombliguito.XILO agujerito.XIMEL arrugado, a.XIMELDU arrugar, se.
XIMITX ver TXIMITX.XIMUR arruga, ado, ada.
mezquino, a.XIMURKERI mezquindad.XINGAR tocino.XIRI. cirio pequeno.XIXA seta.XIXARE lombriz.XIXTA. pinchacito.XIXTATU pinchar, se.XITO gitano.XO golpear, se. XOTE.
XOTEAN.XOAN. XOKA golpeando.XOKALARI. golpeador, a.XOKO 1. rinconcito.
2. futuro de XO.XOKU juego.XOKULARI. jugador, a.XOKUZALE. aficionado al juego.XOLETA. ,.,. calcetfn con gafetes y
anillas.XOPIN ver TXOPINA.XORAGARRI encantador.XORATU encantar, se.XORBALDAK brazuelos del cerdo.XORRATU escardar.XORRAKETAN. en la escarda. escardandoXOXA, bordita.XOSI coser.XOSTA. juego, jugar.XOSTAN jugando.XOXTATU jugar.XOXTAGEILE. XOXTAGALE. ganas de jugar.XOXTATIAR juguetan, a.AUR XOXTATIARRA. muneco, a.XOXO mirlo.XOXOA. vino (voz infantil).XU pronombre carinoso
equivalente a ZU. BAXAXA.XUBILARO Nochebuena. Navidad.XUBI puentecito.XUBINGO puentecito.XUOULA bozal.XUKATU secar, se.
XUKUNEA. XUKUNIA.XUNKA junco.XURRA. avaro, a.XURDA. ver ZURDA.XURI blanquito, a.EGARRI XURI Sed abrasadora.IOUZKIXURI sol abrasador.XURITU blanquear, ponerse blanco,
a, pelar frutas.XURTU escasear.XURRUPA. trago, chupeteo.XURRUPATU chupar, beber trago.
XURRUPITA. trago.XURRUPITAKA a tragos, a cantaros.
AURIA ZURRUPIT AKA EIZUE:
XUSKI. escoba.XUSKITATU escobar.XUTITU levantar, se.XUTITUIK levantado, a.XUUR. avaro, a.XUURKERI. avaricia.XUXKI. c1asede escoba.XUXKITATU barrer.XUXEN derechito, a, recto, a.XUXENDU enderezar, se.XUXENKI rectamente, fogan.
YAUREA. tuya misma(la).YAUZI. saito.YI. tu.YIK tu, agente.YIRI. a ti.YIRE tuyo, a.YIREDAKO para ti.YIRE BEITAN dentro de ti.YIREGANA. hasta ti.YIREGEINO hasta ti.YIREGANIK desde ti.YOIZ alguna vez.YON en algun sitio.YOR alguien.YORK alguien(agente).
ZABAL 1. ancho, a2. abierto, a.3. generoso, a. ESKUGIZONA DA GORI
ZABALDU 1. ensanchar.2. abrir, se.3. esparcir. ver EDATUBARREATU.
ZABALDURA. abertura, ensanche.ZABALGO 1. anchura.
2. vuelo de la ropa.ZABALIK abierto.ZABARRO arlote.ZABOR. residuo, basura,desperdicio.ZABORRERI. desperdicfo.ZAGl. odre, pellejo para contener
Ifquidos.ZAGITO bota u odre pequeno.ZAI. Esperar, Aguardar, guardar.
ZAIA. salvado(cascara del grana).ZAI EGON esperar, estar aguardando.ZAILA correoso, tenaz, ver ZEILA.ZAILDU hacerse correoso. 'ZAILTASUN correosidad.ZAINA. 1. raiz.
2. vena.3. nervio.4. ver ZEINA.
ZAITU guardar, se.ZAIZUAR. salacenco.ZAKAR. torpe, tosco, rudo, aspero.ZAKARTU. hacerse torpe, tosco .ZAKIL verga, miembro viril.ZAKIN pedazo, porcion. OGI
ZAKINAK.ZAKINDU despedazar.ZAKU saco.ZAKUR perro grande.ZAKUTO saquito.ZALAPARTA. alboroto.ZALAPARTA EIN. alborotar.ZALDARE pienso para caballar.ZALDI. caballo.ZALDIS a caballo.ZALDUN caballero.ZALIA. cazo, cucharon.ZALKE veza.ZALOI pronto, ligero, agil.
ERRAN BEZEIN ZALOI.MUTIL ZALOIA.
ZALOITU aprontar, se. agilizar, se.ZALOIAGO mas rapido, mas agil.ZALOIKI. rapidamente. prontamente.ZAMARRA. impermeable, abrigo.ZAMARIA. caballo de carga.ZAMUKAK ganchos que se colocan a
la caballeria para Ilevar lacarga.
ZANGA. en compuestos. pie.ZANGABIZKAR empeine.ZABALEKO ZANGATXITA. tobillo.ZANGO pie.ZANGOBIZKAR... empeine.ZANGOGEINA. empeine.ZANGOKARI. peaton.ZANGOKATU pisar.ZANGOPEA. planta del pie.ZANGOXUNTA. tobillo.ZANGOTZITA. tobillo.ZANKARI jugador de barra.ZANPA. onomatopeya de golpe.ZANPAKA a golpes.ZANPATU dar una paliza.ZAPA. opresion, compresion.ZAPAKETA. aplastamiento.ZAPART. onomatopeya de estallido.
ZAPARTATU estallar.ZAPART EIN estallar.ZAPASTA. salpicadura.ZAPASTATU salpicar.ZAPATAIN zapatero(insecto)ZAPATEIN.ZAPATAK vigas que coronan los
muros.ZAPATU aplastar,oprimir.ZAPETA. zapato.ZAPETAGILE zapatero, a.ZAPINO 1. instrumento para mover
troncos.2. correas trenzadas
ZAPO sapo. ver APATZAR.ZAPORE sabor.ZAPOTXIPA. renacuajo.ZAR. viejo, antiguo.ZARA. jaro.ZARAITZU. Salazar.ZARAKA jaral, jaro.ZARAKADUI jaral.ZARANDA. especie de criba. ver
BAE. OLABEA.ZARGA. zarzamora. ver MATSUTSA.ZAROA. varita de avellano para
varear.ZARPA. ver AZTAPAR.ZARPAIL basto, ordinario.ZARPEIL desarrapado, a.ZARPILDU desarrapar, se.ZARRAKAMALDA. instrumento para cortar
zarzas(maldak) .ZARRALDE grupo de ancianos.ZARRAPOKA andar a gatas.ZARRASTATU desgarrar.ZARRAN polilla de la ropa. ZARREN.ZARRERIA. la vejera.ZARTA. chasquido, chisporroteo.
Golpe.ZARTAKO bofetada.ZARTATU quebrar, se.ZART EIN romperse.ZARTU envejecer.ZARZUTU vejez.ZATA. albarca de cuero.ZATARRA. trapo, andrajo.ZATARKETARI trapero.ZAUNA. ZOUNA.. conocido, a, EZOUNA.ZAUREK, ZAUROK. vos. mismos.ZAURORI vos mismo, a.ZAUTU ver EZONDU.ZAZPI. siete.ZAZPIEUN 700.ZAZPIGARREN. .. septimo, a.ZAZPIKO de siete(conjunto).ZAZPIRA. 7 a cad a uno, a.ZAZPIRAKA. de siete en siete.
ZE era. verbo IZAN, que.ZEAPE ciape. planta de flor amarillaZEARKA. ZIARKA. al traves.ZEARKATU. ZIARKATU. atravesar.ZEARRAIZE viento del N. O.ZEEK. ZEK vosotros, ustedes.ZEI. a ustedes, a vosotros, as.ZEILA correoso, a.ZEIN 1. cual.
2. raiz.3. vena.4. nervio.5. tend6n.ZEINA. ZEIN.
ZEINATU signarse, firmar.ZEIN BEINO ZEIN. a cual mas.ZEINOU enraizar, se.ZEINTSU cual poco mas 0 menos.ZEINU mueca, gesto.ZEITZI. ordenar.ZEIZTE, ordeno.ZEIZKORlE. ZIZKORlE. corral de ordenoZEK. vosotros, ustedes.ZEKAlE. vaineta. BABA ZEKAlE.
ILAR lEKA.ZELAI ver ZElEI.ZElEI llano, Ilanura.ZEMANA. a cuanto.ZEMAT. cuanto, a, os, as.ZEMATAK OIRA? que hora es?ZEMATU. contar(numeros).ZEMEIT. alguno, a.ZENA. difunto. el, 10, la que era.ZENBElT. ver ZEMEIT,ZENBERONA. reques6n. ZEMERONA.ZENTZU sentido, juicio.ZENTZUOUN juicioso, sensato.ZENTZUGABE. sin sentido, insensato.ZENTZUKO juicioso.ZENTZURATU enmendar algo a alguien
darle sentido.ZENTZUZKI. juiciosamente.ZENTZUTASUN formalidad, sensatez.ZENTZUZKO. sensato, juicioso, a.ZER que.ZERBEIT. algo.ZEREGIN quehacer.ZEREN porque. de que.
EZ OA ZEREN.ZERENOAKO para que.ZERENGATIK por que.ZERERE. cualquier cosa.ZERNEI. cualquier cosa.ZERRA. sierra.ZERRATOKI. aserradero.ZERRATU aserrar.ZERRAUTS serrin.
ZERRAZAIA. viruta.ZERRI cerdo.ZERRIKUME. KURRIN. gorrin.ZERROTE serrucho.ZERTAKO. ZETAKO. para que.ZERTAS de que, por medio de que.ZERTEIK. ZERTRA de que, a que.ZERTSU que, poco mas 0 menos.ZERU cielo.ZETEITZU cedazo pequeno. ver
BAE. OLABEA. ZARANOA.ZEZEN toro.ZEZENGEI. novillo.ZEZENKI. carne de toro.ZEZENKO torete.ZIAPE. mostaza.ZIAUROI yezgo.ZIEK vosotros, as.ZIGA-ZIGA. ruido de la garganta al
beber.ZIGOROIA. clase de hierba larga.ZIGUINA. 1. malva(planta)
2. ciguena.ZIKIN sucio, suciedad.ZIKINOU ensuciar, se.ZIKINKERI suciedad.ZIKIRATU castrar.ZIKIRO camero castrado.ZIKOTA. planta de tallo hueco.ZILANGA. hoyo pequeno.ZILAR. plata.ZILARGllE platero.ZILARRERIA. plateria.ZILARRESTATU .. platear.ZILATU agujerear.ZILAUROI yezgo.ZILINORAJA. hilacha.ZILlPIZTA. salpicadura.ZILlPIZTATU salpicar.ZllKO ombligo.ZllO agujero, hoyo.ZIMITZA mimbre, fleje, rema delgada
para hacer cestos.ZIMIZTARI. mimbre, fleje.ZIMUR arruga.ZIMURTU arrugar, se.ZIN juramento.ZIN EIN jurar.ZINAGOZI. concejal.ZINAGOZIANGO. concejalia.ZINES de veras.ZINEZKO verdadero.ZINGILA cincha, cintur6n para
apretar el baste.ZINGILATU cinchar el baste.ZINTZ onomatopeya del ruido de
sonarse los mocos.
ZINTZ EIN sonarse las narices (inf.)ZINTZIL pingajo.ZINTZUR. ver TXINTXUR.ZIRA. es usted.ZIRAINA. sanguijuela.ZIRI. cuna.ZIRIKA tentando, provocando.ZIRIKADA. provocaci6n, meneo.ZIRIKATU azuzar, menear, tentar.ZIRIKOTA. agua restante del reques6n.ZIRIKU seda.ZIRRIKI ZARRAKA. a rastras.ZIRTI ZARTA. a golpes.ZIRTZIL colgajo.ZIZARE lombriz.ZIZARE ATSA. fetidez del aliento del que
tiene lombrices.ZIZARE ERRAUTSA.ceniza para eliminar las
lombrices.ZIZEILUA. ZIZEIRUA. ZIZELUA. ZIZIRUA.
Escano.ZIZELA el cincel.ZIZKORLE corral para el ordeno de
ovejas. ZEIZKORLE.ZIZKU compartimento para
guardar grano.ZITZ punzada.ZIZTATU punzar.ZOI. pedazo de tierra que
arrancan las layas. Tormo.ZOKO rinc6n.ZOKOR. la parte mas baja y gruesa
del arbol.ZOLA suela, suelo.ZOLDA. costra de suciedad.ZOLDAZU mugriento, sucio.ZOPA. sopa.ZOR. deuda.ZORDUN deudor, a.ZORI. maduro, a(cereal). ver
ONDU, suerte.ZORIGEIXTO mala suerte.ZORION bena suerte. felicidad.ZORIONEKO afortunado, a.ZORITU madurar, se. (cereales).ZORRI. piojo. ZORRI AIZIAN,
despiojandose.ZORRIZU piojoso, a.ZORRO makuto.ZORTZI. ocho.ZORTZIAK las ocho. los ocho.ZOTZIEUN. ZORTZIEGUN. 800.
ZORTZIRETAN EGUN . 800.ZORTZIKO de ocho(conjunto).ZORTZIGARREN. octavo, a.ZORTZIRA. ZORTZINA. ocho a cada uno.ZOZO tonto.ZOZOKERI estupidez.ZOZOKI tontamente.ZOZOTU atontarse.ZU usted. vos.ZUBI. puente.ZUBIBEGI. ojo del puente.ZUBISAES estribo del puente.ZUGARRA. elolmo.ZUGARDOI. ZUGARDUI. olmedo.ZUGEI. forraje.ZUK usted. agente.ZUKU zumo.ZUMARIKA mimbre.ZUME mimbre.ZUR. madera.ZURBIL palido.ZURBILDU palidecer.ZURERI maderamen.ZURGEI arbol que promete mucha
madera.ZURGIN carpintero.ZURGINGO oficio de carpintero.ZURKEITZA sarde grande de madera de
cinco puas.ZURI blanco, a. A usted.ZURIRIN polvo de madera producido
por la carcoma.ZURITU blanquear, se.
pelar.ZURRA. castigo, azote.ZURRATU castigar, azotar.ZURRIAGO latigo.ZURRUNGA. ronquido.ZURRUNGARI. roncador, a.ZURRUNGAKA. .. roncando.ZURRUNKALARI. roncador, a.ZURRUNKATU roncar.ZURRUPA. trago, sorbo.ZURRUPATU sorber.ZURRUSTA. ver TXURRUSTA.ZURRUPITA. chorro. AURI
ZURRUPITAKA.ZURRUPITAKA chorreando.ZURRUSTAKA ver txurrusta.ZUUR. ver XURRA.ZUZEN derecho, a. recto, a.ZUZENDU enderezar, se.